Det finns så mycket som skulle kunna tillskrivas kontot ”jag borde allt ha …”.
Känner du igen dig?
Ibland blir det kontot lite för stort. Det är väl då stressen kommer och timmarna inte räcker till helt enkelt.
Allt för ofta är det hämtat ur ett inte krav. Ett krav som egentligen inte finns men som ändå gör sig påmind. För vi tror att ska vi duga så måste vi allt göra lite till.
Men det rinner också upp ifrån en känsla som kommer utifrån. En känsla av att någon menar att ”du borde allt ha…”. Ett yttre krav som egentligen inte finns. Men vi tror oss veta att det är så. När läget är så är det svårt att göra något åt det.
När detta ”du borde allt ha….” hörs tydligt för att någon säger det så kan man ändå försvara. Man kan säga nej. Man kan hålla med. Skillnaden är att den är uttalad. Så kan man förhålla sig till den.
Nu är det inte så att alla uttalade ”du borde allt ha..” är inte med verkligheten överensstämmande. Nej, det kan vara någon som tycker det men ändå är fel ute.
”Jag borde allt ha …” som kommer ur ett ”du borde allt ha” kan göra så stor skada. Så stor att den till och med inte går att reparera.
Så kanske vi behöver vara mer sparsamma med det. För vår egen skull. För andras skull.
Då blir livet mer hållbart.