
Har du sett denna stil på ljuslampett? Man skulle nästan tro att det är får denna tid nästan. Men den har typ 45 år på nacken lite drygt.
Jag minns dagen tydligt. Det är på hobbygruppen som Filadelfia hade i Skultorp. Vi var i barackerna vid posten. Där satt vi och fixade dessa ljuslampetter. Det var mycket mosaik på den tiden. Året är omkring 1973. Sen har den följt med i alla flyttlass genom åren.
Min minnesbild är att vi var ett ganska stort gäng som var med. Vid bordet är vi 4 stycken. Så får vi göra dessa fina saker. Det är ett av dom goda minnen jag har kvar från min barndom.
När man har passerat 50 så kan man väl säga att man börjar få lite perspektiv. Mycket vatten har hunnit rinna under broarna. En sak som slår mig är att ….
Inget nytt under solen
Ja, det är kanske inte helt sant. Men det ligger mycket i det. Mosaiken är mer och mer vanlig igen. Och det gamla kommer igen. Nytt för unga men inte för oss som kommit upp i åren.
Det stämmer till ödmjukhet. Från flera perspektiv. Det gamla är inte så dåligt. Det gamla går att utveckla även om det uppfattades så bra då det begav sig. Glöm inte att det vi idag kanske tycker mindre bra om kommer med största sannolikhet att återkomma längre fram. Moden som vi tyckte mindre bra om. Uttrycksätt. Färger. Ja , det verkar som att vi lever i cykler. Vänder åter till brottsplatsen, liksom.
Jag tror att vi ska plocka fram dom goda minnena. Dom behövs för att väga upp det tunga vi möter. Att låta vårt focus landa mer där gör oss gott. Skapar god känsla. Hjälper oss att se framåt. Glädjas. Lyfter sinnet.
Så goda minnen väcker goda känslor. Plocka fram dom. I en tid som denna är det bra för oss. Vi behöver byta fokus ibland från pandemi och restriktioner.