Att sitta på läktaren… – Pedher´s blogg

Vi är mitt uppe i FotbollsEM. På vissa matcher sitter det mängder med människor på läktarna. Andra matcher är det färre.

För lagen är det ganska avgörande på något sätt med publik. Det lyfter lagen. Ger dom stöd. Ger en extra energi. Det är som att man orkar med. Vågar mer. Uthålligheten växer till. Så en person på läktaren kan vara, på ett sätt, avgörande till en seger.

Ibland pratar man om att den som sitter på läkaren är mer av en som bara tittar på. Som bara har åsikter. Förståsigpåare. Inte så ovanligt med negativa åsikter. Man är kritisk. Man tänker att det är en som bara tittar på.

Jag har känt av båda dessa när jag stått i talarstolen. Båda känns i atmosfären. Båda hållningarna påverkar. Den ena stänger medan den andra öppnar. Den ena skapar missmod. Den andra frimodighet . Den ena gör att man börjar treva. Den andra gåendet att flöda fritt.

Skulle vilja påstå att det scenariot finns i många sammanhang. Påverkat likadant.

Jag funderar på vem vill du vara av dessa? Vem vill jag vara? Hur vill vi påverka?

Tänk att man kan vara en person som drar farm något istället för att vara en som hindrar.

Ett vittnesbörd från min tid som pastor: Jag kan minnas när jag stått i predikstolen och det har varit jobbigt. Då kunde jag titta på någon som jag såg bad. Det gav mig mod att fortsätta. Kraft att inte ge upp. Du ska veta vad det betyder. När man upplever sådant blir man djupt tacksam.

Tro aldrig att du inte kan påverka. Du gör det helt klart. Vill du har en bra pastor, en bra VD, en bra lärare, en bra chef så bed för den. Var en engagerad person på ”läktaren”. Ge god energi. Bestäm dig för att vara en person som lyfter. Du ska veta vad det kommer att betyda. Det kan helt enkelt bli avgörande.

Det är avgörande hur vi är på läktaren. Hur vill du vara där ?

Igår var jag på hockey. HV71 mötte Frölunda. Jag satt i en blandad publik. Det var hv-fan, Frölunda-fan och stockholmare som bara var där och ville se bra hockey. Så det var liv i varje situation. Alltid var det något som både var bra och dåligt samtidigt.

Det är många klara åsikter på läktaren. Tom att man menar sig kunna tillföra några bra råd till lagen i paus. Man anser sig kunnigare än domarna vid flertal tillfällen. Kort och gott kan man nog dra slutsatsen att dom som sitter på läktaren ganska ofta anser sig vara experter. Ja, dom säger ju det inte direkt tydligt men handlingarna visar det sig att vara så.

Hur ofta är det inte så i allt för många sammanhang. Dom som ”sitter på läktaren” vet allt hur det ska vara. Alltså ”åskådarna” vet hur det ska vara. Men att kliva ner och delta är inte riktigt lika aktuellt. Ett märkligt fenomen.

Kanske skulle det behövas en förändring. Och inte bara kanske. Det skulle vara mycket bättre att ”läktarfolket” klev ner. Var med i både arbete och beslut. Då blir det en mer nyanserad hållning i åsikter. Bättre förståelse i hur besluten bör se ut. Det är då det blir så mycket bättre. Då blir det fler som finns i det verkliga livet.

Kanske skulle vi avskaffa alla läktare. Men det är svårt. Det finns många som vill försvara dom. Men tänk efter. Vore det inte bättre att vi lämnade psiktsläktaren och började ta ansvar? Det är klart den bästa vägen.