Under helgen som gick kom snön. Inte stora mängder. Inte heller den snö som kan bli liggande över vintern.
Men när snön lägger sig finns det hopp för det nya. Naturen har gått i vila. Men mitt i den där vilan händer det något. Det dröjer inte så länge tills man upptäcker dom små nya knopparna. Dom som viskar till oss att våren kommer tids nog.
Tycker det är en så skön bild på livet. Det är som att livet tar en paus för att ta nu omstart men ny kraft på ett nytt sätt. Likaså i det kristna livet. Det kan uppfattas som viloläge. Eller att det händer inte så mycket. Men där, i viloläget, börjar det knoppa sig.
Vår pastor Ruth benämnde det som ökentid. Och det ligger något i det. Även i en öken finns det liv i det torra. När regnet väl kommer till öknen blommar den. Fröet har legat och väntat till rätt läge.
Tänker mig att så är det kristna livet också. Det finns gåvor som väntar till rätt tid. Då blommar dom upp.
Var inte rädd för viloläget och ökentiden. Var inte rädd för vintern som tycks lägga locket på på livet. Där är då det händer i ditt liv. Det gör dig redo för nya äventyr.
Idag ber vi för riksdagsman: Aida Birinxhiku (S)
Pedher´s blogg 