”Det är klart att han skall följa sin dröm”. Kommentaren var från en pappa som sa det om sitt barn som var 8-9 år.
Ska och kan en 8-9-åring veta sin dröm och följa den resten av livet? Det är frågan. Kanske behöver man som förälder vara med och ledsaga till en bra livsgrund.
Att följa sin dröm har fört många väldigt långt i livet. Samtidigt tror jag nog att vi har en hållning mer att det är inre ansvarsfullt att bara leva efter sin dröm. Som att man bara är en livsnjutare. Inte tar ansvar. Livet leker typ.
Men drömmar har fört många framåt. Den inre bilden som drar oss åt ett håll.
Vad drömmer du om? Jag kan ha många drömbilder. Endel kan jag vara mer öppen med. Andra drömmar är det bara några få som får dela med mig. Dom är närgångna. Intima som man inte saluför. Man vill inte riskera att någon förstör och gör ner dom mest innersta tankarna och drömmarna. Sen finns det dom drömmar som man bara går med i sitt inre. Som ingen kan förstå på djupet. Som man ömmar och vårdar extra ömt.
Varje gång en dröm slår in blir man så ödmjukt tacksam. Att man vågade sig ut på den vägen. Fast det kändes pinsamt kanske. Lite räddhågsen. Men man upptäckte att det höll.
Att följa en dröm kräver nog lite mod. Kanske till och med ganska mycket mod. Men om man inte vågar så kommer man aldrig veta. Slår inte drömmen in, den kanske inte blev som man trodde, så kan man trösta sig med att man i alla fall vågade. Då kan man vara stolt.
Så , vad drömmer du om? Våga dröm. Våga gå. Våga misslyckas. Våga att våga en gång till.
Pedher´s blogg 