Hur kommer det sig att ett rum kan uppfattas mer tomt sent än kväll än på ljusan dag?
Kanske kan det bero på rädsla men samtidigt verkar ett rum mer tomt när det är skumt och tyst.
När jag bodde på landet och kvällen närmade sig och mörkret la sig hände det något med ljuset i skogen. Det blev ett speciellt eko då. Mycket djupare på något sätt. Som om ljudet gick djupare in skogen när det blev mörkt.
Att gå i en mörk skog eller ett mörkt rum är något speciellt.
Om man då är i ett tomt mörkt rum så ändras det ganska radikalt om man pratar med någon i mobilen. Då ändras sig atmosfären och rummet blir inte alls lika tomt.
När jag sprang senast kom jag iväg lite sent. Det började mörkna. Det var också en liten annorlunda känsla. Jag har ju sprungit rätt många gånger i den skogen nu. Kan spåren rätt bra. Ändå blir det en annorlunda känsla när mörkret börjar falla. Djupet i skogen förändras och stigen ser också ut på ett annat sätt. Då var det skönt att komma in på belysta platser.
Nu kan ju ett rum inte bli mer tomt än just tomt. Men ändå undrar jag hur det kan uppfattas mer tomt sent än kväll än på ljusan dag.
Det kan jag ju fundera vidare på under nästa låsrunda i renströmmen senare i veckan…..
Pedher´s blogg 