Längtan ….

Längtan – den känslan kan vara svår att beskriva. För den är så personlig och kan upplevas på så många sätt. Orden räcker inte alltid till för dom blir så tafatta och allt för svaga för att kunna beskriva den verkliga längtan man kan uppleva.

Längtan kan också upplevas som tomhet. Kanske beror det på att man inte riktigt når fram till det man längtar efter.

Men längtans kraft är till största del en kraft som drar oss fram. Fram emot ett mål. Fram till kanske en utveckling.

Längtan är en önskan. Den djupaste längtan är inte några rader på en önskelista till julafton. Utan den har ett djupare värde och intryck. Längtan lockas av den önskan vi innerst inne har. Det som lockar oss att bli , att få uppleva.

Så jag tänker att längtan är en fantastisk förmåga vi fått. Det som gör livet lite mer. Så djupt sätt är längtan något gott.

Jag vet vad jag längtar efter. Vad längtar du efter?

Längtan

Vad längtar du efter?

Antar att du är som jag att du ibland går och längtar. Längtar efter något man saknar.

I sig kan ju längtan vara jobbigt. Speciellt när man inser att det verkar svårt att få sin längtan

Men längtan kan ju vara en resa som på något sätt skulle kunna beskrivas som fantastisk.

Faran med längtan kan vara att när den väl är uppfylld så är det inte lika roligt längre. Nästan som att längtans uppfyllelse blir tråkigt på något sätt. Låter ju egentligen ganska hemskt. Men ibland kan själva längtan vara själva grejen.

Längtan sätter vår uthållighet och vårt tålamod på prov. Ibland även vårt humör. Vår tilltro att den längtan vi har skall uppfyllas prövas ibland också.

Mitt i ett välmående kan längtan ta över scenen ibland. Då är det inte riktigt lika roligt i livet. Även om man i grunden har det riktigt bra.

Så man kan ha en dubbel känsla omkring fenomenet 'längtan'.