Såg i flödet på FB hos en ”gammal” kollega denna bild. Så relevant. Det var hennes stora fråga på hennes nya jobb på försäkringskassan.
Men ibland undrar jag om inte denna fråga är den stora frågan lite var stans.
Vad var frågan?
Alltså ibland går snacket så långt iväg att man glömt vad man egentligen pratade om. Ibland kommer något emellan att man glömde vad frågan var och missade att ge svaret.
Ibland levereras det så många svar på samma fråga att man kommit långt bort från vad själva frågan egentligen efterfrågade. Typ viskleken. Desto fler sin ska föra den viskande påståendet vidare desto mer förvrängt blir det som blev sagt först.
Ibland verkar det inte vara viktigt med vad svaret är. Man bara vill ställa massa frågor.
Kanske det blir mest konstigt när frågan ställs och det egentligen är en annan fråga man vill ställa?
Beundrar folk som sitter i olika kundtjänster. Hur svårt kan dom ha det? Jag bara undrar….. Kan dom genomskåda den egentliga frågan? Och kan dom det, på vilken fråga skall dom då svara? Och vad blir då följdfrågan? Det är ju upplagt för ett rätt förvirrat samtal. Om dom sen lyckas reda ut detta samtal, får dom då ett extra bonuspåslag på lönen? (Det är ju så vanligt att samtalet ska spelas in för studiesyfte för att kundtjänsten ska bli ännu bättre 😳) Om inte inte, då borde dom verkligen ha det. Det tycker i alla fall jag.
Vad kan vi lära av detta?
Att vi ska vara väl genomtänkta i vår frågeställning. Att vi är tydliga och inte har en underliggande fråga som vi egentligen vill ha svar på. Våga fråga den på en gång. 😄
Hm, vad var nu frågan? Sorry , minns inte. Men ha en bra dag ändå. Och Sanna, tack för lånet av bilden trots att det riskerar att bli dyrt.
Pedher´s blogg 