Julens budskap är att Jesus föds till vår jord som världens frälsare. Ändå kan vi läsa att han är från evighet till evighet. Ett nu som har ett evighetsperspektiv.
På något sätt hamnar också vi i det perspektivet. Vi är från evighet och går mot evighet. Det är så lätt att vi trångsynt ser oss bara i ett ”nu” i ett tidsperspektiv på omkring 85 år.
Vårt ursprung har vi i Gud. Eller som visan säger: ”mamma, var fanns jag innan jag kom in i din mage? Lille Ole, du fanns i Guds tanke”. Där började det. Före det vi kan kalla för vår födelse.
Vår utgång är också av evighet. Vi är ämnade för en evighet. Bibeln kallar oss till himlens evighet, tillsammans med Gud själv. Så är cirkeln sluten. Vi kommer från Gud och återvänder till Gud.
Det är i det perspektivet vi hör hemma.
Man kan utrycka det som att hitta hem. Du vet uttrycket ”borta bra men hemma bäst”. Det är nog ett av dom bästa sätten att utrycka vad tron och evighetsperspektivet är.
Julens sammanfattning är att han vill ge oss ett vingslag från vårt ursprung. Att vi ska få lyfta vår blick längre fram bortom horisonten. Att mötet med världens frälsare sätt oss in i vårt rätta perspektiv och historia. Vi är ämnade för gemenskap med Gud.
Jesus är huds gåva till oss. Vi får tacksamt ta emot den och säga vårt ja till honom.
God fortsättning på julen.
Pedher´s blogg 