För en tid sedan blev jag ombedd att be en bön för dagen och samlingen. Jag skulle ”lägga den i Guds händer”. Ett vacker uttryck för att be om Guds omsorg.
Jag minns att jag i min bön såg och plockade fram flera bilder i hur det är med Guds hand.
Att jag får lägga allt i hans starka hand – han orkar bära det
Att jag får lägga min hand i hand. Du vet det trygga i att få som barn hålla någon vuxen och ”större” person i handen. Eller varför inte en kärleksfull vandring hand i hand.
Att få ställa sig i hans hand – Klippan som håller när allt annat gungar.
Att han kan få omfamna oss och visa kärlek och tröst.
Att han får lägga sin hand om min axel och leda mig fram på livets väg.
Att han får lägga sin hand på våra huvuden och välsigna oss.
Att hans hand kan skydda oss från yttre negativ påverkan. Som att sätta sin hand mellan min kind och det slag som delas ut mot mig i uppsåt att skada mig.
När man läser i psalm 139:5 så blir det så tydligt.
Psalms 139:5 Folkbibeln
Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
När man läser samma vers i en annan översättning blir det ännu tydligare:
Psalms 139:5 bibel 2000
Du omger mig på alla sidor, jag är helt i din hand.
När du vill vandra livet med Jesus är du helt i hans hand. Inte hängande i ett snöre från hans finger. Du är helt i hans hand.
Pedher´s blogg 