december 2014 – Pedher´s blogg

31 december, 201429 december, 2014

Nu är det snart slut…..

Nu är det snart slut. Det kommer aldrig tillbaka. Går inte att göra om. Hur förhåller man sig till något som kommer att sätta sina spår för all tid?

När vi i morgon avslutar detta år så kan vi blicka tillbaka på ett år med minst lika intressanta händelser som åren tidigare. Många av oss har händelser som gjort avgörande vändningar i våra liv.

Min tillbakablick innehåller byte av jobb och bostadsort. Ganska stort steg. Att lämna något som man trivs med kan ju vara knepigt. Att flytta från landet till storstaden kan också vara rätt annorlunda upplevelse. Men så blev det detta år. Men det är en utmaning som jag sett fram emot och satsar gärna på.

Detta år flyttade även vår yngste son hemifrån. Nu är båda sönerna utflugna. En ny tid har börjat. Under 19 år styvt har vi haft barnen boende hemma. Men nu kommer dom och hälsar på. Det ÄR annorlunda vill jag lova. Men det är så roligt att se hur dom tar för sig i livet och hittar sakta men säkert sitt eget liv.

Året som gått blev året jag valde att dela med mig av mina tankar och upplevelser. Har varit en resa som nog betytt mer för mig själv än för andra. Men jag hoppas ju att något av alla bloggar har gett någon något. Kör nog ett tag till på detta spår.

2014 är snart ett avslutat kapitel. Åren går. Tänk att det är 14 år sedan vi firade milleniumskiftet. Årskiftet då datorer skulle krascha. Flygplan skulle störta. Det mesta skulle gå åt skogen. Men inte blev det så. Vi överlevde det och det har gått många år sedan dess. Det här årskiftet kommer gå lite lugnare till i det hänseendet. Men det är en markering på att åren går. Lika fort som vanligt men uppfattas som om dom går fortare och fortare.

Detta är året då vi på allvar fick inblick i tiggeriet. Vi har fått möta människor som inte ser någon annan utväg än att tigga dör att klara livet. Jag valde att så långt det är möjligt alltid ha en slant i fickan för att ge. Jag kan inte ge alla men lite kan jag göra. Det borde vi alla kunna göra. Bestäm dig för att dela med dig av en summa pengar. Hjälp någon. Det har vi råd med.

Trots att året kanske inte i allt blivit som jag önskade så är jag tacksam. Tacksam över att bo i ett land som har fred och frihet. Tacksam över att ha tak över huvudet, ett jobb och någonstans att bo.

Snart är det slut och ett nytt börjar. Ska vi bestämma oss för att göra något bra av 2015 och inte slarva bort det?

30 december, 201429 december, 2014

Du skulle kunna få hjälpa mig med en sak….. Säg nej till moms på secondhandvaror.

Under flera år har man fört fram tankar om att den ideella second hand-rörelsen skulle inte undantas momsen. Vår regering har inte skjutit på att införa detta steg. Men nu är det ett verkligt hot.

I sig är det ju befängt att utsätta hjälpverksamheter med moms. Second hand som drivs av tex Erikshjälpen har ju bara ett syfte. Det är att hjälpa utsatta människor. Att kunna ge människor ett värdigt liv. Runt omkring vår jord. Så mycket det bara går så långt pengarna räcker.

Nu vill Skatteverket att det ska bli moms på varor du köper på en second hand. Personligen förstår jag inte vitsen med det. Det är gamla skänkta varor som redan har bi betalt moms på. Syftet är att hjälpa som jag redan fört fram. Så det blir en stor förundran hos mig och mina kollegor i second hand-branschen.

Nu kan du få vara med och försöka hindra detta. Vill du hjälpa mig med det? I så fall kan du göra som jag och skriva på en namninsamling.

Du gör det genom att surfa in på en namninsamling ”Säg nej till nya momsregler som slår hårt mot dom svaga i samhället”. Tryck på länken.

Tack till dig som vill ta dig tid att engagera dig i detta. Det betyder så mycket. Betänk om det blir 6% moms. Säljer second hand för 1 miljon så försvinner 60000 kr till staten. 10 miljoner så blir det 6000000kr. 100 miljoner så blir det 6 miljoner till staten. Nu är det större summor alla secondhand-rörelser omsätter. Tänk vad man skulle kunna göra för dessa pengar. För 150 kronor ger du ett barn i Mali en månads skolgång. För bara 100 kronor kan ett skolbarn i Uganda få både frukost och lunch i en månad. Så skulle vi kunna räkna upp sak efter sak vi skulle kunna använda dessa pengar till. Statens pengar får på så vis ett bra komplement och stöd.

Om man sen får för sig att momssatsen skall vara högre, ja, då blir det stora summor som behövande går miste om.

När jag sen funderar på alla volontärer som ger av sin fritid för den goda sakens skull, så blir jag ledsen. Det blir på något sätt ett hån mot dom. Nu tror jag att det som driver en genuin volontär i våra led tål denna motgång men den får jobba längre för samma resultat. Det känns inte bra.

Så snälla, hjälp oss att påverka till att man inte genomför denna dåliga ide att beskatta secondhandvaror med moms.

Läs mer om detta på Erikshjälpens hemsida.

29 december, 201427 december, 2014

Ingen vann på det politiska kaoset. Nu får ni börja om och vinna tillbaka förtroendet.

Så blev det som man kunde ana. Alltså tvärtom mot vad man trodde. Inget extraval.

Detta kaos går ingen som vinnare ur. S och Löfven framstår mer så ett fackligt förhandlingsparti som hotar och utlovar men ingenting blir av det. Så många gånger som Löfven varit tvärsäker på sina uttalanden och sen ändrat sig. Det inger inget förtroende. Nästa gång han lägger fram ett förslag kommer man fundera på om det kommer ett annat när det väl ska röstas om det.

Alliansen fäller en minoritetsregering som dom sen skapar förutsättningar för att fortsätta att regera. Nu ser det ut som att dom skal lägga fram en matbudget som dom själva inte skall rösta på allt dör att inte fälla regeringen. Hur klok blir man på det?

SD har på ett sätt en poäng i att lämna in en misstroendeförklaring mot regeringen men det blir ju ett slag i luften. Bättre att använda det vapnet när det kan ge effekt. Så nu blir det ett omoget beslut som ger dom mindre trovärdighet igen.

V och Sjöstedt, hur trevlig han än verkar vara, får fortsätta att skrika för döva öron ute i kalluften. Men han ska visst få vara med i budgetsamtalen framöver. Frågan är bara till vilken nytta

Trots att det till synes ser klokt ut att dom nu kommer samman och löser detta problem blir det bara patetiskt. Det blir ju så mycket prat som aldrig blir av. Hot som aldrig verkställs. Därför är det ett gäng förlorare som nu måste bygga upp förtroendet igen. För hur skall vi tro på vad dom säger?

Kära Löfven med ditt gäng och Batra med ditt, kom ur detta med en stor portion ödmjukhet. Vinn tillbaka det raserade förtroendet. Ni har ju nästan 4 år på er att göra det. Fast det vore bra om det gick lite fortare än så.

Ps Det slår mig att i morgon är det möjligt att det kan bli extraval. Dom har ju ändrat sig förr…. Ds

28 december, 201427 december, 2014

Söndagstankar – Att lämna över till Gud är att få bärhjälp

Hur ofta är det som inte vi tycker att livets börda är allt för stor för oss. Det kan vara allt från jobbets mest tråkiga sidor. Uppdragsgivarens misstro. Där man hoppats och trott på sin satsning men som gått fel.

Det kan vara livets olika skiften som tär och blir till både sår och tung börda. Det kan vara hur fel det blev med det mesta.

Det kan vara alla frågor som inte får något svar. Det känns som dom aldrig kommer i alla fall.

Så,hamnar vi i läget där det blir en tung börda att bära. Jag, vi kan komma i det läget att vi misströstar och är beredda att ge upp.

Det är då vi har möjligheten att få lämna över till vår Herre. Hos honom får vi bärhjälp. Släpp taget. Ge Honom möjligheten att visa sin kraft. Allt för ofta ber vi om hjälp men fortsätter att kämpa själva. Allt för ofta ber vi om svar men ger svaret själva. Allt för ofta tror vi det är att svika något att lämna över. Allt för ofta tror vi att det är att visa sin svaghet att lämna över till Gud.

Det är precis tvärt om. Det är att förstå var möjligheten finns. Hur vi än tycker svaret dröjer vet vi att det är bara Gud som har möjligheten att förändra. Hos ingen annan finns lösningen. Min tanke om Gud är att Han ser bortom våra tvivel. Hans kärlek är större än att Han skulle lämna dig med dina tvivel. Han bär ändå. Där människor skulle svika så göra Han inte det.

Lämna över. Ge upp. Ta hjälp. Låt Gud få fullt tillträde. Styr inte utan ta emot bärhjälpen.

Bibelns löften är dig given:
Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila. (‭Matteusevangeliet‬ ‭11‬:‭28‬ SFB98)

Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. (‭Matteusevangeliet‬ ‭11‬:‭28-29‬ SFB98)

Du behöver säkert som många andra finna ro för din själ. Att kämpa själv är tungt. Därför är min bön denna dag följande:
Herre, gå till den som behöver bärhjälp. Lyft av bördan och bär den åt den som sviktar under sin börda. Ge ro för dess själ. Hjälp att släppa taget. Tack Herre för att du har svaren och möjligheterna hur mycket vi än tvivlar på det. Tack för din underbara ödmjukhet att se bortom våra tvivel. Tack att du aldrig sviker.

27 december, 2014

Nu är det bara nyårslöftet som skall till dårå ….

Så är julen över. Lite extra stinn över buken efter all julmat börjar man inse att det finns ett liv efter jul också. Varför åt jag så mycket? Kanske bara jag som tänker så i år. Om det är så vore det ju ganska bra, eller hur? Men nu anar jag att det är några fler än mig som funderar i dessa banor.

Innan jul vägde jag mig inte. Smart va? Då kan jag ju inte veta om jag gick upp några kilo eller inte. Det var riktigt smart?

Vilken tur att man inte skall forma sitt nyårslöfte just nu. Då skulle det säkert bli: 1 röra sig mer. 2 äta mindre. Lova sig att köpa gymkort eller börja på Friskis och Svettis eller något åt det hållet. Eller så skulle man köpa sig ett hemmagym. Allt för att snabbt komma i rätt matchvikt.

Nu är det ju som sagt tur att nyårslöftet inte behöver vara klart förrän vid årskiftet. Visst är det bra. Nu kan man lugnt och stilla fundera över detta viktiga.

Dagen efter jul är lite vakuum på något sätt. Det man sett fram emot är redan över. Kanske blev det inte alls som man hade tänkt sig. Denna högtid som man önskar så mycket omkring har en tendens att kännas misslyckad. Mitt i all härlighet. Jag skulle tro att det är långt ifrån barnen som skruvar upp förväntningarna. Inför nästa år skulle vi behöva ändra på det.

Det är nu som vi också inser att vi har knäckt budgeten för julklappsinköpen med bred marginal. Jag vill minnas att det var förra eller förrförra julen som man påstådde att folk hade förköpt sig. Man hade förköpt sig mycket. Det innebar att januari blev en tuff månad. Jag vill påstå att det märkte vi i vår second hand. Den januari som kom efter den julen hade vi en bättre månad än vanligt. Dagarna innan lön var mycket tuffa för många. Undrar jag hur det gått detta år.

Jag tror att våra nyårslöften borde innehålla två saker inför nästa jul. 1) Att vi inte skapar förväntningar som riskerar att såra oss. Att bara låta julen komma och glädja oss över det lilla. Att inte förvänta något som vi i grunden inser att det finns stor risk att göra oss ledsna. 2) Handla bara julklappar som ryms inom din budget så att du har råd med mat även sista dagarna innan nästa lön. Det är inte dom dyra klapparna som gläder mest. Det är hjärtat bakom handlingen. Vi behöver hjälpa varandra genom att tidigt komma överens om att sätta ett tak för klappens värde. Då kommer alla må bäst.

Glädjedödare? Nä, jag tror faktiskt inte det. Jag tror att då blir julen mer jul på djupet.

Så nu är det dags att förbereda ditt löfte. Ge dig inget löfte du inte kan hålla. Det skapar bara en känsla av misslyckande. Lycka till och var rädd om dig.

26 december, 201425 december, 2014

En annan-dag ……

När julen närmar sig Annandagen så är det på något sätt en dag som samlar ihop hela helgen. Då äter vi resterna. Förhoppningsvis så tar dom slut då. Det kan lika väl vara en dag med någon helt annan mat. Typ pizza eller bara något lätt.

Undrar jag varför vi egentligen har en annan-dag. Annandag Pingst är ju borta som ledig dag. Annandag jul lär väl tas bort den också så småningom.

Fast egentligen har vi rätt många annan-dag. Hur många gånger är det vi inte säger ”det tar vi en annan dag”. Det är allt för lätt att ta det en annan dag.

Vi har också annan-dag som bara är en dag vi behöver som ett andrum. Där vi drar oss undan för att vara för oss själva. Ingen har tillträde till dessa dagar.

Sen har vi dom annan-dagarna som vi helst skulle vilja slippa. Dagar som tär på livet. Dagar som skulle kunna vara någon annan stans. När vi är i dom dagarna önskar vi att vi är i en annan dag. Dom annan-dagarna är så mycket bättre. Dom är bra annan-dagar.

Så tänker man efter så finns det annan-dagar som är riktigt bra. Dom är inte en parentes. Dom är snarare dagar man längtar efter och trivs i. En sådan dag tar vi en annan-dag……

25 december, 201425 december, 2014

När juldagsmorgon glimmar jag vill ……

Förr var det alltid julotta. Jag minns inte om det fanns midnattsmässa på julaftonen när jag var liten.

Jag minns särskilt en juldagsmorgon när jag var liten. Jag var kanske runt 7 8 år kanske. Jag hade lovat att sjunga nu tändas tusen juleljus på julottan. Jag var så trött att jag mådde illa. Men jag hade lovat. Man berättar att jag stod där, likblek, och sjöng.

Med åren har det ju blivit möjligt att sova över julottan. Man kan ju gå på midnattsmässa. Måste erkänna att jag har det lättare att hålla mig vaken på nattkvisten än tidig julotta. Trots att jag ofta vaknar tidigt. Men det är mer stämningsfullt med julotta.

Nu kan man ju notera att fler slutar med både julottan och midnatssmässan. Lite synd tycker jag. Det hör ju julen till.

Juldagen blir en dagen efter. En dag som man får återhämta sig. Man får både smälta maten och intrycken. Tacksamheten får lägra sig. Tacksamhet för gåvor man fått men också för att Jesus föddes till vår jord.

Hur blev det med denna morgon då? Jo det blev julotta i Värnamo Kyrka. Med vacker spröd solosång och pampig orgelmusik fick vi uppleva en tidig morgon. En kyrkan med levande ljus i takkrona och på bönkarna.

Ett barn är fött på denna dag…… God Fortsättning på julen.

24 december, 201423 december, 2014

Och det hände sig att vid den tiden…. var önskelistan lååååååång

Så är dagen här. Julafton. Den dag som nog var den pirrigaste dagen när man var liten. Dagen som var som långfredagen. Lååååååång. På tok för lång innan det var dags för klapparna. Jag tror jag alltid vaknade för tidigt varje julafton. Dagen var onödigt lång fram till att klapparna skulle delas ut. Hade varit bättre om man sovit längre. Sen skulle det följa ett visst mönster. Juldekorationerna, förmiddagsjulkaffe, julbord, kalle anka och hans vänner. Sen var det klapparna. Onödigt mycket innan om man var barn.

Sen var det spänning. Skulle man få det man önskade sig. Man kan säga att min önskelista nog var längre än själva dagen. Med råge. Jag satte mig med leksakstidningar och skrev allt jag kunde tänka mig att få. Så listan blev lång. Flera sidor faktist. Så det bord ju bli många klappar liksom.

Min pappa önskade sig ofta en bil. Bra val tyckte jag. Jag köpte honom en leksaksbil för då visste jag att jag fick den sen. Undrar jag om inte han tyckte det var ganska kul att få den bilen och sen ge den till mig. Och se min glädje över det. Jag minns i alla fall att jag tyckte det var smart.

Idag är julen något helt annat. Inte konstigt alls. Inga långa önskelistor. Glad om man får någon. Nu är det mer eftertänksamhet. Nu är julen mer en vacker högtid och inte fokus på klappar.

Tänk om julen fick vara med fokus på huvudpersonen själv. Då skulle det inte bli så stor besvikelse på önskningar som inte infrias. Gemenskaper som går snett. Det kan man ju inte förvänta sig av barnen. Men för oss vuxna växer ju det fram mer och mer. Fast jag tror att vi skulle behöva hjälpa varandra att sänka ambitionen (läs julklappskontot) och ser mer på tanken bakom.

Hur som helst. Det viktigaste idag sammanfattas i den text vi ofta läser på julafton. Texten som berättar om varför vi firar jul. Med den vill jag önska er alla en Riktigt God Jul. Med välsignelser från honom allting handlar om just nu.

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.
Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.
I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: ”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.” Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:

”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.”

När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen, sade herdarna till varandra: ”Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.”De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.

23 december, 2014

Dan före dopparedagen…..

Idag är det dan före dopparedagen. Undrar hur många som fortfarande brukar doppa bröd när julbordet skall intas. Kanske blev det mindre vanligt när man kunde börja att köpa färdiglagad julskinka. För min del har aldrig dopp i gryta varit någon hit. Blött bröd. Noap.

Dagen före dopparedagen är nog rimmens dag. Att göra färdigt sina julklappar och få på ett bra rim. Ett rim som inte avslöjar för mycket men ger en större nyfikenhet. Frågan är bara om det är lönt att skriva något. Kommer det att läsas tro? Finns det tid för det? Eller är det också på utdöende som dopp-i-gryta? Vi kanske har tappat stinget och kan inte få till ett rim.

När jag var liten var nog detta den värsta dagen. Att vänta på julafton var ju rätt spännande. Att se klapparna under granen var ju lite dubbelt. Både frestande men också något speciellt att se fram emot.

En klapp jag kommer extra mycket ihåg var ett hårt paket. När jag klämde på det så var det hårt och ändå trodde jag att det var en speciell tröja jag vet att jag hade önskat mig. Något som alla andra hade men inte jag. Ja, jag trodde att alla hade den i alla fall. När väl tiden var inne för julklappsutdelningen visade det sig att det var en klarinett. Jag hade önskat mig det men jag trodde aldrig att det skulle vara möjligt att jag skulle kunna få något så dyrt. Så trots att jag klämde och trodde kunde jag ändå inte för mitt liv tro att det kunde vara så. Så jag slog det ur hågen. Du kan ju tänka dig vad glad jag blev. Det är nog den klappen som betytt mest under lång tid. Där började mitt musicerande på allvar. Med orkester, ensemble, soaréer, strängmusiken i kyrkan som innehöll en liten orkester. Idag spelar jag inte på min klarinett. Lite synd kanske. Men musiken har varit mer tydlig än någonsin under dom sista åren. Klarinettjulklappen fick en ganska stor betydelse.

Jag tror att den typen av julklapp blir mer och mer viktig. Vi har inte råd att ge onödiga klappar. Vi vill att dom ska få en större betydelse.

Men till sist är det nog ändå tanken bakom. Att det är någon som lagt ner energi och tankemöda. Och på något sätt är nog denna dag crescendot på förberedelserna och glädjen att få ge en julklapp. Dan före dopparedagen.

22 december, 2014

Nu vänder det…..

Jag har en gammal vän som har full koll på när solen går upp och när den går ner. Det gör att hon vet när det vänder runt jul. Alltså när dagarna börjar bli längre igen. Just nu är vi inne i den perioden då det vänder.

Nu är det början till ljusare tider. Visst, det dröjer innan vi ser tydliga förändringar men det är på gång.

Förutom allt annat som är bra med julen så är det att då vänder det det. Midsommar är ju liksom tvärtom. Då blir det mörkare igen. Men julen då blir det ljusare.

Vi behöver verkligen ljuset. Vi människor är inte skapta att leva i mörker. Så tänker i alla fall jag. Vi behöver ha en ljuskälla i våra liv. Det är viktigt för vår kropp att den belyses av solen. Viktigt för balansen, vitaminer och vad allt nu heter. Jag tror det är viktigt för vårt sinne också. Det är lätt att vi blir mörka i tänket när det är mörkt när vi går till jobbet och det är mörkt när vi går hem. I vår inre värd behöver vi också ljus. Solljuset lyser upp vår inre värld på något sätt.

Så håll ut. Nu vänder det. Nu kan det bara bli bättre. Nu kan vi börjar drömma om ljusa sommarkvällar då vi knappt vill gå och lägga sig. Om 6 månader firar vi midsommar. Innan dess kommer vi att ha en underbar vår.

Visst är det bra?!!!