Ingen är som du, ingen rör mitt hjärta så som du gör Jag kan söka i all evighet och se ingen är som du
Dig vill vi prisa för alltid Älska Dig mer och mer Här i Din närhet inför Din tron Fylld av det liv Du ger
Du är helig, helig ingen är som Du Du är helig, helig ingen är som du.
Ingen är som du, Gud
Några strofer som under en längre tid ljudit i mitt inre. Ingen kan röra mitt inre som Han kan göra. Vi kan söka på alla platser på denna jord men ingenstans kan det bli som hos Gud själv.
Så det är i den insikten vi kan söka en välsignad väg för våra liv
”För om du tiger denna gång kommer hjälp och befrielse till judarna från annat håll, men du och din fars hus kommer att gå under. Vem vet, kanske är det just för en tid som denna som du har uppnått kunglig värdighet?”” — Ester 4:14—
Nyckellådan – kanske har du en sådan hemma. Hemma hos min mamma fanns det alltid en låda med knappar i när jag var barn. En kul låda tyckte jag då.
I går skrev jag om nycklar jag tappade bort på jobbet. På samma jobb, och i alla de secondhand-butiker jag haft förmånen att jobba i, så fanns det en låda med nycklar i. Det var nycklar som blivit över. Dom låg där och väntade kan man säga. I den letade vi när ett lås på en låda tex saknade sin nyckel. Inte så sällan hittade vi en som passade när vi letade i den lådan.
Inte så sällan ber jag i min bön om att få ”rätt nycklar” till situationer. Ibland verkar det helt låst utan att hitta nyckeln att låsa upp med. Men så helt plötsligt kommer svaret och ”nyckeln” är på plats.
Ibland behöver man hitta rätt person till uppgiften. Det är så gott att hitta den nyckelpersonen. Då löser sig det mesta.
Är du som en nyckel som ligger i lådan och väntar på att bli använd? Det finns en situation som just din nyckel passar för. Sök efter det svaret och du kommer bli till välsignelse.
Vi behöver hjälpa varandra till att bli nyckelpersoner. Det är som låset. Låset kräver sin speciella nyckel med sin unika form. Du är en sådan form. Vi kan behöva hjälpa varandra fram till just den uppgift som vi är ämnade för.
Liksom vi hittar nycklar i vår låda så får vi söka och hitta nycklar till uppgifter som behöver sin speciella nyckel.
Tänk så många nycklar det finns som inte brukas. Vi behöver få igång alla nycklar. Då välsignas hela vår värld. Och den som kommer i bruk känner sig så behövd.
Man måste inte slita ut dom nycklar som nu är i gång. Man kan söka fler i lådan. Det är inte farligt att ta fram en oprövad nyckel. Det kan visa sig att den passar precis för uppdraget.
Jag tänker på Ester i bibeln. Om henne läser vi följande: ”Vem vet, kanske är det just för en tid som denna som du har uppnått kunglig värdighet?” Hon blev en nyckelperson till att rädda Judarna den gången. Kanske är det så att du är den nyckel som behövs just för den tid som nu är.
🙏
Herre, vi vill inte bara vara nycklar som hänger på en knippa som ingen vet var dom går någonstans. Vi vill vara ’nyckelpersoner’, som du använder i en tid som denna
Känns som att vi hört något åt det hållet de sista två månaderna efter valet.
Röda linjer byts till andra olika hot eller om man vill vara vänlig – nya möjligheter.
”jag hoppas att ”ngn annan” tar sig sitt förnuft till fånga ….
Ja ja ja. Vi får se….. kanske blir ett extraval i alla fall.
Men kanske kan vi ändå hämta något gott ur retoriken….
Vad vill vi göra av vår nästa vecka? Vad ska den få innebära ? Hur vill vi ta vara på den?
Hur kan vi använda den på bästa sätt?
När man lyssnar på agenda igår kväll inser man att det gick inte ens till ”nästa vecka” – man ville inte ens gör något bra av de dagarna som skulle komma den ”nästa vecka”.
Vi övriga kan göra ett bättre val och göra något bra av den veckan som inne är nu
”Och ropa till mig på nödens dag [då du är trängd och möter svårigheter], jag ska befria dig och du ska ära mig.” — Psaltaren 50:15—
— Kärnbibeln —
När man inte vet var man ska vända sig i sitt problem är det svårt att komma vidare. En ska jag märkt är att när jag väl kommer på att be Gud om hjälp händer det något.
2019 var jag med om en sådan händelse. Där jag var rätt ställd och visst inte hur jag skulle lösa situationen. Jag hade tappat bort mina nycklar på jobbet. Har du tappat bort dina nycklar någon gång? Kanske du då minns hur det kändes. Då kommer du känna igen dig i denna berättelse som är helt sann.
Som sagt så hade jag tappat bort mina nycklar på jobbet. Jag insåg inte det förrän jag skulle börja gå ner för landning och åka hem.
Då var nycklarna som bortblåsta. Ingenstans fanns dom. Blev rädd för att dom stulits så jag kollade om bilen stod kvar och det gjorde den.
Fler letade. Ingen hittade dom. Tänkte att detta kommer bli mycket besvärligt. Tiden gick. Till slut ställde jag mig vid våra kassor och bad en bön. ”Gud du måste hjälpa mig. Jag klarar inte detta själv. Du måste visa mig till nycklarna.”
När jag bett färdigt fick jag för mig att gå tillbaka till ett rum. Inte mitt kontor. Gick till ett skrivbord. Tittade på det. Fick för mig att dra ut översta lådan. Och där ligger dom. Du kan tro att jag ropade ut ett ”Tack Gode Gud!!”
Jag har försökt att hitta denne någon som kanske har lagt dom där. Finns ingen som gjort det. Så tacksam för det Bönesvaret.
Gud finns verkligen i detaljerna. Berättade det för mina kollegor. Då berättade dom också om hur Gud svarat på liknande situationer med ett tydligt svar.Ville berätta detta för dig som kämpar med att vänta på bönesvar. Det kommer. För mig var det en känsla av att jag gav upp. Klarade det inte själv. Så kom svaret i all enkelhet. Ge inte upp. Gud hör bön. Han finns i detaljerna.
”Och ropa till mig på nödens dag [då du är trängd och möter svårigheter], jag ska befria dig och du ska ära mig.” Ibland händer det att vi är trängda av olika slag. Vi möter svårigheter. Visst har vi ett eget ansvar att lösa saker och ting. Men bibeln verkligen uppmanar oss att blanda in Gud i livet. Att be Honom om stöd och hjälp. Kanske vore det bra om vi vågade ”söka Guds rike först”, alltså söka Gud som den första åtgärden istället för den sista lösningen som ett sista halmstrå.
🙏
Herre, när jag är trängd och behöver hjälp i svårigheter, viska tydligt i mitt öra att du finns närmare och tidigare än jag själv tror.
Flera dygn med frost men mina blommor består. Alltså , jag har haft sådana blommor många år tidigare. Dom har som max klarat sig in en liten bit i oktober som längst.
Nu är det 8:e november. Flera frostnätter men blommar gör den ändå. Du kan ana vad glad jag är.
Tänk att man kan överleva kyla. Livet kan vara precis så här. Man kan möta bistra tider men ändå blomma. Så ge inte upp. Du kan blomma även vid motstånd och kalla tider. Håller du dig när Gud finns det möjlighet. Mina blommor klarar sig troligen på grund av att de står nära väggen. Frosten motas av värmen i byggnaden. Så frosten kommer inte närmare än tre eller fyra meter.
Men de varnar för mer kyligare väder så det är väl bara en tidsfråga kanske. Men hoppas på några dagar till.
”Tänk inte på det som har hänt, bry er inte om det som var förr. Se, jag gör något nytt. Redan nu visar det sig. Märker ni det inte? Jag ska göra en väg i vildmarken och strömmar i öknen.” — Jesaja 43:18-19 —
Framtiden är det enda vi kan påverka – Ett citat en tränare sa en gång när han tillträdde ett lag som hade en lång period av motgångar. Det ligger något i det att fundera kring.
Så sant. Vi kan leva kvar i det gamla och det låser oss fast i steget. Vi kan fastna i ett bakåttänk som gör det omöjligt att fokusera framåt. Vi kan bli så upptagna att se i backspegeln att vi tappar styrfart framåt och helt enkelt kör av vägen.
Genom att försonas med det som ligger bakom frigörs vi till nya möjligheter och nya segrar. Genom att välja att tro på nästa steg istället för att snubbla på en felvänd fot kan vi skapa en ny bättre framtid. Så låt framtiden dra dig framåt istället för att leva kvar i baksuget från gårdagen. Var tacksam för att framtiden har bättre möjligheter att ge dig en bra tid en gårdagens surdeg som bara gör livet kladdigt. Så framtiden kan du påverka! Gör det! Tro på den! Dröm den! Lev den! Ni tillhör varandra. Gårdagen får vara det den är bäst på – att just vara historia.
Tänk så lätt det är att mena att det var bättre förr. Hörde en go kommentar omkring det härom dagen. Det var en reflektion varför man är mer benägen att tycka att det var bättre förr ju äldre man blir. ”Det är ju för att ju äldre man blir – desto mer ’förr’ finns det ju” (!). Det ligger nog något i det. Att perspektivet blir annorlunda ju äldre vi blir. På både gott och ont så klart.
Livserfarenhet kan ge oss en erfarenhet som hjälper oss at våga ta oss ann nya utmaningar. Men det kan också hindra oss genom att vi tycker det blir svårt när det inte är som det brukar.
Jesaja har en hälsning från Gud själv. Ett tidlöst budskap som ligger i Guds natur. En Gud som ser framtidens möjligheter. Gud fastnar inte i ett bakåttänk. Historien är som den blev. Han blickar framåt för att förbereda oss på livet som kommer. Gud vill gå med oss in i framtiden. Skapa möjligheter för oss. Bistå oss. Välsigna oss i den. Därför får historien vara ett gott minne. Men lämna det där. Lev det inte igen som om det är nuet. ”Se, Han vill göra något nytt” för dig” Han vill göra nya stigar för dig som fungera bäst idag och framåt.
🙏
Herre, led mig in i det nya du har för mitt liv. Även i det vanliga leder du mig i nya tankar för att följa din vilja för vårt nya ”nu”.
”För övrigt, bröder: allt som är sant och värdigt, rätt och rent, allt som är värt att älska och uppskatta, allt som kallas dygd och förtjänar beröm, tänk på allt sådant.” Filipperbrevet 4:8 SFB15
Jag bad ChatGPT göra en bild. ”Gör en liggande bild på det som verkligen har ett värde i livet”. Den blev så här. (Möjligen känner ChatGPT mig ganska väl. Hur blir bilden om du frågar den? )
Men faktum är att vi kanske värdera är livet lite annorlunda ibland. Olika tider får olika svar på den frågan. Det är svårt att rangordna dessa tankar. Dom har ett verkligt bra värde allihop. Allt för ofta kommer prylar, makt och pengar högt upp på listan. Även om vi inte själva skulle skriva upp dessa så lever vi som att de är viktigast.
Kanske kan denna helg få ha inslag av en inventering av vad vi värderar högst i livet. Backa sen tillbaka lite. Se det du satt upp på listan. Är det detta som ska få leda dig i livet framöver eller skulle du i det ljuset vilja justera listan?
”Inför Herrens ögon är människans vägar uppenbara, han betraktar alla hennes steg..” — Ordspråksboken 5:21 —
Vi är inte så hemliga som vi tror ibland. Kanske kan vi vara det inför vår omgivning bland människor. Att vi inte berättar om våra liv. Kanske är återhållsamma när det gäller åsikter och tankar. Men inför Gud är vi inte så hemliga som vi tror bland.
Kärnbibeln skriver: ”Herrens (Jahvehs) ögon ser en människas alla vägar (karaktär, handlande), och han beaktar (väger) noggrant alla val (vägval, spår).”
Gud ser alla våra vägar. Men inte bara det. Han ser våra val och vår karaktär. Man kan se det som ett bevakningsuppdrag. Men troligtvis hamnar vi mer där när vi inte riktigt vill visa. När vi håller något hemligt. Annat sätt att utrycka det på: ”När vi inte har ent mjöl i påsen”.
För i Guds ögas perspektiv ligger inte i att bevaka och sätta dit någon. Det handlar om omsorg. Söka för att hjälpa och stödja. Som en kärleksfull förälder som vill sitt barn bara väl.
När mina barn var små fanns det ständigt en beredskap i att fånga upp. När vi tex närmade oss en trapp eller en nedförsbacke. Vi gav dem utrymme för att våga, testa och resa upp. Och jag tänker mig att Gud är sådan också. Han följer oss för att se hur det går. Han vill oss väl.
Psalmisten David skriver: ”Rannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta, pröva mig och känn mina tankar. Se om jag är på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen” Ps 139:23-24. Det är min bön. Att Gud skall varna mig när jag är på väg ”åt fel håll”. Kärnbibeln vidgar vyn på denna vers. ”Och se [sedan] om det finns en fördärvlig (smärtsam) väg hos (i) mig [ett sätt som sårar dig och skadar mig], och led mig på den eviga vägen. [Den väg som leder till en evig fortsättning i gemenskap med Gud.]” – ”Som sårar dig” och ”som skadar mig”. En viktig del i denna vers. Om det är så att mitt sätt att leva inte är bra för mig vill jag väl nog att det förändras så snart det är möjligt tänker jag.
🙏
Herre, lever jag ett sätt som sårar dig och skadar mig ber jag dig att varna mig. Led mig på livets väg så att jag når hem till dig, Gud.
Kriget i Ukraina har hållit på allt för länge. Så länge att det börjar tappa intresset om det. Det är som att Ryssland håller på att nöta ut omvärldens intresse att hjälpa. Det är inte enkelt att hålla upp intresset att vilja och orka hjälpa det ukrainska folket.
Det var enklare att mobilisera kraft och stöd i början av kriget. Men nu svalnar det. Tröttheten att hjälpa sprider sig oroväckande fort.
Vi behöver ett omtag i vår vilja att hjälpa. Det finns många behov i världen. Men kriget i Ukraina har en särskild betydelse. Vinner ryssarna kriget lär det inte sluta med Ukraina. Då står åtminstone Moldavien på tur. Vilket nästa land är kan man fundera kring.
Men det som blir mer och mer tydligt – ryssarna vill utrota folket. Det är folket man bombar nu. Inte bara infrastruktur. Så vi behöver ett omtag. Vi behöver stå upp för våra grannar. Så vi får inte ge upp vår hjälp till Ukraina. En vinter kommer med än mer bomber.
”Hör, min son, ta emot mina ord, så blir dina levnadsår många. Jag lär dig vishetens väg, jag leder dig på rätta stigar. När du går ska inget hindra dina steg, när du springer ska du inte snava. Håll fast vid min förmaning, släpp den inte. Bevara den, för den är ditt liv.” — Ordspråksboken 4:10-13 —
Kanske är dessa verser en tröst för den som har mycket att göra för Guds Rike. Får man tänka så? Men Salomo har en uppmaning som följer i denna språngmars för Guds sak. Kärnbibeln förtydligar:
‘Min son (vän, barn), lyssna och ta emot mina ord (löften, bud), så ska du få leva många år. Jag ska undervisa (instruera)dig på vishetens väg [som ger full förståelse om Guds syften och vägar], jag ska leda dig på [moraliskt] rätta vägar (spår).När du går ska dina steg inte hindras (få kramp, vara fastbundna, bekymrade, bedrövade), när du springer ska du inte falla (snava). Ta ett stadigt tag om min förmaning (tillrättavisning, fostran, förädlingsprocess), släpp den inte, för den är ditt liv.[Vik inte undan för prövning utan låt den få göra sitt verk i dig.] ‘
Få full förståelse för Guds syften – Det är en bön jag tror att fler än jag har bett. Gud ge mig vishet och förstånd. Låt mig förstå din väg för oss (mig).
Man kan visst gå i Guds tjänst. Då skall man inte få kramp, vara fast, bekymrad eller bedrövad.
Man kan visst springa för att budskapet behöver ut snabbt eller många saker ska göras för Guds sak. Då ska man inte snava. Här bör väl tilläggas att Salomo kan inte ha menat att vi ständigt skall ha ett högt tempo som blir osunt i längden.
Tänkte du vad du läste? ”Ta ett stadigt tag om min förmaning (tillrättavisning, fostran, förädlingsprocess), släpp den inte, för den är ditt liv”. [Förädlingsprocess] – Det Salomo vill lära oss är att den förmaning han ger om visheten är en förädlingsprocess. En process som förädlar vår karaktär och sätt att vara. Där vi växer i vår tro och sätt att leva ut den. Tänker inte bara att en prövning av något slag kan ge denna förädling. Det kan också vara att Gud i sin närhet gör oss mer lik honom. Det ”slagg” av ”dålighet” i vårt liv rensas bort. Så luttras vi till ”guld”. Det orena rensas bort och det äkta rena kommer fram.
Salomo berör hjärtats senare i sitt kapitel. ”’ Mer än allt som ska bevaras, bevara ditt hjärta, för därifrån utgår livet. ” Kärnbibeln skriver: ”Mer än allt [annat] ska du [som en skyddande väktare] troget vakta [bevara] ditt hjärta [Heb 12:15], för därifrån utgår liv [flödar livets källor; är upprinnelsen till liv]. [På samma sätt som hjärtat pumpar ut livgivande blod är en människas inre liv, tankar och moral avgörande för varje beslut och handlande.]” Det är inte det som kommer in i kroppen som gör oss orena. Det är det som kommit ur vår min, från vårt inre. (Mark 7:19; Matt 15:11)
