Ett Ord För Dagen – Hur är du klädd?

24 oktober 2026

”Och Saul klädde David i sina egna kläder och satte en kopparhjälm på hans huvud och satte på honom ett pansar. David band Sauls svärd om sig utanpå kläderna och försökte gå med det, för han hade aldrig provat något sådant. Men David sade till Saul: ”Jag kan inte gå med det här, för jag är inte van vid det.” Så han tog av sig det. Han tog sin stav i handen, valde ut åt sig fem släta stenar ur bäcken, lade dem i fickan på sin herdeväska och tog sin slunga i handen. Så gick han fram mot filistén.”
— Första Samuelsboken 17:38-40 —

Händelsen omkring David när han skall strida mot Goliat har något att lära oss.  David var en herdepojk. Van vid att skydda sina får. Han var verkligen utsatt när han skyddade dom mot björn och varg och lejon..

Det han hade till förfogande då var en slunga och en stav. Inga andra vapen. Han behövde vara listig för att kunna övervinna dessa hot.

När han kommer till armen som skulle strida mot Filisteerna var de modlösa. Och modet hade lämnar dom när de såg en av deras soldater. Soldaten Goliat. I jämförelse mot denne ende man var dom fler. Man han var så stor. Såg så stark ut så de tappade allt.

David visste något annat. Han gick i Guds kraft. Och nät Goliat hånade den Gud han trodde på och tjänade blir han mycket arg. David vill stå upp emot detta. Han tappar inte modet. Han fattar mod.

Det är här som berättelsen får ett märkligt skeende. Saul vill utrusta honom med isn egen rustning. Klä på David något som inte var hans. Till en början var det logiskt kanske. För det var på så vis man stred just i den tiden. Och David låter sig kläs i det. Bara det är märkligt. Men David inser ganska snart att detta funkar inte för honom. Han kan inte klä på sig något som inte passar hans uppdrag.

Han måste vara klädd på det sätt som samspelade med hans uppdrag. Ingen annan kunde klä honom. Även om någon annan ansåg att David behövde ha en andra kläder och utrustning så fungerade  det inte för David.

Den här berättelsen har något att berätta för oss. Vi kan inte kopiera någon annans rustning och kläder. Vi måste kläs för just det uppdrag som vi är ämnade för.

Svårigheten är att vi lätt inluras till att kläs oss som någon annan. Så prövar vi det fast vi innerst inne vet bättre.

Det finns dock något vi behöver samspela i. Fundera på hur din kallelse ser ut. Hur ser ditt uppdrag ut. Vad behöver du då utrusta dig med? Hur bör dina ”kläder” se ut?

För David behövdes det en slunga och några stenar för att övervinna Goliat. Många andra trodde att en annan utstyrsel var bättre. David visste bättre. Vad behöver du ’klä på dig’ för att tjäna Gud på bästa sätt?

🙏

Herre, hjälp mig att hitta de rätta kläderna och den rätta utrustningen i det uppdrag du gett mig.

Amen

Den bästa bibelöversättning är den du faktiskt läser

Rubriken är hämtad från tidningen Dagen Den härrör till debatten omkring NT2026. Simon Johansson skriver också ”Det betyder inte alla tolkningar – eller alla översättningar – är lika giltiga, rimliga eller goda”.

Man brukar säga att den träning som blir av är den bästa träningen. Och det kan vi också säga om bibeln. Den lösningen som blir av i bibeln är en bra läsning.

Jag tror dock att det finns en viktig hållning att lära sig. Oavsett vilken översättning vi läser. Det är att ha en rätt ingång i sitt läsande. Hur öppnar vi stunden med bibeln?

Kom Helig Ande

Jag tänker att nyckeln till att hitta rätt i läsandet är att göra det tillsammans med den Helige Ande. Att Anden får vara med i mitt läsande. Så jag tänker att en nyckel till att förstå djupet i bibeln är att be bönen ”Kom Helig Ande – öppna skriften för mig”

Där kan Gud visa och bredden längden höjden och djupet i Ordet.

Där kan Guds Ande hjälpa oss att förstå det som översättningar har sin begränsning. Där kan vi få hjälp att förstå det krångliga i Guds Ord som vi har svårt att greppa själv.

Ytterst sätt är bibeln utandad av Gud själv. Ursprunget är Hans. Våra översättningar genom tiderna är väl gjorda försök att återge Guds Ord till oss.

Den bästa översättningen är den som läses under Andens inflytande

Borta bra men hemma bäst

Att vara på resa är något speciellt. Att komma bort från den vanliga dagen kan göra oss gott.

Jag har varit på resa sen 11:e oktober. Varit i ett land som jag varit i flera gånger. Att få återse goda vänner är fantastiskt roligt. Att få göra det tillsammans med goda vänner förgyller resan. Så tack Willy och Robinah för att ni kom med till Tanzania och Habari Maalum. Uppskattar er så mycket.

Resan kanske inte blev helt som vi tänkte oss. Resan till Tanga fick ställas in på grund av sjukdom. Men kanske hade det en mening det också. Gav lite extra vila. Och gav också överraskande möjligheter till andra upplevelser. Det får man inte förringa.

Bonusen för mig blev ett besök i kyrkan. En fantastisk efm med min gode vän Silas och hans familj. Ett unikt tillfälle där vi upplevde Guds närvaro så tydligt. Ett besök hos MOP organisation som hjälpte barn till skolan och ett besök hos massajerna. Allt detta hade blivit svårt med en resa till Tanga.

Men den resan hade så många intressanta besök som jag verkligen hade velat gjort. Men det får bli en annan gång. Och vem vet….. det kanske blir tidigare än man kan ana.

En resa gör också att man uppvärderar hemma mycket mer. För det är verkligen skönt att komma tillbaka till det vardaglig. Sin egen lya. Sin egen säng. Sin egen frukost med allt den innehar. Alla sina goda vänner omkring sig. Inte minst i kyrkan. Sin egen familj.

Så tacksamheten flödar åt alla håll denna dag. Kl 6:40 landade planet. Några timmar senare komma hem. Lite sömn. Sen är det påt igen. Öppen kyrka till kl 22. Så gott att få finnas i allt det jag finns idag. Tacksam är ordet för dagen.

Ett Ord För Dagen – Vad ser du hos andra?

23 oktober 2026

”När de kom dit och han fick se Eliab, tänkte han: ”Det är säkert Herrens smorde som står här inför Herren.” Men Herren sade till Samuel: ”Se inte på hans yttre och hans resliga gestalt. Jag har förkastat honom, för det går inte efter vad en människa ser. En människa ser det som är för ögonen, men Herren ser till hjärtat.”.”
— Andra Moseboken 14:14 —

Har du tänkt på hur lätt vi har att bedöma varandra utifrån utseendet och andra attribut. Det är som att vi tror att det yttre speglar hur en person är. Och visst, lite av den personen ser vi i det yttre. Men långt ifrån allt.

  När profeten Samuel skall utse den nye kungen kommer han till Isaks Familj. En av hans söner har Gud utsett till kung. En efter en av Isaks söner träder fram inför Samuel. En efter en har sina ”fördelar” som Samuel föll för. Men en efter en säger Gud nej till. När Eliab kommer så vill nog Samuel att det skall vara färdigt. Men Gud säger nej. Så säger han till alla. Så nu undrar Samuel hur Gud tänkte. Men vad han inte visste var att den yngste sonen, som ingen räknade med, var inte hemma. Han var inte heller i det läge att han hade någon framstående roll i familjen. Han var yngst. Det är i detta sammanhang lär oss något mycket viktigt.

  ”En människa ser det som är för ögonen, men Herren ser till hjärtat.” Detta är en viktig princip. Den som ser absolut bäst ut eller inte har inte det som avgör. Det är det inre livet som är det viktigaste i livet. 

  Så min fundering idag – hur ser du på din nästa? Hur bedömer du den? Vad faller du för? 

  En annan fråga jag funderar kring – vårdar vi vårt ytte mer än vårt inre? För vad är viktigast?

  Vi kan dölja muckat med vårt yttre men det inre kommer för eller senare ”i fatt oss”. Det kryper fram på olika sätt. Det liksom avslöjar sig på ett eller annat sätt. 

  Vad uppskattar du hos andra? Får dom reda på det? Hur visar du dom att du uppskattar det? Somliga är ju helt fantastiska på att uppmuntra och säga de goda sakerna dom ser. Jag tänker att jag tror att här kan vi nog alla bli lite bättre på att visa det. Ja , inte ni som redan är så bra på det. Men vi andra behöver ta efter det. Det händer något i atmosfären när det finns en uppmuntrande anda. Den blir positiv. Den får en god energi. 

  Så idag kan vi göra ett försök att säga en uppmuntrande tanke om någon. Jag tror det kommer att falla gott på plats.

🙏

Herre, hjälp mig att bli bättre på att uppmuntra människor omkring mig.

Amen

Dagbok – 21 oktober Resa till Tanzania 2026

Igår kväll hade vi en avslutningsmiddag med Familjen Nyman. En god middag men framförallt en god gemenskap. Tiden går fort när man har roligt.

Nu har nedräkningen börjat. Resväskan är packad. Väntar in bilen som ska köra oss till flygplatsen. Ikväll ca kl 18 lyfter vi för avfärd mot kyligare breddgrader. I morgon fredag kl 6:40 beräknas vi landa på Arlanda

Att lämna ca 25 grader plus är väl mindre roligt när man vet att det är grådassigt väder hemma endast 12 grader.

Men ganska snart lyser vi upp höstmörkret med adventsljusstakar och levande ljus. Så vi har verkligen en tid att se fram emot.

Lägger till lite bilder under dagen

Nu är vi på flygplatsen. Allt är incheckat och klart. Boardingcard ända hem. Varmt så det förslår. Men vi har bestämt att inte klaga . Vi har hört rykten om vädret hemma. Just nu 34 grader varmt här.

………. 🇹🇿 Kilimanjaro Tanzania 🇹🇿 ……….

På första etappen mot Sverige 🇸🇪

Landat i Addis. Nu väntan till flyget som går 23;45

Lite bilder från flyget ….

[ L A N D A T ] på Arlanda

Ett Ord För Dagen – Herren skall strida för er

22 oktober 2026

”Herren ska strida för er, och ni ska hålla er stilla.”
— Andra Moseboken 14:14 —

Ibland tror jag att vi vill ta saker och ting i egna händer. Det är som att vår tilltro till vår egen kapacitet, taktik, förmåga och position räcker hela vägen till seger. Jag tror att vi misstar allt för ofta på det. 

  Israels folk har blivit i detta läge vi hamnar i texten upphunna av Egyptiska armen. De var nog rätt skräckslagna. Var det över nu? Skulle de bli slavar igen? Nu var goda råd dyra. Tonläget höjdes. Ropen skallade. Gråten fanns där. Det var nog så att dom trodde att nu var slutet nära. Men då kommer Mose med sin hälsning. ”Herren skall strida för er, och ni skall hålla er stilla”. Kärnbibeln ger en fördjupad förståelse om detta: 

  ”Herren ska strida för er, och ni ska vara stilla (tysta, döva; hålla er lugna; ta intryck).” [Ordet stilla (hebr. charesh) har mer än en innebörd. Gud ville att israeliterna skulle stanna upp och vara tysta – dvs. upphöra med sina förskräckta rop och sitt uttalade missnöje, se vers 10, 11 och 12. De skulle vara likt dövstumma som bara skulle bevittna Guds ingripande – hur han skulle ta hand om den egyptiska armén som närmade sig. Grundordet har också betydelsen att gravera in eller plöja någonting, och i detta sammanhang handlar det om att låta hjärtat bli märkt av Guds frid och låta vetskapen om hans ingripande sjunka djupt in – mitt i och trots omständigheterna.]”

  Det fins något stort i att inse att Gud har en större möjlighet än jag själv. Att tysta sin stolthet och låta Gud kommer och strida för oss. I en första snabb anblick kan det ses som ett nederlag när sin egen kraft inte räcker till. Men det är i sig en seger att inse det. För sanningen är att det finns ingen människa på denna jord som kan mäta sig med Guds kraft och möjlighet. Så det är lönnlöst att spänna bröstet och påstå att man klarar det själv. 

  Så slappna av-Gud kan göra långt mer än du ens kan drömma om eller tänka. Han vill med glädje bistå dig. Varför? För att Han äskar dig så så så högt. 

  Vi kan hålla oss tilla intill Gud. Han kommer, likt Han gjorde för Israels folk, strida för dig. Du behöver inte hävda dig. Du behöver inte försöka visa dig präktig inför din omgivning. Ditt värde sitter inte i ”livets muskler”. Respekten blir större när man ser att du insett att be Gud om hjälp är större. Så kämpa mindre. Sök dig till Gud. Han skall strida för dig.

🙏

Herre, Visa mig en bra ”fristad” som jag kan ”fly”till och vara med ett tag.

Amen

Dagbok – 20 oktober Resa till Tanzania 2026

Idag fick vi åka upp på berget Monduli. Där fick vi möte MOP Mission. En organisation som hjälper barn som föräldrar inte tar hand om dom av olika orsaker med skolgång. För ca 1300kr/år kan det gå i grundskolan. 3600kr/år i universitetet. Låga summor för oss men för dom en förmögenhet.

Boxen (längst ner till höger på bilden ovan) har tre lås. Den förvaras hos en person Förs bok på allt. En ledare för gruppen. Så ska pengarna användas som förvaras där måste tre olika låsa upp den fjärde komma med boxen till ledaren. De samlar pengar som lånas ut i gruppen till ränta. Så växer denna ”bank”. Till det har man en social kassa alla måste bidra till. Som blir till hjälp när någon i gruppen har bekymmer.

Som självhjälpsgrupperna i Etiopien. Kvinnogruppen/företaget i Benin. Kvinnor lyckas och männen blir ”avundsjuka” och vill också ha detta.

Sen för vi upp till en Massajsdoma. Där fick jag möjlighet att gå in i det lilla huset. Kortet blev för dåligt att visa upp. Men vad enkelt de bor. Eldstaden i rummet utan ventilation. Tala om rökigt. Några av alla de barn som finns i den här klanen får möjlighet att gång skola via MOP.

Kolla in Massajens skor. Gamla bildäck som man gjort om till sandaler. Att möta dessa människor är en verklig glädje.

En Massajs deodorant

Så är det sista kvällen här. I morgon när det av hemmåt. En dag till med resebloggen. Ikväll blir det avslutningsmiddag men det får bli bilder i morgon från den.

Ett Ord För Dagen – Fristäder

21 oktober 2026

”Herren sade till Josua: ”Säg till Israels barn: Utse åt er de fristäder som jag talade till er om genom Mose. Till dessa städer ska en dråpare kunna fly när han av misstag och utan uppsåt har dödat någon. Ni ska ha dem som tillflyktsorter undan blodshämnaren”
— Josua 20:1-3 —

Denna text har något jobbigt över sig. För den handlar om dråpare. Men den har en vacker bild över hur en person som gjort något av misstag har en plats att fly till så att inte ”blodshämnare” kommer åt den personen utan att få en rättvis prövning. 

  Gud bad Josua att iordningställa dessa fristäder. Di kunde man fly. Förklara sin situation och kommer in i staden och få beskydd. Beskydd tills man fik en rättvis prövning. En blodshämnare var en person som skulle försvara familjens rätt. Den skulle skipa rättvisa för den mördare personen. 

  Ganska drastiskt men handlar om rättvisa också. Men det leder mig till att fundera vidare. 

  Vi som människor kan hamna i situationer där vi behöver ett andrum. Då tänker jag inte på sådana hemska saker som dråp mm. Utan situationer där livet ställs på ända. Livet möter stort motstånd. Det blir tungt att leva. Svårt att hitta vägen fram. 

  Då behöver vi få komma in i en ”fristad”. Där vi får ”krypa in” i Guds omsorg och hämta andan. Där vi kan stanna upp levt en stund. Pausa för att hitta kraften. En bra bild på det skulle kunna vara ett kloster. Där man tar en tid för att vara med Gud. Lämnar det övriga livet utanför klostret. Fast jag tänker att det också kan vara en plats där man får vara ensam ett tag. En liten stuga vid en sjö. En vandringsled på fjället.  Ett vindskydd vid en tjärn. Alltså en plats du hittar för att hämta andan och kraft. Sådan ”fristäder” tror jag vi skulle må bra av att ha utsett. Alltså att vi under de goda dagarna hittar en tillflyktsplats. När det brakar ihop vet vi var den finns och hittar dit. 

  Jag hittade en sådan plats när jag bodde i Jönköping. Uppe på Dumme Mosse fanns en liten tjärn en bit in på leden där inte många gick. Dir gick jag. Hade med mig en termos och en bok. Ibland satt jag bara där. Ibland lyssnade jag på musik. Och nästan testande var det så att när jag lämnad e den platsen hade jag ”kommit ifatt”. Landat. Fått den stund jag behövde för att få ordning på mina tankar och känslor. Den ”fristaden” gjorde mig helt enkelt gott. 

  Var kan du hitta en sådan ”fristad”? Jag tror vi människor behöver sådana tillflyktsplatser ibland. 

🙏

Herre, Visa mig en bra ”fristad” som jag kan ”fly”till dig och vara med ett tag.

Amen

Dagbok – 20 oktober Resa till Tanzania 2026

Igår avslutades dagen med återträff med Den Stora Älgvandringen. Med lite hjälp kunde jag följa en del av denna begivenhet.

Efter en natts vila så bytte jag älgvandringen till ”Snake Park” Giftiga ormar som är mycket farliga. Blir stungen av någon av dom krävs det motgift inom en timme.

Varför inte hålla i en när man ändå är där? Eller vad säger du Peter Harladsson.

Annars kanske jag helst håller (!) mig borta ifrån dessa kryp. Eller hur känner du Willy?

I denna park fanns det också sköldpaddor, krokodiler av olika slag och fåglar. Parken samlar in serum från ormar för att skapa motgift. Fåglar som skadar sig hjälper dom. Så avgiften hjälper dom att göra allt detta.

Men för att avsluta denna ”mysiga” dagboksblad på ett mer mjukare sätt….

Det finns vackra blommor här. För någon dag sedan visade jag hur Jakarandan blommor just nu. Här kommer lite mer blommor.

Så börjar denna resa närma sig slutet. Dags att checka in själva biljetten. Men vi ska hinna med lite mer utflykter innan vi styr mot flyget torsdag lunch.

Ett Ord För Dagen – Hur länge vill ni vänta?

20 oktober 2026

”Därför sade Josua till Israels barn: ”Hur länge ska ni vänta med att gå och inta det land som Herren, era fäders Gud, har gett er?.”
— Josua 18:3 —

Israels folk hade nu kommit in i landet. De hade vunnit en del segrar och man kan läsa att nu hade landet ro. Tiden gick. Man skulle tro att de hade fullbordat allt. Men nu visar det sig att det inte riktigt var sant. Det fanns en del landmakt som skulle fördelats vid det här laget. Kanske var man nöjd med det som var. Tyckte sig inte behöva slutföra det. Det är då Josua vill väcka liv i dom igen.

  ”Hur länge ska ni vänta med att gå och inta det land som Herren, era fäders Gud, har gett er?” Josua börjar tycka att nu är det verkligen dags att ta tag i det sista. Skrev om ’Fullborda’ igår. Nu skulle det bli färdigt. 

  Jag tänker att det är ett ”wake up call” för oss också. Hur länge skall vi vänta på att göra det Gud har kallat oss till? Vad väntar vi på? Har vi glömt bort? Vågar inte? Något har kanske kommit emellan? Kanske helt enkelt är lite lat att börja? Förstod vi inte uppdraget? Ja, frågorna kan bli många. Kanske de allra flesta inte stämmer in i din situation. Men jag tror att det är ett wake up call. Matteus återger en liknelse om två söner: ”Vad tänker ni om detta? En man hade två söner. Han gick till den förste och sade: Min son, gå och arbeta i vingården i dag. Jag vill inte, svarade han. Men längre fram ångrade han sig och gick. Sedan kom mannen till den andre och sade samma sak. Han svarade: Ja, herre. Men han gick inte. Vem av de två gjorde faderns vilja?” De svarade: ”Den förste.” Jesus sade till dem: ”Jag säger er sanningen: Tullindrivare och prostituerade ska gå före er in i Guds rike. ” ‘

  En liknelse som jag tänker visar tydligt på detta att slutföra det man blivit kallad till. Vad har du sagt ja till men inte gjort? Jag tänker att saker och ting kan ha kommit emellan. Så kan det vara. Men det behöver inte hindra hela livet. Vi behöver inte vara så stolta att vi inte kan backa tillbaka och ta vid där det stannade upp. Vi kan göra om och göra rätt. 

  Det är tid att inte vänta längre. Det är tid att börja om där man sa sitt ja men det blev egentligen ett nej för man gick inte vidare. Säg ditt ja igen och gå. Fullborda det du är kallad till. Det är då man hittar hem med sitt liv. 

🙏

Herre, hjälp mig att gå när du kallar. Förlåt när jag lovat men uteblivit. Från och med nu vill jag fullborda det du kallat mig till.

Amen