Inlägg

Publicerat den

Herre – be för oss

Herre, läget för oss på jorden verkar vara under stor attack. Det är mycket oroligt i Mellanöstern med krig i Iran med omnejd.

Herre, kriget i Ukraina har pågått mycket länge. Många människor har dött genom detta krig.

Herr, du ser att det finns fler områden däromkring råder och människor får sätta livet till

Herre, dunder att världsekonomin står under massiv attack men risk för att den rasar ihop fullständigt.

Herre, just nu är många många människor djupt oroliga för framtiden.

Därför ber vi dig ….

Bed för oss

Det finns en sångtext jag återvänder till då och då. Något av den säger detta:

Det var någon som bad inför himlatronen, någon som lyfte mitt namn. Någon som förde mig in i hans närhet, någon som bad i Jesu namn. ..//.. någon som vädjade till den högste , någon som bad för mig.  (text Claire Cloninger)

Jag är så tacksam att det finns en som ber för oss. Nu behövs det mer än någonsin tänker jag. Vi kan förena oss med Jesus och be för hela våran värld.

———————————

Hela sången kommer här:

Det var någon som bad

När mitt hjärta var tungt, inga ord fanns för bön.
När allting av närhet var slut.
Någon gav hopp sa, ” Ge inte upp” det var någon som bad för mej.

Det var någon som bad inför himlatronen, någon som lyfte mitt namn.
Det var någon som förde mig in i hans närhet, någon som bad i hans namn.
Någon fick kraften att visa mig nåden när mörkret var allt som jag såg.
Det var någon som vädjade till den högste, någon som bad för mig.

Det var någon som sa de orden som jag inte kunde, och som gav mig en utsträckt hand.

När min framtid var mörk ingen utväg jag såg.
Min dröm var förlorad och glömd.
Någon mig såg ur mörkret mig drog.

Det var någon som bad inför himlatronen, någon som lyfte mitt namn.
Det var någon som förde mig in i hans närhet, någon som bad i hans namn.
Någon fick kraften att visa mig nåden när mörkret var allt som jag såg.
Det var någon som vädjade till den högste, någon som bad för mig.

Det var någon som sa de orden som jag inte kunde, och som gav mig en utsträckt hand. 

text Claire Cloninger

Du kan lyssna till sången här. Marina Bratterud sjunger den

Publicerat den

Dagens Andakt – Inta landet

20 mars 2026

”Se, jag har lagt landet framför er. Gå nu och inta det land som Herren med ed har lovat era fäder Abraham, Isak och Jakob att ge åt dem och deras efterkommande efter dem.””

— Femte Moseboken 1:8 —

 

  När Israels folk lämnade Egypten hade dom ett land i sikte. Det vara Kanaans land – det förlovade landet. Mycket hände under vägen och det dröjde länge, en låg vandring under många år, innan de stod inför den slutliga delen. Vi läser att Gud hälsar dom att lämna platsen vid berget dörr de nu bodde. De skulle inta landet som Herren med ed hade lovat dom. 

  När man läser i Josua kapitel 1 får Josua tydliga instruktioner och läten om framgång. ”Varje plats där du sätter ner din fot har jag gett dig”, Var stark och frimodig”, ”håll fast och följ den undervisning du fått”, ”låt denna lagbok inte vara skild från dig utan följ den” – ”Då skall du lyckas i det du företar dig”. Och till slut gick man in i det landet och Gud välsignade sitt folk. Man var nu hemma.

  För mig har denna resa varit en bild för oss människor även nu. ’Landet’ kan stå för det som Gud lagt fem för dig. Uppgifter, uppdrag, platser som Gud Kalar dig till. Sådant som Gud vill att du ska göra. Att då få bryta upp från det som ’varit’ och gå in i det nya ’landet’ är en välsignelse. 

  Det som krävs är det samma. Att lämna det gamla bakom sig och inta det nya. När vi sätter oss in i detta tänk blir Josuas första kapitel viktigt för oss också i vår tid. Gud kommer ge dig det ’land’ du sätter ner din fot på. Han uppmanar oss att vara modiga, starka och frimodiga. Sen finns det en till sak som Gud uppmanar oss likt Josua – att inte låta bibeln vara långt ifrån oss. Dag och natt. Följer den i allt den skriver. 

  Då finns löftet – vi ska lyckas och ha framgång. Herren skall, likt Josua, att Gud är med oss vart vi än går. Det är stort. Tänk att vårt liv får vara välsignat av Gud. Att han är intresserad av att det ska gå bra för oss. Gör vad du kan för att skapa den förutsättningen för Gud att välsigna din vandring.

🙏

Herre, välsigna min vandring och mina val. Hjälp mig att leva på ett sätt som gör att du kan välsigna mitt liv.

Amen

Publicerat den

Kan man be till Gud om allt – även att HV71 ska vinna?

Alltså nu är det så där jobbigt att vara hv-supporter igen. Att kvala är inget kul. Tröst är väl att alla Leksands-supportrar har samma jobbiga erfarenhet. Men kan man verkligen säga att den erfarenheten är någon större tröst?

Så frågan är om man kan be om att HV ska vinna. Bedöms det som dopning?

Samtalade om det med en god vän som hejar på Leksand. Hon trodde nog att vår Herre inte var intresserad av hockey. Men HV är ju från Jönköping så det borde väl smälla högt …. väl…?

Kanske är det bättre att be för alla supportrar. Att dom ska bevaras från hjärtinfarkt och andra åkommor som kan uppstå under ett kval.

Hur som blir det lite av ett – Herre Hjälp!

Det första hjälp-ropet gjorde i alla fall att jag klarade första kvalmatchen. Seger hv71

Publicerat den

Dagens Andakt – När Gud använder en åsna

19 mars 2026

”Då öppnade Herren åsnans mun, och hon sade till Bileam: ”Vad har jag gjort mot dig, eftersom du tre gånger har slagit mig?””

— Fjärde Moseboken 22:28 —

 

Ibland har jag bett till Gud att Han skall tala in i mitt liv. Jag har varit i en situation där jag behöver Hans råd och hjälp. Ibland har jag då lagt till ett ”…men inte genom NN”. JA, jag erkänner, det låter dumt och omoget. Men kanske har det legat en osäkerhet att jag inte litat på att den personen kan ge mig något jag lyssnar till. Kanske också har med förtroende att göra också. 

  Men du har redan räknat ut vem Gud har sänt. Just det ”NN”. Och tilltalet in i mitt liv har varit så träffsäkert. Det är som att Gud vill säga att ”jag sänder den jag vill. Den som har mitt öra och kan förmedla det jag vill ha sagt”. Och jag får ödmjuka mig och erkänna att Gud har så rätt – igen. 

  I texten vi rycker en vers handlar det om Bileam som rider på sin åsna . Åsnan, av någon anledning, såg en Ängel viker han av från vägen först. Då ställer sig Ängeln i en trängre passage och åsnan stannar och vägrar gå vidare. Då slår Bileam åsnan och manar på den. Det är då Gud använder åsnan sågat den kan tala. Och helt plötsligt upplever vi hur dessa två, Bileam och åsnan, talar med varandra. Varför sker allt detta? Jo, därför att Bileam var på fel väg. Ängelns hälsning var att han hindrade Bileam från att gå på fel väg som skulle leda till fördärvet. Eftersom Bileam inte förstod det fick Gud ta till det mest oväntade – Han lät en Åsna prata. Allt för att rädda när Bileam inte förstod bättre.

  Gud kan använda vem Han vill när Han behöver få tag på oss. Stanna upp oss och korrigera oss. Då vi inte förstår vårt bästa kan Han till och med använda en ”åsna”. Jag vet inte vem som skulle vara din ”åsna” men jag tänker att det finns människor som Gud vill låta tala in i ditt liv. Det bästa vi då kan göra är att lyssna och pröva det. Om Gud har något att säga oss gör vi klokt i att lyssna. Han vill vårt bästa.

🙏

Herre, gör mitt öra öppet för ditt tilltal. Gör mitt hjärta och liv mjukt att följa dig.

Amen

Publicerat den

Med våren återvänder fågelsången

Är det något som gör mig extra glad är när fågelsången återvänder då våren är på väg. Då solen tittar fram mer och mer så börjar fåglarna sjunga. Ju varmare det börjar bli desto mer sjunger dom.

Det är som att de kallar inte bara på en partner. De kallar på med värme. Mer vår. Mer sommar. Som om det är dom som kallar fram sommaren till oss. Sommaren kan lisor inte avstå från att komma när fåglarna sjunger efter den.

Det är som att deras sång också väcker vårt inre. Vi får nytt liv. Glädjen spritter i kroppen.

Roland Utbult sjunger en sång om fågelsången. Fågelsången för oss också närmare vår skapare. Det är en sång som visar på Gud. ”Då kan jag ej tvivla, då måste jag tro, att det är Herren som skapat vår Jord.” Tack gode Gud för skapelsen.

Fåglarna sjunger till Hans ära och blommorna doftar till Hans välbehag.
Jag hör havet som leker och vinden som susar i blomstrande fägring i sommartid.

Refräng
Då kan jag ej tvivla, då måste jag tro det är Herren som skapat vår jord.
En trygghet jag äger, som vet att Han lever och givit oss ljuset på mörklagd jord.

Det skrattas omkring oss, kanske livet är lätt för många att leva en ljus sommartid,
men när mörkrets inbrott drar över bygden, då brottas du kanske med en inre strid.

Men då skall du veta att Jesus är nära, Han älskar dig mera än du anar,
och Han ger dig en frid som du aldrig hade väntat och du ser med större glädje på allt som Han skapat.

Refräng
Då kan du ej tvivla, du måste väl tro det är Herren som skapat vår jord.
En trygghet du äger när du vet att Han lever och givit oss ljuset på mörklagd jord.

Publicerat den

Dagens Andakt – Det ska bli ett källsprång inom dig

18 mars 2026

””Ta staven och kalla samman församlingen, du och din bror Aron, och tala till klippan inför deras ögon, och den ska ge vatten. Så skaffar du fram vatten åt dem ur klippan och ger församlingen och dess boskap att dricka.””

— Fjärde Moseboken 15:39 —

 

Folket hade vandrat i öknen länge. Vattnet var slut och ingen källa hittade man. Inte konstigt att folket klagade inför Mose. Man var till och med beredda att gå tillbaka till slaveriet i Egypten. För där fanns ju vatten mindes man.

  När man lider brist på något kan man ibland dra fel slutsats till var hjälpen finns. Och man är beredd på att ge upp det som för en stund sedan var en befrielse och det bästa man kunde tänka sig. När man lämnade Egypten lämnade man misär och slaveri. Farao hade lagt på dom omöjliga krav som gjorde livet omöjligt att leva. Men nu, när man saknade vatten, var man beredd att gå tillbaka.

  Men Gud visade en annan väg. Mose och Aron fick på Guds befallning se hur Gud lät en källa springa fram ur klippan. Och folket fick släcka sin törst.

  Klippan är en bild på Jesus. Källan, vattnet, som kom är bilden på det livgivande vatten Jesus har. Det vatten han pratar om med kvinnan vid Sykars brunn tex. Men också i Joh 7:37f:

  ”På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: ”Om någon är törstig, kom till mig och drick! Den som tror på mig, som Skriften säger, ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram.””

  När vi möter Mose och Aron vid klippan är det en förebild på det vi möter hos Jesus. När vi törstar i vårt inre ska vi inte gå tillbaka till det som förr verkade så bra och släkte vår törst. Även om det korta minnet säger att det var bra så behöver vi komma ihåg vad det riktiga minnet säger, att det var ingen bra törstsläckaren. Den bästa klia är den källa som Jesus låter rinna upp nom oss. Hans livgivande källa. Som kommer släcka vår törst på djupet. ”Ur ditt inre” finns en källa som Jesus spränger loss med det klaraste vatten ur hans källsprång. 

🙏

Herre, jag ber om att din källa ska få flyta fram inom mig.

Amen

Publicerat den

Slottsbesök igen

Idag fick jag förmånen att göra slottsbesök igen med men gode vän, bror och missionär Benjamin. Det blev en tur till Stora Sundby slott. Detta stora magnifika sagoslott. Hade förmånen att få en pratstund med ägaren också. Tänk att få bo i ett sådant slott. Googla och sök historien omaka spiror mm.

Slott i all ära – det har sin glans. Men jag tänker på en gammal, mycket gammal sång ….

Jag är så nöjd här med bara en hydda
fast guld och silver ej blivit min del

I himlastaden jag ska få än bättre
med silvermurar och guldpanel

Kör:
Jag har en boning där strax bortom bergen
i livets land där vi åldras ej mer
där finns ej tårar, allt i fullkomling strålar
ett härligt land där ej solen går ner

Det kan finnas fina slott. Fyllda med fina saker av guld. Men det kommer aldrig kunna överglänsa den himmelska boning som väntar oss. Det är något alldeles extra där uppe.

Publicerat den

Dagens Andakt – Tofsen

17 mars 2026

”Ni ska ha sådana tofsar, och när ni ser dem ska ni tänka på alla Herrens bud och göra efter dem och inte följa era egna hjärtan och ögon, som lockar er till otrohet.”

— Fjärde Moseboken 15:39 —

”Hon hade hört talas om Jesus, och nu kom hon bakifrån i folkmassan och rörde vid hans mantel, för hon tänkte: ”Om jag så bara får röra vid hans kläder blir jag frisk.” Genast stannade hennes blödning, och hon kände i kroppen att hon var botad från sin plåga.”

— Markus Evangelium 5:27-29 —

 

Varje präst hade en tofs hängande nertill på sin mantel. Man hade den där för att påmana om Guds bud. En påminnelse om att följa dom.  

  När Jesus kom vandrande en dag bland mycket folk fanns det en kvinna som hade blödningar. Hon hade gjort allt för att bli friskt. Dyrt hade det blivit. Ingenting hade lyckats. Nu fick hon höra att  Jesus var på gång. Så hon tänkte, om jag bara fick röra vid hans kläder så skulle hon bli frisk.

  Tofsen hade ett vittnesbörd om hopp också. Så hon trängde sig fram. Och till slut nådde hon fram. När hon rör vid Jesu kläder och tofsen så blir hon genast frisk.

  Jesus märkte att det hade gått ut kraft ur honom. Vilket förundrade folket. Detta är en rätt märklig berättelse. Betänk att det är när hon rör vid Jesus det händer. Jesus är inte ens medveten om det där och då. 

  Jag tänker att vi bildligt talat får sträcka oss efter manteltofsen. Att sträcka oss mot hoppet. Löftet om bönesvar. Löftet om helande.  Ibland kan det vara svårare att sätta sin tillit och tro till Guds svar. Att då få göra en handling som hjälper oss att tro tror jag kan vara bra. 

  Jag har en repstump i mina ägor. Den fick jag för massor av år på evangelistveckan i Jönköping. Budskapet i den stumpen är att den tillhör ett längre rep. Resten av det repet delades ut till andra andra. Det ska påminna oss om att vi är inte själva. Vi tillhör en större gemenskap. Fast vi ibland är själva på vår ”kant”. Att fästa sin tro och hopp vid något kan vara gott. Därför sparade jag den repstumpen. Som pastor kan man ibland vara lite ensam. Då är det bra att titta på det repet. Påminna sig om att vi är fler. Elia kände sig övergiven efter framgångarna mot BAAL. Guds hälsning var: Du är inte ensam. Det finns 7000 till som inte tillber BAAL. Guds hälsning är – du är inte ensam

🙏

Herre, tack för att jag aldrig är ensam. Tack att du är med mi.

Amen

Publicerat den

När man märker att ett samtal tar en djupare väg

Det finns samtal och så finns det Samtal. Alltså samtal som blir klart mycket mer än bara en stund kallprat eller svammel. Samtal som ändrar karaktär efter hand

Den senaste tiden har jag haft förmånen att hamna i olika samtal som tagit en djupare vändning efter en stund

Sådana samtal man inser att nu blev det lite mer än bara ett ”samtal”. Med tiden samtalet fortskrider inser man att det mer och mer hamnar i kategorin näst intill profetiskt.

Sådana samtal är man verkligen rädd om. För man inser att samtalet får en ny dimension. Man tar sig inte den själv. Den skapas efter vägen.

När samtalet är avslutat inser man att detta kommer att bli något mer än man först trodde var möjligt. Ett samtal som man gömmer djupt inom sig själv och begrundar varsamt.

Jag tänker att sådana samtal pratar man försiktigt om. För slarvar man med det kommer det samtalets frukt att komma av sig. Och det blir om intet.

Det är som att Jesus satt med i samtalet. För det föds något stort efter vägen som bara Jesus kan vara upphovsmannen bakom.

Var inte rädd att stanna kvar i ett sådant samtal. Låt det arbeta med dig. Låt det påverka dig. Var följsam i det samtalet. För det kommer att komma något djupare av det.

Jag tror vi behöver fler sådana samtal. För det skapar något bra för oss och den värld vi lever i.

Publicerat den

Dagens Andakt – De tolv spejarna

16 mars 2026


””Sänd ut män för att speja i Kanaans land som jag ger åt Israels barn. En man för varje fädernestam ska ni sända. Var och en av dem ska vara en ledare..”

— Fjärde Moseboken 13:3 —

 

Mose får i uppdrag att sända ut tolv spejar för att se hur landet är. En ledare från varje stam.Man skulle bedöma landet. För att förbereda folket inför intåget till det landet Gud hade berett för dom.

  När de kommer tillbaka har de mycket att berätta. Om allt som växte där. Det flödade över med all tänkbart gott. M E N – det fanns ett ’men’. Man såg ett folk som var, som dom tyckte, ett högrest folk som dom helt enkelt blev rädda för. De tappade modet att gå in i landet. Och det berättade dom för Mose. 

  Ja, nu var det en man i gänget som hade en annan syn. Kaleb. Han trodde på sitt eget folk. ”Låt oss dra in i landet. Vi kan göra det” han talade tro till Mose och folket. Om du läser kapitel 13 ser du vilken kamp det var mellan att ha tro eller inte. 

  Denna berättelse visar på hur viktigt det är vad man säger. Man ska givetvis inte tala tro om man inte har det. Men då tänker jag att man kanske ska ta ett steg bakåt. 

  Du som ser möjligheter, som ser Guds tilltal i det man står inför, var frimodig att säga det. Du kan vara den som avgöra att man följer Guds maning.

  De som tågs var ledare för sina stammar. Det som bekymrar mig är när dessa ledare talar misstro där det finns möjligheter. Jag tänker att vi som ledare behöver särskilt se upp med hur vi pratar om saker och ting. Men för oss alla gäller att se upp med vårt tal. Ett ord kan förstöra mycket och vara svårt att reparera. Så se upp med hur och vad du säger. 

🙏

Herre, hjälp mig att tala tro in i ett sammanhang när du manar mig.Talar jag på ett felaktigt sätt ber jag dig varna mig.

Amen