Inlägg

Publicerat den

Kval-tider

Just nu är det tydligen kval-tider. Det kval till VM i fotboll. Det var kval att undvika degradering i hockey. Det är kval för att om möjligt gå upp till SHL i hockey.

Och alla fans lider kval mitt i allt detta.

Igår såg jag fotbollslandslaget spela mot Ukraina och vinna med 3-1. Så en vinst till och då mot Polen så är laget , Sverige, vi, i VM. Och just nu känns det som att vi redan tagit VM-guld.

Tänk vad kval kan betyda olika. Det kan vara en fantastiskt go känsla om man vinner. Vid förlust blir blicken tom och livet stor sorg. Samma ord men olika känslor . Lidande och smärta eller eufori och glädje.

Men i värdsläget blir kval en stark oro och misströstan. Där all oro blir kval. En känsla ingen egentligen vill leva i. Det kval gör något med oss som skadar oss inifrån.

Att gå igenom kval kan vara svårigheten att välja. Djup oro att välja fel.

Vet inte om du är så intresserad av kval inom sporten. Egentligen är jag inte så intresserad. För kval är inte bra för nerverna.

Tänk dig att en match i hockey. Det är jämnt. Så länge matchtid finns finns det hopp. Blicken är fokuserad på spelarna. Och man tror det är möjligt. Så kommer det där målet som blir avgörande. Segraren blir full av energi fast han eller hon är fruktansvärt trött. Men blicken och ansiktet strålar. Men förlorarens blick blir tom. Energin i kroppen tar totalt slut. Och det är som att livet slutat existera. Det är ett kvals olika ansikten.

Som åskådare blir detta så tydligt. Kontrasterna blir så tydliga mellan seger eller förlust. Förlusten blir obarmhärtigt tydligt att nu är det kört. Finns ingen möjlighet att rädda läget och göra om. inte konstigt att blicken blir glasartad tom. Segrarens känsla av lättnad går inte att ta miste om.

Kval – är verkligen kvalfyllt

Publicerat den

Dagens Andakt – Bibelläsningen gör hela skillnaden

27 mars 2026

”Låt inte denna lagbok vara skild från din mun. Tänk på den både dag och natt, så att du håller fast vid och följer allt som är skrivet i den. Då ska du lyckas på din väg och då ska du ha framgång.”

— Josua 1:8 —

 

Bibelläsningen är en avgörande fråga om vi vill att tron ska påverka våra liv och val – så skriver Simon Holst i Dagen 26/3 2026. Josua får typ samma uppmaning ca 1400 år före Kristus. ”Läser du denna bok ofta kommer du lyckas med det du vill göra”

 Simon visar på en undersökning som säger att 43% av svenskarna identifierar sig som kristna. 74% av dom läser aldrig bibeln. 11% av kristna uppger att de läser bibeln regelbundet. Du som följer denna andakt tillhör således denna grupp. För vi läser bibeln regelbundet. En undersökning säger att en tredjedel av alla 18-34-åringarna läser bibeln varje vecka. Allt enligt ALT. 

  Josua fick en tydlig uppmaning. ”Vik inte av från. Låt den inte vara skild från din mun. Tänk på den både dag och natt.Håll fast vi den” Tydligare än så kan det knappast bli. För det fanns och finns ett löfte som följer med detta läsande. ”Då skall du lyckas i det du företar dig” Ordagrant står det att ”då ska du lyckas – ’Rusa fram’ – på din väg”. 

  Jag våndas lite över att det verkar bara vara 11% av oss kristna som läser bibeln regelbundet. Min bön och hopp är att den siffran är alldeles för låg. 

  Simon skriver också ”Nu är det upp till alla som bekänner sig till Bibelns Gud att anta utmaningen tillgängligt och användbart”. Han menar att man ser en skillnad i värderingar hos den som regelbundet läser bibeln. Alltså att den påverkar vårt sätt att vara, handla och värdera. Jag tänker att om vi vill bli mer lik Jesus behöver vi läsa denna bok. Om vi vill att vår tro skall få stadga och ge oss en grundtrygghet i vårt liv är bibeln en viktig del i det. 

  Du har en guldgruva i din bibel. Du har så mycket av välsignelse att hämta i den boken. Anta utmaningen att göra Bibeln tillgänglig för dig och många fler. 

🙏

Herre, låt den Heliga Ande öppna bibeln för mig. Gör den levande för mig

Amen

Publicerat den

Dagens Andakt – Närmare än du tror

26 mars 2026

”Nej, ordet är dig mycket nära, i din mun och i ditt hjärta, så att du kan följa det.”

— Femte Moseboken 30:14 —

 

Man brukar säga att gå inte över ån efter vatten. Eller så säger man att gräset är grönare på andra sidan staketet. Några av de utryck som vill säga att det som finns påa andra sidan stakets är bättre fast det tillhör samma område.

 Ibland kan det vara svårt att få tag på visheten. Vi tror att vi måste åka långt bort för att hitta det. Eller göra massa för att hitta det. Men denna vers säger något som vi borde fundera närmare på. Verserna innan säger detta: ”Det bud som jag i dag ger dig är inte för svårt för dig, och det är inte långt borta. Det är inte i himlen, så att du behöver säga: ”Vem vill för oss stiga upp till himlen och hämta det åt oss och låta oss höra det, så att vi kan följa det?” Ordet är inte heller på andra sidan havet, så att du behöver säga: ”Vem vill för oss fara över till andra sidan havet och hämta det åt oss och låta oss höra det, så att vi kan följa det?” v11-13.

 Å ena sidan behöver vi ju lsa vår bibel men det finns ett djup i denna vers jag tycker är intressant. Ordet säger att Ordet är nedlagt inom oss. Vi behöver alltså inte vända oss längre bort än titta inåt. Och det hjärtat är fullt av talar munnen. Det är som att när vi läser bibeln ger det en genklang inifrån oss. Det beror på att det redan är nedlagt där. Kanske är det då inte så konstigt att när vi läser Bibeln känns den nära oss på något sätt. Bokens Ord får kontakt med vårt hjärtas Ord. De hör liksom ihop. Och där händer det något välsignat stort i våra liv. 

  Predikaren säger att Evigheten är nedlagt i vårt inre. Det innebär att det finns något inom oss som konektar med den eviga världen i himlen. Dessa två rum söker ständigt kontakt med varandra. Så gör också Ordet som finns i vårt inre och Guds levande Ord. 

  Man kan konstatera att vi människor hör ihop med Gud själv på det viset. Inte förrän dessa två hatar varandra igen kommer vi vara vilse. Och det upptäcker vi att vi varit när vi konektar igen.

🙏

Herre, tack för att vi hör ihop. Jag vill dela livet med dig redan här och nu.

Amen

Publicerat den

”Jag kommer sitta på hemmet och prata om…”

Ibland hör jag den kommentaren ….

”När jag bor på ålderdomshemmet kommer jag prata om….”

Ja, vad kommer jag att prata om då? Och vad kommer du att prata om? Vad kommer att blir det stora ämnet mitt all annan glömska?

Jag tänker att det är nu vi lägger grunden till våra samtal när vi blir gamla. Vad skulle vi vilja fylla våra samtal med?

Ibland möter jag en bitterhet hos den gamle som bekymrar mig. Varifrån kommer den? Kom det sig att det blev det viktigaste att prata om? Allt som inte blev, allt som borde ha blivit annorlunda, allt som gick snett, allt var bättre förr osv

Men jag möter jag den totala motsatsen. Tacksamheten över det som varit. Glädjen i nuet. Man har på ett sätt lagt allt det där som var mindre bra längst bak i minnet. Om det nu ens finns kvar där. Man minns allt det goda som hänt. Och deras liv verkar mer andas ”det bästa ligger framför”.

Vad kan det bero på? Möjligen har man valt att samla allt det goda i minnet. Man har försonats med det som gick fel. Även om allt inte kunde redas ut.

En sak jag tänker borde hjälpa våra samtal på hemmet bli ljusare och trevligare är hur vi hanterar livet just här och nu. Att vi gör klart eventuella meningsskiljaktigheter. Att vi väljer lämna det tråkiga bakom oss. Och framför allt – skapar nya goda minnen vi kan ta med oss in i ålderdomen.

Kanske låter det förmätet att skriva om detta som snart fyller 60. Kanske är det en påminnelse inför min egen ålderdom. Men jag bävar för att bli en person som gnäller om att det var bättre förr. Eller att inte våga nytt för att en yngre generation ska ha något ännu bättre än det jag haft. Att lämna efter mig något som är bättre helt enkelt.

Jag reflekterade häromdagen om att den värld mina föräldrar föddes in i var klart mycket fattigare än den som jag föddes in i. Och den värld mina barn föddes in i är klart mycket rikare än den jag föddes in i. När min morfar föddes fanns inga bilar, ingen TV, ingen mobiltelefon mm mm. Mina barnbarn har allt sett och mycket mera. Låt oss inte stanna där. Låt oss skapa en bättre värld. En värld som vi med stolthet kan prata om på hemmet. Där våra sammanhang vi har kunnat påverka och förändra gick framåt och utvecklades medan vi kunde påverka det.

Tänk vad vårt sätt att tala om olika sätt kan påverka. Atmosfären inte minst. Men också tron på att det går. Att få mod att våga.

Publicerat den

Att riva kan vara förutsättningen för att kunna bygga nytt

Innan man kan bygga något nytt kan man behöva riva innan.

Jag har varit hos min son. Han vill bygga ett nytt kök. Men innan det blir möjligt behöver man riva det gamla. Annars får inte det nya plats. det gamla står ivägen

Jag tänker att det är så på många sätt i livet. Ska det nya bli möjligt kan det gamla behövas tas bort.

Det innebär inte att det gamla var dåligt eller inte fungerade. Men det har liksom gjort sitt. det kanske till och med tappat sina bästa funktioner på grund av att de används mycket. Nu behövs det något annat för det gamla har gjort sitt

Det kan vara lite otäckt att börja riva något. För blir det nya bättre? Kommer vi kunna bygga färdigt det nya? Vad blir kostnaden? Ibland kan det vara så att man behöver handla i tro. Helt enkelt se behovet. Söka den rätta vägen. Och sen börja för en förnyad tid.

Ibland kan vi behöva lyssna in Guds tanke och plan tillsammans. För jag tänker att jag är inte bäst på att höra hans röst. Men tillsammans kan vii höra bättre. Om vi är beredda att just lyssna tillsammans och inte ta mandatet själv. Min erfarenhet har varit att det har skapat en bättre bild som verkligen håller. Då blir bygget desto mer solitt och bättre.

Utmaningen är att möta och hantera den som har en annan bild än den större gruppen. Har denna enskild fel? Behöver inte alls vara så. Man brukar säga att järn skärper järn. Så det kan verkligen göra bilden än mer tydlig. Men bekymret är när denne ‘enskilde’ sätter stopp på det som verkligen ska till. Det kan göra den sanna bilden om intet. Så blir det Gud tänkte inte möjligt. Det är en svår väg att gå men jag tror vi behöver vara vaksamma över det.

Vi behöver förstå att det gamla är inte dåligt eller varit dåligt. Men ska vi möta framtiden behöver vi ibland skapa nya verktyg och nya möjligheter. Gör vi inte det kommer det vi idag har försvinna utan att följas upp med något nytt. Då måste vi riva det gamla för att ge plats för det nya. Det gjorde vi med det som fungerat fram tills nu. Men vi glömmer att vi gjorde samma process då det begav sig förra gången. Så samma personer som rev det då gamla för att skapa något nytt glömmer det nu när man håller fast vi det som varit . En svår kombination att hantera.

En ny tid behöver nya verktyg. Jesus säger att nytt vin kan inte hällas i gamla vinläglar för då spränger det nya vinet den gamla vinlägeln. Nej, han säger att nytt vin måste ha en ny vinlägel. Det vore så tragiskt om det nya går om intet för att det behöver pressas in i en ”gammal vinlägel”. (Matteus Evangelium 9:17)

Publicerat den

Dagens Andakt – Ge som gåva det du fått som gåva

25 mars 2026

”Bota sjuka, uppväck döda, gör spetälska rena och driv ut onda andar. Det ni har fått som gåva ska ni ge som gåva.”

— Matteus Evangelium 10:8 —

 

Ge som gåva det du fått som gåva – Något vi läser i Matteus. En spånande utmaning till oss. Men den doftar välbehag och kärlek. Den för med sig en väldoft som ger mersmak. 

 Under en tid har vi i vår kyrka läst om Den Helige Ande. Om dess frukt, nådegåvorna och tjänstegåvorna. Något Gud utrustar oss med. Inte för vår egen skull. Utan för att tjäna med. Att helt enkelt ge vidare av des frukt. 

  Jag tänker att hela levt är en gåva från Gud. Något vi inte kunnat skapa själva. Vi är skapade av Gud. Med det livet kan vi lära oss saker och skaffa oss vishet. Med en visheten kan vi utbilda oss. Vi kan söka ett jobb och producera saker tex, eller vårda en människa eller köra taxi mm mm. Så får vi en lön som vi kan leva av. Allt bottnar i att vi fått livet som en gåva. Tänk att då få ge tillbaka något av allt detta. Till Gud och människor. Som ett stort Tack till skaparen av livet. 

  Då kan vi tjäna Gud med våra gåvor vi fått, med våra pengar vi tjänat, med våra dagar vi får. I det ljuset blir denna Ver vi idag läser en spännande utmaning. För jag anar en välsignelse bakom allt detta. Då blir det naturligt att ge sitt tionde eller det man ser att man har möjlighet till att ge till sin församling.

  På engelska står det ’Freely you have received, freely give’. I detta frivilliga ligger det något som kommer tillbaka till oss. Inte ett köpslående – om jag ger något så får jag dubbelt igen – så att man skulle kunna förtjäna det. Nej, det handlar mer om en frukt när man med glädje och kärlek ger vidare det man fått. Kärnbibeln skriver: ”Fritt har ni fått, fritt ska ni ge (ge som gåva, fritt, utan att begära någon betalning eller gentjänst för det ni själva har fått som gåva”. Den vill betona att inte förvänta sig en gentjänst eller en betalning. Fri gåva leder till ett fritt givande. 

Jag kan att det ligger något djupare i detta också. Att om vi ger som gåva det vi fått som gåva kommer vi ut i en mer välsignad frihet med våra liv. Det händer något stort med ett frikostigt hjärta. Det ger ett ett annat välbefinnande i livet. Livet får ett djupare värde. Att hålla allt för sig själv ger en ‘instängdhet’ som ger en helt annan frukt. Där ‘mitt’ går före allt annat vilket till slut avskärmar oss från andra.

🙏

Herre, tack för allt du gett mig in i mitt liv. Jag vill på något sätt ge något av det vidare som mitt tack till dig.

Amen

Publicerat den

Dagens Andakt – Att leta helhjärtat

24 mars 2026

”Men om ni där söker Herren din Gud ska du finna honom, om du söker honom av hela ditt hjärta och av hela din själ.”

— Femte Moseboken 4:29 —

 

När man tappar bort något så kan man verkligen försöka hitta det. För någon vecka edan letade jag efter en burk. Jag hade gömt undan den. Nu ville jag ha tag i den. Och uppenbarligen hade jag gömt den väl. Jag kunde inte på något sätt hitta den. Men jag gav mig inte. När jag sökt ’överallt’ i lägenheten började jag om. Efter ett väldans letande så hittade jag den till slut. Jag kunde andas ut. Nöjd över mitt fynd. När jag väl hittade blev jag ju påmind att ’där la jag den ju’

 Israels folk bli påminda om att söka Gud och inte ge upp. Bibeln talar om att helhjärtat söka efter Gud – och då ska vi finna honom. Det finns ett ’då’. Då ska vi finna honom. 

  Texten visar på hur skillnaden kan vara. Vi kan söka efter det borttappade målmedvetet hur länge som helst. Men hur är vårt letande efter Gud?

  Läser man verserna efter så visar det på hur vi på så vis vet vägen när när nöden kommer. För vi har redan hitta Gud: ”När du är i nöd och allt detta händer dig i kommande dagar ska du vända om till Herren din Gud och lyda hans röst, för Herren din Gud är en barmhärtig Gud. Han ska inte överge dig eller förgöra dig. Han ska inte glömma det förbund han med ed har ingått med dina fäder.”  

  Jesaja 55:6 säger att vi ska söka honom medan han låter sig finnas av Honom. Vilket menas att vi skall söka Honom medan det finns möjlighet. Att inte skjuta upp det. Jag tänker att att relationen med Gud är så oerhört viktig och värdefulla att vi inte slarvar bort den genom att vi söker mer efter annat än Honom själv. Skjut inte på det. Sök helhjärtat. Då kommer du finna honom. Han vill bli funnen av dig.

🙏

Herre, jag vill söka efter dig helhjärtat. Jag vill att det ska vara första prioritet i mitt liv. Hjälp mig att hitta dig. Att kunna hitta dig mer.

Amen

Publicerat den

Fröets inneboende information

Våren är snart här. Somliga har redan för-sått det som senare skall sås i land eller i rabatter. Andra har rean planerat sina kommande land. Vad som skall sås. Hur sådden skall planera. Läste nyligen att potatisen är redan i jord i Skåne. Så snart (!?) kan vi njuta av svensk färskpotatis.

Det är något särskilt med ett frö. Jag minns att vi hittade gamla gräsfrön på en loge utanför Laxå i mitten av 80-talet. det var församlingens gård – Testabäcken. Vi tog en del av dessa fröer och sådde dom. Och fast de var gamla så grodde dom och det blev gräs.

Fröer har en inneboende kraft. Om de bara får komma i rätt förhållande så gror dom och växer upp. Men så länge de ligger i påsen händer ingenting.

I fröet finns allt som krävs. Beskrivning. Ämnet för det som skall bli. DNA-et för just det som skall växa upp. Det kan inte bli en morot av ett frö till en rädisa. Ett frö finns för varje sak som skall växa. Föret har all den informationen lagrad i sig.

Föret är en fin bild på det som Gud planterar och sår in i våra liv. Han vet vad han sår. För Han vet vad han vill se i våra liv. Då behöver våra liv vara en plast där det blir möjligt för hans sådd att gro i. Så kommer det att växa upp i våra liv. Tänk att vi, liksom trädgården, får del av det som fröet ger. Det växer fram något som blir till glädje och nytta.

Tänker man på ett träd så har det sin uppgift. Kanske ett äpple som växer fram till näring för någon. Skugga och beskydd. Senare kanske det kan bli byggmaterial till ett hus eller något annat. Och äpplets kärnor kan bli ett nytt träd.

Det Gud ger in i ditt liv har det som behövs för att en frukt skall växa fram. Vår uppgiv t blir att vara en god ‘jordmån’.

Min bön att vi skall vara som den jord som gör sig redo för vårsådden. Guds vårsådd i våra liv och i vår tid. För jag tror att vi har en ny andlig vår som är på väg. Där vi som Guds folk skall få blomma ut. Men också att människor skall få tag på evangeliets sådd i sina liv .

Vårsådden är verkligen något att se fram emot. Men att få så Guds evangelium är något alldeles extra. Det skulle kunna få bli vår särskilda bön denna vår. Att få så på rätt plats i rätt tid. Att be om nåden att bli rätt förberedd för skörden men också vishet med det växer och gror.

Publicerat den

Med livet som insats

Att vara journalist i ett krig är verkligen att arbeta med livet som insats

Denna journalist hinner inte fly

Men gör ett försök. Strax efter denna bild ….

Smäller det rejält. En bomb kommer strax intill. Dom , även kameramannen, blev skadade enligt Expressen men dom är vid liv.

Detta gör dom för att du och jag ska få veta vad som verkligen händer.

Men det måste bli ett slut på alla krig just nu ….

Publicerat den

Dagens Andakt – Han var snabb att förlåta

23 mars 2026

”Och han stod upp och gick till sin far. Medan han ännu var långt borta, fick hans far se honom och förbarmade sig över honom. Fadern skyndade fram, omfamnade honom och kysste honom.”

— Lukasevangeliet 15:20 —

 

Liknelsen om den förlorade (återvändande, återvunne) sonen är en berättelse om att man kan vara förlorad men att det inte är kört. Att man kan vända om – vörda hem till Gud igen. Att det finns en väg hem igen.

  Vi hade en speciell samling i kyrkan får några veckor sedan. Vi samtalade runt borden om denna liknelse. Den är ju en rätt knä sådan i bibelns blad. Vi såg på denna text utifrån några frågor vi hade. När vi återknöt samtalet och lyssnade in vad vi samtalat om vad det en kommentar som återkom bland många i samlingen…

”Vad snabbt pappan förlät sin son”

  Och tänker vi efter så var det verkligen så. Pappan hade kunnat ta mycket tid till att bemöta sonen med många frågan om vad han hade gjort. Tvekat med att verkligen ta emot honom. Men pappan springer honom till mötes. Skyndar fram. Kramar om honom. Kysser honom. Och ….  Just det …. Precis ….. Förlåter honom. Och han gör det direkt.

  Det är något i denna berättelse som verkligen visar oss en väg. Jag vill påstå att vi människor verkar ha svårare att förlåta än både denna pappa och Gud själv. För det är ju ingen hemlighet att pappan är förebilden på Jesus , på Gud. Varför skulle den annars berättas. 

  Läs hela berättelsen igen. Sätt i Gud istället för pappan. Vad ger dig denna berättelse då? Den som är hemma i kyrkan, hur möter vi sonen, den som kommer hem? Så trots att denna berättelse tillhör de mest lästa och mest återgivna så har den uppenbarligen något att både påminna oss om och framförallt lära oss. Fundera på hur snabb du är att förlåta.

🙏

Herre, hjälp mig att kunna förlåta. Även när det ser att bli svårt att göra det. Hjälp mig att vara välkomnande när någon vänder hem igen.

Amen