Det finns en berättelse om en äldre dam som kom till sin bank. Hon ville se det fack banken använde för att förvara just hennes pengar. Nu hade inte banken ett sådant fack för varje kund vilken damen tyckte var märkligt. Hon ville ju se sina pengar så att hon visste att dom verkligen fanns där.
Undrar om Elon Musk har ställt samma fråga omkring hans förmögenhet på 7,7 biljoner kronor. Det bankfacket skulle i så fall behöva vara ca 7000kubikmeter. Det motsvarar ca tre olympiska simbassänger eller en kub på 19x19x19 meter. Allt enligt ChatGPT. Om det är sant har jag ingen aning om. Men det är tydligen i alla fall en väldans mycket pengar.
Tänk om man hade så mycket pengar. Tänk vad många man skulle kunna hjälpa. Om alla världens rikaste människor skulle använda 90% av sin förmögenhet skulle de troligen ändå ha kvar mer än nog att klara sig på resten.
En biljon är 1 000 000 miljoner
7 biljoner är således 7 000 000 miljoner
Så det räcker till rätt många människor att bli miljonärer.
Tänk vad många brunnar man skulle kunna gräva för att ge rent vatten. Eller sjukvård till oerhört många människor.
Så man kan fundera på vad man skulle göra om man hade 7,7 biljoner kronor på sitt konto.
”…På dem som står mig nära ska jag visa mig helig och inför allt folket visa mig härlig.””
— Tredje Moseboken 10:3 —
Att hålla Gud på avstånd brukar inte vara en bra ide. Varken i nuet eller på sikt. Jag tänker att förr eller senare behöver vi alla, och kommer vi att, ta ställning i vår relation till Gud.
Det kan finnas orsaker till att vi håller ett avstånd till Gud. Orsakerna kan vara många. Det kan vara att vi tänker att Gud är inte viktig för oss. Det kan vara saker som hänt som gör att vi drar oss för att komma nära Gud. Kanske är det så att mycket annat ”viktigt” går före. Så känner vi att ”det får vi ta tid till en annan gång”.
Gud tänker ju helt tvärt om. Han önskar och längtar efter närhet hela tiden redan nu. Det är därför han kan uttrycka det som han göra – ”På dem som står mig nära skall jag bevisa mig helig och inför fläker bevisa mig härlig”. Håller vi oss medvetet på avstånd blir inte detta möjligt. Vi liksom ’vänder honom ryggen’. Vi blir inte mottagliga för det som Gud skulle vilja gör för oss.
En fråga vi kan fundera lite på – ”vem vill vi vara nära just nu?” I en kärleksrelation vill man ju vara nära varandra så mycket som möjligt. Kärlek till varandra gör att man dras till varandra. Det är sällan som det blir tvärtom.
Ju mer vi är nära Gud desto mer drabbas vi av Hans kärlek. Och vår kärlek till Honom tilltar. Att möta Hans härlighet är något förunderligt vackert.
I kapitlet innan läser vi hur Gud visade sin härlighet genom att låta eld förtära offret på altaret. När vi också läser om invigningen av tabernaklet liksom Templet så visar Gud sig genom att sin härlighet sänks över det. I ett moln. Man uppfattar Guds helighet så man drar sig tillbaka för att man kunde inte stå i den heliga härligheten. Att vara i Guds närhet har detta inslag även dag. Att uppleva något av denna härlighet är så vackert. Så den som står nära Gud visar han sin härlighet för.
🙏
Herre, Jag vill komma närmare dig. Jag vill få del av din härlighet.
Det där med att slå sig ner i sin fåtölj är inte så fel. Ibland är det bara så skönt. Det är som att tiden stannar för en lite stund. Man får tid och möjlighet att hinna ikapp sig själv.
Fåtöljen är också en stund av möjlighet för samtalet som inte är gjort på länge. Sådana samtal har en tendens att bli långa. Väldigt långa. Då är fåtöljen ett bra redskap.
Fåtöljen är också platsen då man kan skriva till någon som man inte skrivit till på länge. Då är det skönt att lita sig tillbaka en stund i , ja just det, fåtöljen.
Fåtöljen är klart underskattad. Den är en plats för både enskildhet men också att få tid och möjlighet till återkoppling med andra.
Och naturligtvis för en en stund med en god kopp kaffe. Så fåtöljen passar så bra till så mycket
”Men så säger nu Herren, han som har skapat dig, Jakob, han som har format dig, Israel: Var inte rädd, för jag har återlöst dig, jag har kallat dig vid namn, du är min.”
— Jesaja 43:1 —
”Herren svarade Mose: ”Det du har begärt ska jag också göra, för du har funnit nåd för mina ögon och jag känner dig vid namn.””
— Andra Moseboken 33:17 —
Det där med namn är inte enkelt. Att lära sig många namn kan vara en utmaning. Jag minns när jag började i butiken i Jönköping. Det var många i personalen och volontärerna var väldigt många. Där till alla som var i praktik. Jag bestämde mig för att kunna alla namn utantill. Det var en utmaning. Varje jul gav vi en gåva. Den första julen kunde jag alla namn. Kunde säga ett ”Tack NN” och önska en god jul.
Jesus är klart mycket bättre på att känna alla vid namn än vad jag är. Jag är så oerhört tacksam för det. Han letar inte i minnet. Han vet ditt namn klart och tydligt. Inte bara namnet. Han känner igen dig till utseendet. Det gör inte vi människor alltid. Vi kan behöva leta i minnet. Utseendet ändras lite med åren. Men Jesus har inget problem med det. Han vet om dig. Han känner dig. Han är väl förtrogen med dig.
Måste säga att det är det bästa med Jesus efter det att han kan ge oss en förlåtelse som träcker sig ända in i evigheten. Det innebär att vi måste inte uppdatera allt om oss inför honom. När vi besöker vår vårdcentral byts läkare ut nästan varje gång. Så måste vi ta vår berättelse om och om igen. Men så fungerar inte Jesus. Han vet vår berättelse. Så du kan frimodigt närmare dig Honom.
Vad är det som du uppfattar som hinder at söka dig till Jesus? Alla sådana hinder är mänskligt sätt att tänka. Mellan människor kan vi ha svårt att umgås av olika orsaker. Händelser som gör oss obekväma att umgås tex. Men så behöver du aldrig känna inför Jesus. Han vet men det hindrar honom inte att umgås med dig. För Han känner dig vid namn och älskar dig oavsett.
🙏
Herre, tack för att du känner mig vid namn. Att du kan min berättelse och historia. Idag kommer jag till dig som jag är. Tack för att du tar emot mig och kallar mig vid mitt rätta namn.
Kommer du ihåg Kalle Anka på julafton ? När Janne Långben och gänget är ute på husvagnssemester? Alla sitter i husvagnen och äter under färd. Så kommer det klassiska tillropet ”vem kör(styr) egentligen?” Och Janne svarar retoriskt ”Det är ju jag”….
Vem styr det kaos som nu råder runt omkring och i Iran? Är det verkligen Trump eller Iranierna ? Jag tror att vi hittat svaret på den frågan.
Det är tidningarna. Det är deras rubriker. Så man kan fundera på vem man ska försöka övertala att sluta fred ????
Om det nu är sant att det är rubrikerna som styr utvecklingen så är ju saken rätt klar. Snälla tidningar – sätt bättre rubriker på era artiklar. Ni har tydligen den makten att ni kan styra hur det går för kriget
Tänk vilken underbar värld vi skulle ha om bara tidningarna satte bättre rubriker
”Mose tog tältet och slog upp det utanför lägret, långt ifrån lägret. Han kallade det uppenbarelsetältet. Var och en som ville rådfråga Herren måste gå ut till uppenbarelsetältet utanför lägret.”
— Andra Moseboken 33:7 —
När Israels folk vandrade till Kanaans land gjorde Mose tillsammans med folket ett uppenbarelsetält efter Guds mönsterbild. Det var som ett tält där Gud bodde mitt bland folket. Runt tältet byggde satte man upp sina egna tält släktvis.
Tältet var en plats där man rådgjorde med Gud genom prästen. Där offrade man också. En plats där Gud uppenbarade sig.
I det nya förbundet behövs inte denna plats på samma sätt. Idag närmar vi oss Gud där vi är. Men, kyrkan har blivit en plats där vi särskilt möts för att gemensamt vara med Gud. Det finns en styrka i denna gemenskap. Att tillsammans söka Gud. Att tillsammans lyssna till Bibelns Ord. Att tillsammans lovprisa Gud. Vi behöver dessa plaster för vår tro.
Men Gud kan uppenbara sig vart än Han vill. Jag tänker att det är bra att vi har sådana plaster. Kanske en särskild plats i hemmet som man viger en stund till att vara med Gud. Kanske en särskild plats i skogen.
Jag vill uppmuntra dig till att ha en särskild plats för din gemenskap med Gud. Inte bara gudstjänsten tan en plats där bara du och Gud har gemenskap.
Det är som att när vi bestämmer oss för en sådan stund så kopplar vi lättare ihop med Gud. Det måste inte bara vara stunder där vi behöver göra upp med Gud om förlåtelse. Det handlar nog mer om att ha stunder där vi får bygga på vår relation med honom. Stunder att bara vara i Hans närhet. En sådan ’uppenbarelseplats’ är bra att skapa. Det kommer göra oss gott och välsigna oss. Har du en sådan plats?
Guds närhet är något alldeles särskilt. Jag vill påstå att det finns inga bättre platser än nära Honom.
🙏
Herre, jag vill komma nära dig. Hjälp mg att hitta en ’uppenbarelseplats’ där vi kan lära känna varandra bättre.
Tittade på ett program med Markus Torgeby och Tomas Sjödin. De var i höga kustens fantastiska natur. I slutet på programmet säger Markus :
——————————-
”Tänk att jag fick visa hanses hemmamarker genom mina ögon. Att ta rygg på någon annan både när det gäller ord upplevelse och erfarenheter. Det ger en tillfredställelse som man aldrig glömmer ”.
—- Markus —-
——————————-
Tänk vad mycket vi missar när vi bara ser på omvärlden genom våra egna ögon. Det skulle berika vår världsbild och erfarenhet om vi tillät oss att se på densamme om vi gjorde det genom någon annans ögon.
Att ta rygg på någon annan har ett djup vi kan välsigna våra liv med. Troligen tänker vi att den personen står ivägen för utsikten. Men vi borde nog tänka att den personer visar oss vägen in i något nytt i det vi tror oss veta tillräckligt om.
Så varför inte bjuda in någon i ditt liv, ta med den till en plats du redan känner till och låta dig se den genom honom eller hennes ögon. Troligtvis kommer du upptäcka nya saker att uppleva.
” I domsskölden ska du lägga urim och tummim, så att de ligger på Arons hjärta när han går inför Herren. Aron ska så alltid bära Israels barns dom på sitt hjärta inför Herrens ansikte.”
— Andra Moseboken 28:30 —
När översteprästen gick in det allra heligaste var han folkets representant.Allt det han hade på sin kläder vittnade om folket. De tolv stammarna. Urim och Tummim. Urim och Tummim är två föremål (troligtvis två mindre stenar eller stavar) som prästen bar i sin prästsköld och som antagligen användes för att kasta lott. För att särskilja i domslut.
När prästen då gick inför tronen bar han med sig folket rent bildligt. Ingen annan kunde gå in i det allra heligaste utan att förgås. Så fiket kunde inte gå in där. Prästen var deras språkrör liksom.
När Jesus kommer till denna jord och vinner seger på korset bristen förlåten mitt itu och öppnar vägen för alla fram till nådens tron. När Jesus vänder tillbaka till himlen sänder han den Helige Ande. Om Anden läser vi bla: ”På samma sätt [som både skapelsen och vi suckar, se vers 22-23] hjälper (undsätter) ju också Anden oss [när han går med och stöttar precis där det behövs] i vår svaghet (bräcklighet, skörhet). För vi vet inte (har inte vetat) exakt vad vi borde be om (hur vi lämpligast bör be). Men Anden själv [träder in och] ber (går i förbön; vädjar, medlar) för oss med outsägliga suckar [som inga ord kan uttrycka]”. ’ Romarbrevet 8:26
Vi har en, likt prästen, som vädjar för oss. Som bär oss inför Fadern och manar gott för oss. Vet vad han behöver be Fadern om å våra vägnar. För Anden vet hur vi har det innerst inne.
För mig är det så barmhärtigt vackert. Du har en som ser dig, vet, trots allt, inser vad som behövs, vet vart lösningen finns, vädjar för oss så att det blir så bra det bara går. Det är Anden. Vår hjälpar och stödjare. Kärnbibeln förtydligar detta i Rom 8:27: ”Och han som [ständigt] rannsakar (ser igenom; undersöker, utforskar) hjärtan, han vet (förstår, ser, känner till; är medveten om) vad Andens tanke är (vad Anden menar), för han vädjar (går i förbön; vädjar, medlar) [ber och manar ständigt gott] för de heliga så som Gud vill [ordagrant: ”enligt Gud” – i harmoni med Guds vilja]. [Hjälper, gr. synantilambanomai används bara här och i Luk 10:40 (där Marta vädjar om sin syster Marias hjälp). Det sammansatta ordet beskriver bokstavligen någon som tillsammans (gr. sun) – på andra sidan (gr. anti) – tar tag (gr. lambano). Verbformen är medium vilket också förstärker att Anden inte tar över, utan erbjuder oss en hjälpande hand mitt i vår svaghet. Det grekiska ordet för svaghet omfattar även vår förgängliga kropp och följdverkningarna av sjukdom, se vers 20. Frasen ”träder in som vår förebedjare” är i grundtexten det grekiska ordet hupererentugchano. Det används bara här i NT och betyder att Anden ”över” och ”mer än” – hjälper oss att träffa målet!] ” Tänk vilken välsignad hjälp vi har.
Detta är en bild från min promenad igår. Det är visholmen i Strängnäs. En rätt helt vanlig bild. Men det finns detaljer som är svåra att upptäcka.
Om man har en ett hököga kanske man upptäcker det. Men jag påstår att det är inte alltid lätt att se det andra ser rätt tydligt.
Upptäckte att det åkte runt en polisbil på visholmen. Den var nog bara ute på ett rutinuppdrag. Men visst , det är inte alla som som är ute och åker där. Av den enkla anledningen att där får ingen köra. Förutom poliser då.
Tänk vad lätt det är lätt att missa detaljer och låter blicken svepa lite för fort.
Det finns alldeles för många människor som missas för att man tittar för snabbt.
Kanske kan denna vecka få bli en vecka där du och jag inte låter blicken flacka iväg för snabbt. Titta lite långsammare så att du hinner se den person du möter.
Igår när jag gick på en inser jag hur svårt vi svenskar har att hälsa på varandra. Blicken tittar bort vi möten. Säger man hej så är det inte alla som hälsar tillbaka.
Men det är extra kul när man får både ett hej och ett leende tillbaka. Sånt gillar jag.
”När Mose kom och förkunnade för folket alla Herrens ord och föreskrifter, svarade allt folket med en mun: ”Allt som Herren har sagt vill vi göra.””
— Andra Moseboken 24:3 —
Israels folk är på vandring. Vid Sinai gör Gud ett förbund med sitt folk. Man kan beskriva det som ett löfte eller kontrakt mellan Gud och folket Och inte vilket som helst. Det är ett heligt förbund. Inte bara ett löfte givet i all hast.
Det är alltså ingen lek utan ett på fullt allvar något man kommer överens om.
Ofta något som Gud lovar folket och folket som lovar a följa Gud. Mose får uppdraget att skriva ner det Gud säger i förbundet. Så föreläser han det för folket. Då svarar folket med en mun: ”Allt vad Herren har sagt vill vi göra”. Och när vi läser vidare skriver Mose ner det och lite senare får vi ett förnyat löfte från folket: ”Han tog förbundsboken och läste upp den för folket, och de sade: ”Allt som Herren har sagt vill vi göra och lyda.”
Nu lägger man till att man inte bar vill ’göra’. Man vill ’lyda’ detta också.
Det nya förbundet Gud gör med oss människor är när Jesus, Hans Son, kommer till jorden. Jesus dör och uppstår. I och med detta är ett nytt förbund skrivet mellan Gud och oss. Och jag tänker, ljuset av förbunden i gamla testamentet, hur hanterar vi det nya förbundet?
Vår bekännelse är en – att vi bekänner Jesus som Herre och frälsare. Ett annat steg är att följa Jesu undervisning. Så att följa det nya förbundet är att leva på ett sådant sätt att vi hedrar detta nya förbund.
Vi får nog erkänna att vi fullt ut inte lyckas att leva ett liv som hedrar detta nya förbundet och frälsningen vi fått av nåd. Men jag tror att vi kan göra allt vi kan för att lyckas så bra som det går. Att ha en håg att leva ett liv som stämmer överens med den nåd vi mött. Jag är så tacksam över en Gud som bryr sig i den som tror på honom. Ser inte det i andra religioner.
🙏
Herre, hjälp mig att leva på ett sätt som stämmer överens med ett liv i tron på Gud..
Pedher´s blogg 