Att klämma ur det sista ur tuben är inte alltid så enkelt. Man tar till det mest olika sätt för att inget ska gå till spillo.
Somliga tom klipper upp tuben för att få ut det sista. Och jag kan bara hedra dom. Matsvinnet är stort i vårt land så vi behöver göra allt vi kan för att motverka det.
Att klämma ut det sista ur sommaren är väl högprioriterat i tider som nu. Blir det lite varmare så vill man njuta så mycket som möjligt av det. Mycket annat blir då satt åt sidan.
Men jag kom på ett sätt att hamna in i nästa sommar redan nu. Jag rev inte ut sidor i almanackan. Jag ställde inte heller om klockan. Jag planerade in av mina kommande semesterveckor. Jag bokade ett ställe. Började se hur jag kan fylla några dagar med utflykter och annat.
Genast inträdde något av ett nedräknande att ”snart” så är det semester igen. På så vis blir ju detta klämmande mer ett ’fylla på’ istället. Genast blev det lite mer av längtans energi. Visst var det smart?
Att skapa tillfällen att se fram emot ger oftast den bieffekt att man längtar. Längtar man så dras man dit. Resan i tid dit blir en del av upplevelsen. Kanske borde vi skapa flera goda tillfällen att se fram emot. Särskilt nu när vi går mot mörkare tider.
”Bli därför Guds efterföljare, som hans älskade barn.” — Efesierbrevet 5:1 —
Idoler, förebilder, någon man ser up till, alla har dom något gemensamt. Vi vill försöka bli lika dom eller ta efter det som är bra i deras liv. Förebilder, alltså människor man ser upp till och vill lära av har en särskild betydelse i våra liv. På många sätt kan det vara bra. Om vi väljer deras goda sidor.
I denna vers finns det ett ’därför’. Bli ’därför’ Guds efterföljare. För att får reda på detta ’därför’ behöver vi backa in i kapitlet innan. Senare delen av kapitel 4 har en rubrik ’se upp med hur ni lever’. Paulus skriver om att lägga bort lögnen, om vi grips av vreda skall inte leda till synd, brukar man stjäla skall man sluta med det, inte använda smutsiga ord, inte bedröva Guds Ande, lägga bort bitterhet, häftigt, vrede, förolämpningar, ondska. Utan lev på ett annats sätt. Bli ’därför’ Guds efterföljare.
Alltså för att komma loss ur sådant som vi inte skulle vara en del av fins det en väg. En möjlighet. Något som hjälper oss att leva och vara på ett annat sätt. Ett bättre sätt.
När man blir en efterföljare till Jesus så kommer det att påverka våra liv på ett gynnsamt sätt. I kapitel 4 kan man ana vad det innebär. Vi kommer att leva i och tala sanning. Vi kan hålla vår ilska på ett bättre sätt. Vi kommer inte bedröva Guds Ande. Vi blir inte bittra, inte häftiga och inte fyllas av vreda. Då kommer vi att tala på ett bättre sätt. Fylla vårt tala med goda och välsignade ord. Folket omkring oss blir glada. Det kommer att bli skillnad.
Bli Guds efterföljare . . . Handla på samma sätt som Gud, HA Gud som förebild, imitera Gud, säger olika översättningar. Det är på något sätt att ha Gud för ögonen. Vilja spegla sitt liv i Hans liv. Att låta Han få påverka oss. I det momentet händer det goda saker inom oss. Tänk att vi har den möjligheten. Vi inser nog, både du och jag, att det inte alltid är så enkelt att själv vara ett föredöme. Men med Guds hjälp så går det.
🙏
Herre, jag vill följa efter dig. Jag ber dig att visa mig hur jag bör vara. Hjälp mg att bli mer och mer lik dig.
Paulus skriver i Efesierbrevet att Gud kan göra långt mycket mer än allt vi ber om eller tänker…
”Han som kan göra långt mycket mer än allt vi ber om eller tänker oss genom den kraft som verkar i oss, hans är äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla generationer i evigheters evighet. Amen.” Efesierbrevet 3:20-21
Man brukar skoja om att närkingen säger att ”Det kommer aaaaldriiiig att gå”. Ibland kanske det är så att vi alla är ”närkingar” när det gäller hur vi tror att Gud kan göra. Jag minns min kompis Calle. Vi spelade wordfeud tillsammans. Ett Alfapet i mobilen. Vi hade två olika ingångar i det spelet. Jag hamnade lät i att det går nog inte. Alltså jag prövade inte att lägga ordet jag trodde fanns. Såg det nog som omöjligt. Så jag handlade som ”det går nog inte”. Medan Calle hade tro för vilket ord som helst. Hur det än stavades. För han tänkte att ”det går nog”. Så hittade han massa ord som fungerade och vann spel efter spel.
Paulus säger något liknande om Jesus. Att det går nog det Jesus gör. Tro det. Lita på det. Så lägger han till att ”Han kan göra långt mycket mer än vi kan tänka oss”. Visst är det häftigt.
Min dröm är att vi skulle kunna leva vår tro på ett sådant sätt. Alltså inte misstro Gud. Inte leva i ett ”det går nog inte”. Utan mer i ett ”Det går nog”.
Paulus skapar den möjligheten i den bön han ber innan dessa ord:
‘”Jag ber att han i sin härlighets rikedom ska ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, att Kristus genom tron ska bo i era hjärtan och att ni ska bli rotade och grundade i kärleken. Då ska ni tillsammans med alla de heliga kunna fatta bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek, som går långt bortom all kunskap. Så ska ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet.” Efesierbrevet 3:16-19
För börjar vi lära oss bredden och höjden och djupet i Gud kommer det att bli lättare att tro att det verkligen är möjligt. Så, känner du dig lite för mycket som en närking att ”det kommer aaaaaldriiiig att gå” så finns hjälpen här. Att lära känna bredden och längden och höjden och djupet hos Gud.
”Herrens hand kom över mig där, och han sade till mig: ”Stig upp och gå ut på slätten. Där ska jag tala med dig.” Då steg jag upp och gick ut på slätten, och se, där stod Herrens härlighet, lik den härlighet jag såg vid floden Kebar. Och jag föll ner på mitt ansikte.” — Hesekiel 3:22-23 —
När man läser i bibeln ser man tillfällen där Gud talar med folk. Mose vide brinnande busken tex. Jakob där han låg och sov mötte Gud vid stegen. Filippos fick order om att gå till Raka Gatan för den låg öde är ett liknande tillfälle. Mose kallades upp på berget ensam. Jesus var ofta på berget ensam med Gud. Maria och Ängeln Gabriel.
Hesekiel fick uppmaningen att gå ut på slätten. Där var det inte många som dröjde sig. Gud visste nog att där fick Han tala enskild med Hesekiel och inte bli störd av något annat.
Hesekiel hade nu två val. Att gå ut på slätten eller stanna där han var. Ja, han kunde givetvis också gå någon annanstans. Men Hesekiel visste att när Gud kallade på sådant sätt vill man gå dit.
Genom historien har vi sett att det är vid sådan tillfällen Gud har ett särskilt viktigt budskap att lämna. Det är som att Han för människor in i en ensamhet tan någon annan möjlighet till störning. Det är rätt intressant. Kanske fungerade det bättre förr. Innan mobilens ingång i våra liv. Eller innan våra liv började fyllas med massa olika intressant saker att göra. Jag minns att när jag var barn fanns det rätt ”lite” att göra. Men vi lekte mycket minns jag. Men internet fanns inte. Massa olika idrottsföreningar fanns inte. Kyrkan hade en hobbygrupp i veckan samt söndagsskola. Så förutom skolan så var det sparsamt med erbjudande. Idag har vi fullt upp att få livet att gå ihop med allt vi kan göra. Det är som att Gud skulle behöva göra ett elavbrott för att vi ska stanna upp. Ja det kanske var en för negativ bild men kanske ligger det något litet i det trots allt.
När jag läser dessa rader blir frågan för mig: ”Var vill Gud tala med mig idag?” Och följdfrågan blir ”Har jag tid med det och vill jag det?”
Jag tänker att alla har vi 24 timmar per dygn. Vi har samma möjlighet att disponera dessa timmar. Jag är den första att erkänna att det är inte alltid så lätt att använda dessa timmar till något bättre än att bara göra massa ”onödigt” vad nu det kan vara. (Listan kan nog göras rätt lång är jag rädd för). Biskop Johan sa för någon dag sedan: ”Börja varje dag med att säga ”Tala Herre, din tjänare hör” och ”Avsluta varje dag med att säga ”Tala Herre, din tjänare hör”. ”Så kommer du upptäcka vad det kommer att göra med ditt liv” la han till. Visst låter det spännande och utmanande.
Kom hem lite sent från kyrkan igår trodde jag ….. det var så mörkt ute. Man har ju vant sig vid att det är ljust långt in på kvällen. Så det borde vara sent.
Nu var kl 21:30 och det var redan mörkt ute. Kändes lite väl mycket höst då typ.
Det är sådana stunder jag tänker att numer sommaren över. Sen räcker det med att jag vaknar och solen gått upp. Går ut i solljuset och känner värmen komma. Så är det uppåt igen och sommaren verkar aldrig ta slut.
”Du kom nära när jag åkallade dig, du sade: ”Var inte rädd!”” — Klagovisorna 3:57 —
Vissa stunder i livet är mer utmanande än andra. Dom liksom kryper in under skinnet och skapar en oror som inte är så god att känna. Ibland kan det vara en bagatell som växer sig allt för stor. Ibland kan det verkligen vara något stort jobbigt vi möter
Likväl skapar det en oro inom oss som kan vara svår att hantera. Den sätter käppar i hjulet. Framtiden känns oviss. Om det så är just för den dagen kan det bli tungt att bära det.
Troligen är det Jeremia som skrivit Klagovisorna. När han beskriver den oro han länder just där och då verkar det vara tufft. I Ala fall om man läser bokstavligt vad han säger. ”Jag åkallade ditt namn, Herre, från gropens djup.” Man kan verkligen ana att det han nu gick igenom var något att likna att han var djupt ner i en grop i livet. Det är möjligt att översätta ’åkalla’ med ’ropa’. Och kanske kan du som jag minnas den gången du ropade ut din rädsla med ett ”mamma, hjälp!” eller ett ”pappa, hjälp!” Rädslan blev så stor att det bara blev ett rop. Inte en viskning. Ibland behöver vi ropa på Gud. Inte för att Han hör dåligt. Utan för att vår rädsla eller behov är så påträngande stort.
Men Jeremia är förhoppningsfull. ”Du har hört min röst, stäng inte ditt öra när jag ber om lindring och ropar. ” En bön vi kan stämma in i när oron och rädslan tar vid. Vi kan likt honom vara förhoppningsfull. Gud hör även oss.
”Du sa: Var inte rädd” – eller som också kan skrivas – ’frukta inte’. Vilken skön hälsning. En hälsning som andas ’Jag är med dig’. Denna hälsning möter vi rätt ofta i bibeln. Vi behöver inte vara rädda. Mina tankar går till Psalm 40.
”Jag väntade och väntade på Herren, och han böjde sig till mig och hörde mitt rop. Han drog mig upp ur fördärvets grop, upp ur den djupa dyn. Han ställde mina fötter på klippan och gjorde mina steg fasta, han lade en ny sång i min mun, en lovsång till vår Gud. Många ska se det och frukta och förtrösta på Herren.” Psaltaren 40:2-4
Vi får ta vår rädsla, vår oro, och söka oss nära Jesus. Han är den gode Herden som beskyddar oss. Han vakar över oss. Vi kan få lägga oss nära intill Honom och Han kommer att vaka och beskydda oss.
🙏
Herre, jag ber dig att ta hand om den oro och rädsla jag går och bär på just nu.
Tala om överraskad jag blev när jag var på väg hem från Kumla igår. Hade precis svängt av vägen ner till området jag bor i. Där på en åker fanns en stor gubbe. Ja luftballong som såg ut som en gubbe var det ju.
När jag sen parkerat bilen hemma serbisk den flyga högt upp. Vilken överraskning.
Jag har aldrig flugit med en luftballong. Vet inte om jag skulle vilja göra det heller. Men när man tom gör en som en gubbe….. är den trovärdig då? Lika säker som en riktig en? Avgör formen säkerheten? Alltså jag bara frågar för en kompis alltså.
För den som är modig är nog svaret enkelt. Klart den är lika säker. Men hur vet den det? Frågar fortfarande åt en kompis alltså.
Den verkar ha stora ögon så den borde ju hitta rätt….. men glasögon…. ser den inte riktigt bra så att den behöver dom? Är det säkert då att den hittar hem? Ja, jag frågar ju bara åt en kompis så klart.
Men å andra sidan så har den skägg. Och det har väl trovärdiga …… jo ….
Nu behöver jag nog inte vara så orolig för jag uppfattade att det nog inte var för vem som helst att flyga med 😅
Lite kul i alla fall. Varför ha en vanlig luftballong när man kan ha en annorlunda sådan…….?
”Tacka Herren, för han är god, evig är hans nåd.” — Psaltaren 118:1 —
Tacka Herren – dessa ord kan du hitta 21 gånger i bibeln. Då är alla ställen utlämnade som tex att ’de tackade*. Lägger vi där till andra ord som tack, tacka, tackar, tacksägelse mm alltså ord som finns med i det vi tänker ’tacka herren’ så blir det fantastiskt många fler. ChatGPT verkar få det till 170 gånger. Men om du bläddrar igenom tex Psaltaren så kommer du se det gång efter gång, gång efter gång -tacka Herren – i olika formuleringar.
Det gör att vi har en bibel som uppmanar oss att tacka Gud. Man kan undra varför. Har vi en Gud som så gärna hör ordet ’tack’?
Det ligger många djup i detta. Men några är: Att Han är värd att vi tackar Honom. Att Han har gjort så mycket för oss att det är klart värt att tacka Honom för det. Vi har personligen fått så mycket som gjort oss gott. Det Han gjorde på korset för oss kunde vi inte på något sätt klara själva. För det kan vi tacka för hur många gånger som helst. Du ser säkert fler orsaker.
Tacksamhet skapar också något gott i atmosfären. Det blir mer postivt i luften. Någon som alltid är otacksam påverkar oss andra på ett dåligt sätt.
Tacksamhet skapar inte heller ett ha-begär. För man är tacksam för det man har. Otacksamhet leder ofta till att vilja ha mer, nästan krävande mer. Tänk vad det gör mycket när någon i din närhet gör något extra för dig. Kanske bjuder med dig till något. Då blir man tacksam.
Vi återvänder till att tacka Herren. Tacksamhet till vad Gud gör leder ofta till att den tacksamheten sprids. Vi berättar gärna om det vi är glada och tacksamma för. Upptäcker du att du inte är så tacksam…. Hur kan det bli ändring på det? Jag tror att det hjälper att börja se tillbaka på allt Gud har gjort för dig. Alla de gånger du ser att Gud hjälpt dig. Se det som hände på korset som gjorde förlåtelse och evigt liv möjligt. Ser vi inte det kan vi hamna i något av att ’ta det för givet’. Det är inget bra läge. För då ser vi ser det som en rättighet. När det egentligen handlar om nåd.
Tacksamhet – synonymord för det är bla erkännande och uppskattning. Att tacka Herren blir det att erkänna Honom för den Han är och visa sin uppskattning.
Låt oss tacka Herren för den Han är. Visa också vår närhet vår tacksamhet för dom. Var tacksam för det du har. Behöver du verkligen något mer om du tänker efter?
🙏
Herre, jag vill tacka dig från djupet av mitt hjärta.
Jag var till Ugglas park igår eftermiddag. Frälsningsarmén hade sånggudstjänst. Biskop Johan höll en predikan. En bra sådana. Roligt att få lyssna till honom. Han sa något som jag fortsatte bära med mig.
Tänk om det var så att Jesus skulle bli lik mig och inte tvärtom
Bibeln är rätt tydlig med att vi ska sträva efter att bli lik Jesus mer och mer. Inte tvärt om. Men ibland verkar vi leva som om det vore Jesus ska bli lik oss. Tycka våra idéer vara bäst. Även om är diskutabla så säger han ändå att dom är bra. Så är det vi som är utgångsläget och förebilden.
En bra reflektion tänker jag. Och rannsakande. Lever jag som att det är Jesus som ska bli lik mig?
”… och han ska tala frid till hednafolken. Hans välde ska nå från hav till hav, och från floden till jordens ändar. ” — Sakarja 9:10 — ”Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. ” — Johannes Evangelium 14:27 —
I en tid av oro på många sätt, krig i närområdet, oro i världshandeln, aktiemarknad som går upp och ner vart efter uttalanden kommer, oro för sin privatekonomi och listan kan göras lång, är det inte svårt att drabbas av oro.
Textraden är hämtad från en text vi brukar läsa i Advents- och jultid. Riktad mot Israel och hela världen. Genom historien har det varit många krig i det området. Men också över vår jord. När man trodde att Europa skulle vara fri från krig så visade det sig hur fel vi tänkte.
När mina ögon föll på denna text igen tänkte jag att den behövs just nu, återigen. Gud behöver avväpna många nationer. Både de som just nu ligger i krig med varandra. Men också alla de länder som rustar som aldrig förr.
Gud talar om en fred som skall vara för evigt. Och den kommer. Men min bön rä att det skall bli fred på jorden innan dess.
Han skall tala frid till hednafolken – en text som syftar på dig och mig. Vi kan trösta varandra men vi behöver något mycket djupare. Vi behöver Guds frid. Det innebär Guds välsignelse, helhet på alla områden i våra liv, fred, Guds Shalom. Jag tror att det fins många oroliga som just nu behöver ett sådant tilltal från Gud. Guds Shalom över sitt liv.
Tänk vad ord kan skänka lugn. Vi kan känna det som att livet rasar under oss. Så kommer någon med några uppmuntrande ord som går rakt in i oss och ger oss ett lugn. Vi får tro för att det kommer att gå bra. Ord kan verkligen lyfta och befria oss. Så är det när Gud talar frid till oss. Det är som att atmosfären omkring oss skiftar karaktär. Vi får uppleva en närvaro av Gud själv som är svår att förklara.
Jesus säger i Johannes 14:27 ”Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.” Kärnbibeln ger djupet i denna vers: ”Frid (ro, stillhet, vila – fullständig harmoni) lämnar (sänder, överlåter) jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte så [sådan frid] som världen ger.
Jesus talade arameiska med sina lärjungar. Det arameiska och hebreiska ordet för frid, shalom, är rikt på innebörd, såsom harmoni, hälsa, fullhet, trygghet och välgång. Det är en önskan om frid som judar fortfarande använder som hälsnings- och avskedsord. Världen kan inte erbjuda denna frid; Guds frid tar bort all rädsla och fruktan för döden och framtiden.
Låt inte ert hjärta oroas (uppröras, ängslas) eller förfäras (tappa modet, skygga tillbaka)”
Pedher´s blogg 