Inlägg

Publicerat den

Tänk vad lite kan göra mycket

I förrgår skrev om att jag blev glad. Och det dröjde inte länge förrän det ”drabbade” mig igen. Tänk vilken liten skön överraskning jag mötte igår morse. Jag kollade in min Clivia som nu blommat över – trodde jag.

Inte då. Jag upptäckte att den här en liten liten blomma på gång igen. Och då vet man ju vad det innebär. Det kommer en stängel till med en stor blomma till slut.

Igår hade jag ett samtal som gav mig sådan glädje och tacksamhet. Berättelser omvald Gud hade gjort. Hur han svarat på bön. Så där överraskande underbart.

Nu menar inte jag att bönesvar är något litet. Vad jag menar är att vad viktigt det är att glädja sig åt det goda man möter

När jag ser den där lilla blomman blir barnsligt glad. Kanske för att det är inte givet att den ska blomma. Men också försatt jag tycker denne så fin. Plus att den blommor så länge. Den första blomman har blommat ungefär en månad. Så snart har jag en ny blomma som kommer blomma typ en månad till. Det gör mig verkligen glad.

Du har säkert sådant som både gör dig glad och kanske till och med barnsligt glad. Bevara den förmågan.

När jag möter dom som verkar söka mer det som inte gör dom glada eller gläder andra blir jag förundrad. Ett rätt tråkigt liv. Jag har bestämt mig för att det ska inte få möjlighet att slå ner mig. Den tiden är över. Men jag tycker det är tråkigt å deras vägnar. Man kan ju välja att tänka gott om varandra.

Berätta om det som gör dig glad. Det gör dig glad, det gör andra glada. Det sprider ett välbefinnande.

Publicerat den

Dagens Andakt – Bli en välsignelse

25 februari 2026


”Herren sade till Abram: ”Gå ut från ditt land och din släkt och din fars hus och bege dig till det land som jag ska visa dig.  Där ska jag göra dig till ett stort folk. Jag ska välsigna dig och göra ditt namn stort, och du ska bli en välsignelse.”

— Första Moseboken 12:1-2 —

 

Abram, som sen fick heta Abraham får en särskild hälsning över sitt liv. Inte bara att han skulle bli etts torrt folk. Han skulle ”bli en välsignelse”.

 Kärnbibeln skriver: ”Att lämna allt och följa Gud krävde tro, se Heb 11:8-10. I det hebreiska uttrycket lech lecha finns också betydelsen att ”gå till sig själv”, dvs. att hitta sig själv i processen. Ordet släkt (hebr. moledet) betyder inte bara släkt utan även ”platsen för din födelse” och ”ursprung”. Det syftar på en längre historia bakåt än bara din egen livstid. Liknande fras använder Jesus när han kallar, se Matt 10:37. Tre gånger upprepas frasen ”från”, vilket följs av tre löften: ett nytt land, ett nytt folkslag och välsignelse till både honom själv och flera.”

  Att lämna något är inte alltid det enklaste. Ibland handlar det om att ta avstånd. Ibland, kanske mest, handlar det om att lämna något för att gå in i något nytt. För att det ska kunna bli möjligt måste man lämna något bakom sig. Jag tänker att det var förutsättningen för Abram. För att han skulle kunna ’bli en välsignelse’.

  Bli en välsignelse – ett kraftfullt uttryck. Nästan på gränsen till att kunna tro att det kan bli möjligt. Särskilt när man utgår från sin egen begränsing. Och det är där det oftast går fel. Vi glömmer Guds ordning och perspektiv. Jag tänker att kanske är det ändå inte så att vi gärna skulle bli till välsignelse för någon?! Bibel 2000 skriver: ”göra ditt namn stort så att det skall brukas när man välsignar”. Jag tänker att det handlar om att vårt liv eller handlingar för med sig gott till andra, till ett redskap för Gud, för Hans godhet. Att genom Guds möjligheter få nåden att vara orsaken till något gott för andra. 

  Abram blev verkligen en välsignelse om du läser hans historia. Kanske är det förmätet att vi kan tro att vi kan bli det också likt honom. Men något åt det hållet skulle göra mig tacksam. 

🙏

Herre, jag skulle gärna bli en välsignelse. För dig och för andra.

Amen

Publicerat den

Vad glad jag blir

Igår skrev jag om den efterlängtade promenaden. Skrev lite om min längtan till våren

Igår kväll lyssnar jag till vädret på Aktuellt. Då visar dom några roliga kartor.

Våren är på väg. Om bara några dagar får vi några plusgrader. 7 grader varmt på lördag. I ljuset av kylan jag mötte när jag kom hem från Tanzania så är det ju ”nästan sommar”.

Tänk att man kan få svar så snabbt på sin längtan eller bön kanske.

Något som var mindre glädjande var skottlossningen vid nattkröken i Eskilstuna. Pizzerian precis intill där jag bodde. Den ondska som på nytt visar sig är så tragisk att se. Tacksam att jag inte var i närheten.

Mer sorg kom igår också. Den skådespelare som jag nog minns bäst under min uppväxt från det att jag var liten tills nu har gått bort. Birgitta Andersson. Teskedsgumman jag nog var lite rädd för, Hedvig och Ugglan , näsan som växte ut som gjorde mig lite besvärad pinsam. Jönssonsligans framfart mm mm. Hon har verkligen ”varit med från början”. En sådan sorg gör en lite tom.

För att därtill lägga till att det varit en dag med många papper och ansökningarna omkring min far som flyttat till särskilt boende. Så avslutades dagen med att vara ordförande på Sjukhuskyrkans årsmöte.

Ja, en dag kan verkligen vara fylld av massa olika känslor och intryck.

Publicerat den

Dagens Andakt – När regnbågen syns …

24 februari 2026


”Och Gud sade: ”Detta är tecknet på det förbund som jag för all framtid sluter med er och med alla levande varelser hos er: Min båge sätter jag i skyn, och den ska vara tecknet på förbundet mellan mig och jorden. När jag låter moln stiga upp över jorden och bågen syns i skyn ska jag tänka på mitt förbund, …”

— Första Moseboken 9:12-15 —

 

Sen jag var liten har regnbågen fascinerat mig. Särskilt när man ser den i hela sin båge. Den båge som ofta berättar om att snart är regnandet över. Bågen är speciell.

  I bibelns första kapitel har den en särskild betydelse i sin tillblivelse.  När man läser om den inser vi att den finns där med ett särskilt syfte. Gud skall inte sända en sådan förödande flod någon mer gång. Texten säger: 

  ”När jag låter moln stiga upp över jorden och bågen syns i skyn ska jag tänka på mitt förbund, det som har slutits mellan mig och er och alla levande varelser, allt liv, och vattnet ska inte mer bli en flod som utplånar allt liv. När bågen syns i skyn och jag ser på den, ska jag tänka på det eviga förbundet mellan Gud och alla levande varelser, allt liv på jorden.” ’ 1 Moseb 9:14-16

  ”När Gud ser på den” – När du ser regnbågen får det påminna dig om att när Gud ser på den påminns Gud om sitt löfte.

  Löften är lätta att ge men desto svårare att uppfylla. Det kan vara bra att påminna sig om innan man ger ett löfte. Det löfte du ger, kan du hålla det? Har du kraft att genomföra det?

  Tänk att Gud skapar denna båge av flera skäl. Dels som en påminnelse för sin egen skull. Dels för att vi människor skall förstå och komma ihåg att Gud kommer inte göra denna flod en gång till. 

  När man läser detta kapitel så återkommer det ofta: ”Detta är tecknet på det förbund jag upprättat…” Det är som att Gud vill verkligen betona det. Det blir alltså inte en båga i skyn genom en nyck. Den är verkligen satt där med sitt klara budskap. Det är dess besked. Och kanske är det för att säga – använd inte denna båga till något anat syfte än det syfte jag satt den där till.  

🙏

Herre, tack för att du står fast vid dina löften. Hjälp mig att också stå fast vid de löften jag ger.

Amen

Publicerat den

Den efterlängtade promenaden

Sen jag kom hem från Tanzania har det varit svårt med promenaderna som jag så gärna tar. Ryggen har verkligen satt stopp för det. En smärta so gått ner i höften. Men igår blev en promenad möjlig. Kanske inte den längsta men ändå en promenad. Vädret var fantastiskt. Så efter Gudstjänsten fick det bli en promenad. Dagen var fylld med solsken och blå himmel. Kylan var så där lagom vårvintrig.

Och jag var ju inte ensam. Det verkar som isen är tillräcklig kraftig för promenader på den. För det var rätt många som promenerade på isen.

Jag är klart mycket mer sommarmänniska än vinterälskare. Men sådana här dagar får jag erkänna att även jag blir lite svag för vintern.

Den friska höga luften som är lagom kall gör andningen för en astmatiker tillfredsställande. Det blir så mycket enklare att andas. Och det är ju inte så dumt.

Snart är februari slut. Vi går in i mars. Och ja, jag vet att det är för tidigt att blåsa av vintern. Ja, jag vet att det kan bli redigt kalla dagars även i mars. Minns en vinter i Julita då snön låg kvar på gården i typ en halvmeter till sista mars. Så, ja, jag vet. Men mars är mars.

Det börjar närmare sig den där dagen då man kan fälla ut stolen vid väggen och njuta av en skön vårvinterdag. Så jag laddar.

Jag säger bara – varmt välkommen snödroppar när ni behagar komma. Ni är efterlängtade.

Där upp till vänster bor jag. Tänk dig vårens skönhet där…….

Publicerat den

Dagens Andakt – Den Högstes beskydd

23 februari 2026


”Den som sitter under den Högstes beskydd och vilar under den Allsmäktiges skugga, han säger till Herren: ”Min tillflykt och min borg, min Gud som jag litar på.””

— Psaltaren 91:1-2 —

 

Den psalm jag ofta återkommer till är Psalm 91. Den talar om ett beskydd som är djupare än vad någon annan kan ge. Att sitta under den allsmäktiges skugga är så mycket mer än vad någon säkerhetsvakt kan erbjuda. 

  Dom första verserna tala om ett beskydd som är total. På denna tiden talar det om en besökares skydd. Kom man på besök och sattas sig under trädet var husägaren ansvarig för den personen. Den skulle skydda den. Den skulle förse den med mat. Den skulle helt enkelt gör allt för att ta hand om sin gäst på arla bästa sätt. Även om gästen blev hotad. Så att sätta sig under träde i dess skugga hade en stor betydelse. 

  Kärnbibeln skriver: ”Den som sitter (vistas, bor) i den Högstes (Elions) gömställe förblir [ska få vila och dröja kvar] i (under) den Allsmäktiges (El Shaddajs) skugga. [Verbet ”förblir” är i formen hitpael och beskriver en personlig plats. Det används ofta om att stanna över natten, se Job 39:12.]” Det ligger ett djup i Guds omsorg. 

  Läs vidare i psalmen. Den ger en förklaring, ett löfte och ett hopp. Och nyckeln finns i vers 9: ”Du har sagt att Herren är ditt skydd, du har gjort den Högste till din tillflykt.” Att bestämma sig vem som skall vara sin Herre och sitt besedd. Slarva inte med det beslutet. Finns ingen som kan bli detta skydd såsom Gud. 

  Jag minns en gång när jag gick med min kusin Mattias i Kibaya i Tanzania. Han är stark och har tränat självförsvar och har varit väktare. Du ska veta vad jag kände mig trygg att gå vid Hans sida. Han kan läsa av en situation snabbt och veta hur vi skall sätta oss i säkerhet. Nu är inte Mattias Gud, långt därifrån, men det hjälper mig att förstå tryggheten i denna psalm och Guds löfte om att ”sitta under den Högstes beskydd”.

🙏

Herre, jag bestämmer mig för att göra dig till mitt beskydd: Herre du skall för evigt vara min tillflykt.

Amen

Publicerat den

Så är OS över

Så är OS över. Jag inser att det enda som räknas är Guld. Men jag tycker det är så mycket mer. När man ser personer som tex Näslund som ”bara” tar ett brons för man inte glömma hennes kamp att överhuvud taget komma till start efter flera stora skador.

Berglund kommer ”bara” 9:a på fem-milen men gör ett kanonlopp om man ser till vad han tidigare gjort.

Jag är ju varken expert eller kan allt om varje sport. Men jag kan bli beklämd när experterna glömmer att det finns mer parametrar än bara ett guld.

Johannes Lukas satte fingret på det. Han bedömde inte sina atleter bara efter medalj. Han såg till vad själva prestationen som var gjord. Den talade högre.

Tänk så många som var glada för att överhuvud taget få tävla i OS. Det är det bästa med OS. Nationer som annars inte får möjlighet kommer till OS. Visst, dom kanske kommer tok-sist. Men vilken stolthet. Då gläds man när den som vann väntade in den sista åkaren. Respekt.

Vi behöver påminna oss om att se orsak och verkan. Att se utifrån personens förutsättningar.

Sen finns det dom som dopat sig eller fuskar på annat sätt. De borde få ställa sig sist i kön efter den som kom in sist i loppet och ta dens plats. Så att den fick njuta av att inte just komma sist.

Detta OS har visat på ryggrad – tack Oskar. Detta OS har visat på feghet att inte stå upp för regler – otack till domarna i curling. Detta OS har visat att en plats längre ner i listan kan vara som ett vunnet lopp för den.

Det jag tar med mig särskilt fr detta OS är syskonen Wranå. Deras seger kommer för alltid finnas i det positiva minnets arkiv.

Det minnet som gjorde att favoritsporten i OS – curling – fick sig en rejäl törn.

Det blir inte alltid som man tänk sig – ibland blir det till och med bättre

Publicerat den

Dagens Andakt – Herren omsluter dig

22 februari 2026


”Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.”

— Psaltaren 139:5 —

 

Att veta att man inte är ensam kan vara avgörande på så många områden. Inte minst för sitt välbefinnande. Det är det som kan ge den balans man behöver i livet. 

  Herre, du rannsakar mig och känner mig. Om jag sitter eller står vet du det, du förstår mina tankar fjärran ifrån. Om jag går eller ligger ser du det, med alla mina vägar är du förtrogen.  Innan ordet är på min tunga vet du, Herre, allt om det. Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand. ‘

  När jag var liten sjöng vi denna sång: Jesu kärlek är så underbar, Jesu kärlek är så underbar, Jesu kärlek är så underbar, kärlek så underbar! Så hög, jag kan ej nå över den, så djup, jag kan ej nå under den, så vid, jag kan ej nå utom den, kärlek så underbar. En sång som beskriver hur vi är totalt inneslutna i Guds omsorg.

  En annan sång jag blir påmind om är: ”Jag går på livets väg, jag går på livets väg. Där kan allting hända, men jag kan va ́ trygg För Gud finns över mig och under mig, framför mig och bakom mig. Han omsluter mig på alla sidor. Och håller mig i sin hand.”  Som också gör det tydligt: Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.

  Så denna dag får vi påminna oss om att vi är inte ensamma. Gud är med. På alla sidor. Han älskar att vara omkring dig. Han vill vara där. 

  Det är inte alltid så bekvämt att bli kramad av andra människor. Särskilt när man inte är beredd på det och vill det. Men med Guds famn är så annorlunda. Att krypa in i hans omfamning är verkligen att bli omsluten av värme och kärlek. Det hinder något med oss när vittra oss mod att krypa in där. Det är att komma in i hans atmosfär. 

Idag önskar jag att du skulle bli påmind om att Gud har sin omsorg om dig. Vart du än vänder dig, vart du än riktar din blick, är han med dig. Vad du än just nu går igenom på din livsväg så är Han där. 

🙏

Herre, idag vill jag krypa in i den varma famn och ta emot din kärlek

Amen

Publicerat den

Europadomstolen

Någonstans går det fel när vårt lands rättsväsende inte gör det den ska så att man måste vända sig till Europadomstolen för att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda och trodda.

Då har en rättsstat som vår tappat riktningen. Tilltron till demokrati och att bli mänskligt bedömd mist sin kraft.

Vi kan högljutt fördöma länder som Eritrea som håller fångar utan rättegång när vi själva låter människor sitta i förvar månad efter månad.

Jag blir så bedrövad när jag möter den som vår rättstat anser inte får vara ute i det fria när efter år inte kunnat utvisas på grund av att landet som ska ta emot är inte rättssäkert Men hur rättssäkert blir det att hålla detta folk inlåsta?

Då får man vända sig till Europadomstolen och hoppas att det kan ta vårt land i örat och ställa allt till rätta.

Ibland är jag inte stolt att vara svensk

Publicerat den

Dagens Andakt – Barmhärtighet

21 februari 2026


”Men en samarier som var på resa kom också dit, och när han såg mannen förbarmade han sig över honom.”

— Lukas Evangelium 10:29-37 —

 

Barmhärtighet har sin utmaning. Jesus berättar en liknelse om en man som blir nedslagen. Övergiven liger han sårig. Vi läser om denne man i Lukas 10:29-37:

  ”Vem är då min nästa?” Jesus svarade: ”En man var på väg från Jerusalem ner till Jeriko och råkade ut för rövare. De slet av honom kläderna och misshandlade honom, och sedan försvann de och lämnade honom där halvdöd. En präst råkade komma ner samma väg, och när han fick se mannen gick han förbi. På samma sätt var det med en levit. Han kom till platsen, såg mannen och gick förbi. Men en samarier som var på resa kom också dit, och när han såg mannen förbarmade han sig över honom. Han gick fram och hällde olja och vin i hans sår och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna, tog honom till ett värdshus och skötte om honom. Nästa dag tog han fram två denarer och gav till värdshusvärden och sade: Sköt om honom. Och kostar det mer ska jag betala när jag kommer tillbaka. Vem av dessa tre tycker du var en nästa för mannen som råkade ut för rövare?” Han svarade: ”Den som visade barmhärtighet mot honom.” Då sade Jesus till honom: ”Gå du och gör som han.”

  Jag valde att ta med hela texten. Frågan är relevant idag – Vem är vår nästa? Vem är ”den nedslagne mannen” idag? Vem är i behov av vårt stöd idag?

  I vår Pingströrelses historia och genom des historia har vi funnits för den behövande. Kanske var det mer synligt förr. Men idag behövs det matkassar till den som inte har råd med mat. Jag tänker på den som sitter i fängelse. Idag har vi något som heter ’förvar’. Där sitter de som skall utvisas. Somliga sitter där kanske i två, tre. år eller mer. Så skulle jag kunna räkna upp grannen vi har som behöver stöd i livet. Så min fråga är som Jesu fråga: Vem är vår nästa? Gå och gör detsamma. 

🙏

Herre, hjälp oss att se de som vi vi behöver hjälpa.

Amen