Jag minns den dag och dagar då Palme mördades. Jag och några goda vänner var på väg till Borås och Ellos. Hela dagen fylldes radion av sorgemusik blandat med uppdatering omkring mordet.
Det var en märklig känsla var man än kom. Det var en sorgens dag som så påtagligt gjorde sig påmind. Vad vi än gjorde var vi dämpade.
Att vakna den morgon med nyheten om vad som hänt av överrumplande. På den tiden var det oerhörd ovanligt med dödande på öppen gata. Man hade heller inte sett döda kroppar på tv. Så det var på mänga sätt en övermäktig upplevelse.
Det är en mycket stor skillnad mot idag. Bara för några dagar sedan sköts en man till döds inne på pizzerian nära intill där jag bodde i Eskilstuna. Under mina dryga fyra år där har det skjutits en eller två gånger ner på torget intill. En gång på gångvägen upp till skogen där jag brukade vandra. En gång vid skolan på andra sidan dungen där jag bodde. Detta är bara några av de tillbud vi haft i Eskilstuna.
Men på den tiden Palme mördades var det ovanligt. 40 år kan uppfattas som lång tid. Och visst, det är det. Men under dessa 40 år har vårt land förändrat från den dagen. Det är som att efter Palmemordet förändras så mycket när det gäller våldet, det öppna våldet.
Denna dag har Israel och USA attackerat Iran med bombanfall. Det är som att man anser sig ha rätt att göra nästan vad som helst. Somliga säger säkert att det är befogat och rättmätigt och till vårt skydd. Andra fördömer det. Det blir också lite märkligt att stater som själva startat krig i grannländer fördömer andras länder attacker som fruktansvärda handlingar.
Det är som att tiden är ur led. Att vi tappat fattningen som människor. Att det bästa sättet att lösa konflikter är att mörda. Det är så långt ifrån det var tänkt att vi människor skulle och ska vara mot varandra.
Vi har hamnat i någon form av systemfel. Något som måste förändras i grunden. Och jag tänker att det börjar med varje enskild människa. Där vi kan börja en tyd i vårt land. Att sprida det goda och som får steg för steg ta över området. Det måste bli et slut på denna ondska. Vi borde kunna klara det som människor. Om bara kärleken får ta över.
Så minbön denna dag är att Gud ska ingjuta sin kärlek i oss alla människor. Så att det blir ett trendbrott i mänskligheten . Vi behöver helt klart mer av Gud och Hans kärlek i vår tid.
Pedher´s blogg 