Dagens Andakt – En som är förtrolig med hur vi har det

1 juni 2026

När vi nu har en stor överstepräst som har stigit upp genom himlarna, Jesus, Guds Son, låt oss då hålla fast vid vår bekännelse. Vi har inte en överstepräst som inte kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som har varit frestad i allt liksom vi fast utan synd. Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.

— Hebreerbrevet —
— 4:14-16 —

  Ibland kan vi känna oss ganska övergivna. Övergivna i våra känslor. Övergivna i hur vi mår. Övergivna i ensamhet. Livet kan kännas rätt orättvist. Vi kan tänka att det är ingen som förstår hur det verkligen är med oss. 

 Hebreerbrevets författare verkar ha full koll på det. Vi vet inte mycket om dette brav. Varken orsak eller till vem. Tillika det har vi lite koll på vem det som verkligen skriver brevet. Men vi antar att det kan vara Paulus. Det finns mycket som tyder på det. 

  Paulus visste hur livet kunde vara. Han som mött både det ena och det andra i livet. Han som kunde ha gett upp genom allt som var. Men han höll ut till slutet. Han skriver om en som vet mer om oss än vi själva. Han pekar på den Gud som kan förstå oss på djupet. 

  Denna Jesus visste vad lidande var. Visste vad frestelse var. Han, blev frestade genom allt men föll aldrig i synd. Denna Jesus är väl förtrogen med hur du och jag har det. 

  Därför kan vi frimodigt komma fram till Honom med allt vi har. Oförfalskat. Vi behöver inte undanhålla något. Vi behöver inte förskönas det. Vi behöver inte säga det på ett sist sätt. Frimodigt kan vi komma till Jesus med det vi har, hur det än ser ut och känns. 

  För Han vet. Mmmm Han vet – allt. Han förstår hur det känns. Så kom med det. Säg det rakt ut.

  ”Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.” Kärnbibeln skriver: ‘Låt oss därför (vi borde ju) med frimodighet [utan fruktan – öppet och rättframt i tillförsikt] närma oss nådens tron, för att få (så att vi får ta emot) barmhärtighet och finna nåd (favör) till hjälp i [precis] rätt tid. [Nåden är den kraft som hjälper oss just i den stund då vi behöver den som mest.]’ Jesu förunderliga barmhärtiga nåd gäller för dig med!

🙏

Herre, du vet allt. Här är jag nu. Du ser och kan och vill. Hjälp mig.

Amen

 

 

Pausknappen – boken som vi alla troligen behöver

Såg en bok i min väns flöde jag bara måste ha….

re:blogg från 2019 – håll tillgodo. Skulle tro att denna blogg är lika aktuell idag som då (av någon anledning)

När man läser introt om om boken är den klockren för vår tid. ”Boken handlar om att vi människor behöver varva ner, trycka på pausknappen, stanna upp.” Kan det sägas mer tydligt?

Hörde för en tid sedan att en av dom böcker som är mest översatt, mest såld, faktist allts mest, är bibeln. Inte så överraskande kanske. Men nästa typ av bok som troligen blir den näst bästa sålda bok är nog en bok av denna genre. Pausböckerna. Stressböckerna. Gå-i-väggen-böckerna och vad nu allt dom kan kallas.

Blev klart nyfiken på innehållet. Till dig som……
….. allt för ansvarstagande
….. har svårt att sitta still
….. behöver lugn och ro
….. behöver koppla av
….. försummar sig själv

Och inte minst detta
….. som behöver bli mer lekfull 😃

Kanske känner du som jag att något av detta kanske just applicerades på ditt liv.

Pausknapp – hur ofta behöver vi inte trycka på den. Vi trycker på tok för sällan på denna knapp. Har sagt det förut. Säger det igen. Vi svenskar riskerar att bli ett utbränt folk. Dom som har jobb jobbar för två. Dom som söker jobb har svårt att hitta ett jobb. Någonstans har det gått fel. Systemfel helt enkelt.

Alla som varit i utbrändhetens dike säger samfällt ”var rädd om dig”. ”Du måste lära dig att bromsa i tid”. Dom vet. Vet hur svårt det är att komma igen. Och sen inser dom att man inte helt blir återställd. Alla som sliter hårt säger också något samfällt. ”Inte kommer jag att drabbas”. ”Jag ska bara göra detta sen så….”. ”Det blir nog bättre. Bara vi passerar …..”.

Denna kör ekar så tomt. För innerst inne inser vi hur fel vi tänker. ”Jag ska bara….” och ”det drabbar aldrig mig” är myterna vi behöver slå ihjäl.

En ny tid måste till. Annars kommer vårt välfärdssystem braka ihop. Inte på grund av att folk fattas. Utan pga att det är så många som inte kan jobba. Dom friska kommer inte att räcka till.

Så gör va du kan för att hitta din pausknapp. Efter mitt förra år då jag höll på att springa i väggen har jag kunnat förändra en del av livsmönstret. Men jag är inte helt hemma än. Har en bir kvar. Men jag ska lyckas. Gör vad du kan för att lyckas du också.

Ingen kommer att tacka dig för att du bränner ut dig. Snarare borde din omgivning, din arbetsgivare tex göra något för att ändra på situationen.

Ingen kommer att tacka dig ….. Fr Ett Positivt Sinne

I morgon ….

I morgon gör vi in i sommarmånaderna. Det är något extra med det. Det är som att nu är det på riktigt. I alla fall i känslan. För om det är kyliga dagar i början i juni kommer liksom den känsla av sig lite.

Men tittar man sig omkring och ser allt som blommar så har sommarkänslan infunnit sig en längre tid. Och jag har inget emot att hålla kvar den känslan .

Vi har ju t.o.m. haft lite åska redan så då är väl sommaren redan här.

Det andra som gör att sommaren känns som redan här är svensk färskpotatis , svensk jordgubbar och rabarberpaj på nyplockade rabarber. Det gör ju smaken av sommar rätt tydlig.

Sommaren är också konferenstid. Och jag har planerat min nyhemsvecka så då är sommaren här. Det är inte så dumt.

Så, imorgon är det 1 juni. Det känns lite mer som att nu stryker vi under att nu är sommaren redan här.

Dagens Andakt – Mors Dag

30 maj 2026

Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud. Du ska bli havande och föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus. Han ska bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud ska ge honom hans fader Davids tron. Maria sade: ”Jag är Herrens tjänarinna. Låt det ske med mig som du har sagt.” Och ängeln lämnade henne.

— Lukas Evangelium —
— 1:30-32,38 —

 

 Mors Dag – en av de viktigaste dagarna i vårt land tänker jag.  En dag då vi får hedra våra mödrar. De som har burit oss under 9 månader och fött oss till denna värld.

  Att vara mor är inget vi kan ta för givet. Det är en speciell gåva. En gåva av nåd. Den som önskar att bli mor men inte kan det förstår jag har en smärta. Och idag ber vi särskilt för er som så gärna hade fått förmånen att få blir en mor men inte kunnat. 

  Idag vill jag hedra er som blivit en mor. Inte minst min egen mor. Inte minst mina barns mor. Ni är alla fantastiska. 

  Mor Maria, Jesu mor,  är en av alla mödrar på denna jord. Med ett mycket speciellt uppdrag. Det änglabesök hon får förändrar hela hennes liv. Detta märkliga uppdrag. Troligen trodde hon barken sina ögon eller det hon hörde från ängeln först. Tänk själv, visst vordet överraskande att få ett sådant besök. 

  Maria lyssnar. Tänker. Kalkylerar. Funderar. Nyper sig säkert i armen. Ställer den fråga som i högsta grad var relevant: ”Hur skall det gå till? Jag har ju ingen man”. Ängeln säger att hon ska bli med barn genom att den Helige Ande skall beröra henne. Här kanske många skulle ha backat. Ett märkligt sätt att bli gravid på. Men Maria tänker annorlunda. Hon förstår att detta uppdrag var hon utmald för. Så hon säger de ord som ekat ut i världen sen dess: ”Se, jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt”.

  Den här helgen har jag funderat lite på det andliga föräldraskapet. Inte att vi föder nya barn som ska bli frälsta. Utan att vi får bli andliga föräldrar, förebilder och föredömen. Det finns en utmaning denna mors dag. Att bli en andlig förälder. Inte minst därför att så många letar sig fram till Jesus dessa dagar. De behöver andliga föräldrar. Vill du bli det? Vill du likt Maria säga ditt: ”Jag är Herrens tjänare/tjänarinna. Låt mig bli en andlig föräldrar. Låt det bli som du har kallat mig till”

🙏

Herre, jag är villig att bli en andlig förälder. Hjälp mig att bli en förebild och ett föredöme. Jag vill hjälpa människor in i en gemenskap med dig. 

Amen

Att köa kan testa vårt tålamod och uthållighet

Det var visst ett vägarbete på väg till Uppsala igår. Tyckte jag tog till bra med tid men det var många som ville åka just den vägen jag ville. Samtidigt också.

Så det var många bilar som skulle slussas förbi området.

Att köa kan testa vårt tålamod och uthållighet

Man kan inte göra något åt situationen ändå så kan det stressa. Ja, man kommer inte fram i tid. Men det gör ju inte köandet kortare och snabbare bara för att man blir irriterad.

När jag skulle checka in på hotellet så var det kö också. De som hade kommit tidigt till Uppsala fick inte checka in så det var klart utan de var tvungna att vänta. Man hade ju kunnat fått rummet senare. Inte konstigt att kön var lång när den alla kom typ samtidigt.

Så kanske just köandet är bra i vår karaktärsdanande. För visst är det bra att lära sig tålamod?

Kön framför min bil var lång. Kona bakom även den. När mötande bilar fick sin tur var dem rätt många dem med.

Man kommer ju fram till slut. Men kanske inte just den tiden man hade hoppats på.

Blev gårdagen förstörd? Nej då. Missade det mesta av Pelles inledning på rådslaget. Det var verkligen synd.

Tar nog en annan väg hem i morgon.

Ps Under köandet kunde jag fylla tiden med funderingar på söndagens predikan. Så tiden var ju inte bortkastad Ds

Dagens Andakt – Jag har kämpat den goda kampen

30 maj 2026

Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron. Nu väntar mig rättfärdighetens segerkrans. Den ska Herren, den rättfärdige domaren, ge mig på den dagen, och inte bara mig utan alla som älskar hans återkomst.

— Andra Timoteusbrevet —
— 4:7-8 —

  När Paulus skriver till Timoteus vet han att hans tid börjar rinna ut. Därför blir det viktigt för honom att ge Timoteus både föraningar men också sitt ”Testamente”. Där han på något vis vik summera sitt liv. Men kanske också ge Timoteus en sporre att efterfölja. Som skulle ge uthållighet och motivation. Kanske som ett ”kan han så kan jag”.

  ”Jag har kämpat den goda kampen” – ”Som en atlet i de grekiska spelen har jag vunnit, och vilar nu i den segern.”, så skriver kärnbibeln. Han hade kämpat väl. Det lopp vi har att utkämpa på jorden är inte alltid en slät löparbana. Den kan vara krusig, snårig, kuperad, motlut, medlut. Man kan ibland vara i ett läge att nästan ge upp. Varje lopp har svackor. Men vara lopp har någon form av återhämtning. Dryck efter vägen. Matnyttigt intag. Så får man ny energi och nytt mod. Långloppen måste disponeras väl och smart. 

  ”Jag har fullbordat loppet” – Han liknar det vi ett lopp som han genomfört och sprungit klart. Han väntade nu på prisutdelningen. Att komma över mållinjen är en befrielse på något sätt. Att nå målet i löpningen är en god känsla. Framme! ”Det är en sak att börja men att fullborda en helt annan.” Att komma med visioner och idéer och tankar är en sak. Men vi behöver ha ”fullbordandet” med i planeringen.

  ”Bevarat Tron” – ”Vad hjälper det att jag säger att jag tror men mitt liv slår ihjäl mina ord?” Jag har hållit fast vid min tro. Även när jag inte greppat allt. Inte förstått allt. Inte blivit exakt så jag trodde. Motståndarna har varit många men tron finns kvar. Glädjen i Gud har lyft tron och levt med Honom. 

  ”Nu väntar segerkransen” – ”Nu ligger i förvar åt mig rättfärdighetens segerkrans”. Den som Gud själv en dag skall ge oss när vi har fullbordat vårt lopp här på jorden och i livet. Paulus ville säga att det är inte bara han som kan få en sådan. Alla de troende som fullbordat sitt lopp kan invänta en segerkrans. 

  Det är som att han vill säga att i detta lopp är det inte bara en som kan segra och få kransen. Denna krans ges till alla som fullbordar loppet. Gud tänker annorlunda.  Inte så att du kan bli omsprungen på upploppet och missa målet. Funkar inte så.

🙏

Herre, hjälp mig att vara uthållig i mitt lov så att jag kan fullborda mitt lopp.

Amen

Tänk vad många domare det finns på läktaren

Satt och tittade på hockey-VM. Och det är som en vanlig hockeymatch. Vilket domslut än domaren tar på isen vet alla ”domare” i publiken att det var fel.

Tänk vad många domare det sitter på läktaren. Dom som inte spelar men vet hur alla andra på isen borde ha gjort.

Jag är rädd för att det är lite åt det hållet i andra sammanhang också. Som åskådare vet man alltid bättre.

Jag tänker att det skulle se klart annorlunda ut om man var mer i ansvarsställning. Då blev det mer på riktigt.

Innan vi ropar ut vårt missnöje kanske vi ska ta ett djupt andetag och tänka efter först.

Lämna åskådarplatsen – blinken deltagare istället.

Dagens Andakt – En uppriktig tro

29 maj 2026

Jag tänker på den uppriktiga tro som finns hos dig, den tro som först fanns hos din mormor Lois och din mor Eunike och som nu, det är jag övertygad om, också finns hos dig.

— Andra Timoteusbrevet —
— 1:5 —

  När Paulus talar om en ’uppriktigt’ tro uppfattar jag att han talar om en ’äkta och oförfalskad tro’.  Timoteus mor Eunike , som var en omvänd judisk kvinna och hans mormor Lois hade en sådan tro. Den tron verkar ha påverkar Timoteus. Präglad av denna uppriktiga tro de hade såg Timoteus. 

  Kanske är det så att den tro vi bär på påverkar mer än vi tror. Det sätt vi utövar vår tro. Jag tänker att när man möter en person med genuin tro så märks det på ett speciellt sätt. Kan man mäta tron, kanske du tänker? Nej så tänker jag inte. Utan mer att det verkar som att tron ser lite olika ut hos var och en av oss. 

  När jag ser igenom breven till Timoteus så säger Paulus några saker till Timoteus som jag tänker skapar denna uppriktiga tro. ”Skäms inte för evangeliet vittnesbördet om Jesus (2 Tim 1:8). Vet inte om du skämts någon gång över evangeliet, över det Jesus gjorde och sa. Kanske någon gång har det blivit ’pinsamt’ för oss men det ligger nog mer inom oss än i evangeliet. ”Vi är kallade med en helig kallelse genom sin nåd” (2 Tim 1:9), vilket leder till helighet, ett liv avskilt till tjänst för Honom. En respekt och djup insikt i Hans heliga kallelse. Inte en nyck från Jesu sida. Utan väl genomtänkt från Jesus själv. 

  ”Jag vet vem jag tror på, övertygad om hans makt, bevara det som anförtrotts mig” (2 Tim 1:12). När jag landar i min tro blir jag trygg. Jag kan vila i att den Jesus säger sig vara det är Han. Och ju mer jag växer in i den relationen växer min tillit till Honom. 

  I sig tänker jag att då närmar vi oss denna ’uppriktiga’ tro Paulus samtal med Timoteus om. Som han relaterar tillbaka till Timoteus Mor och Mormor. Då blir den djupare och mer äkta.  

  ”För jag vet på vem jag tror” – Tron är en fantastisk vandring. Ibland jämför jag det levt med en utbildningsväg. När vi väljer vilken utbildning, och i sin förlängning yrke, vi vill satsa på, då börjar ’utbildningsvägen’. Vi lär oss mer och mer. Blir mer och mer skickliga att utöva yrket. Så kan trons väg påminna om. Att vi steg för steg fördjupar insikten om tron och växer i den. Med samma iver att min kunskap om Jesus skall växa dag för dag. 

🙏

Herre, hjälp mig att förankra min tro på djupet hos dig.

Amen

När man blir begränsad

Under några veckor har jag varit klart begränsad i min framfart. Mitt högra knä och bestämt sig för att inte må bra. Vad det är för jag kanske veta i torsdagens läkarbesök. Men det verkar vara olika reaktioner som sammanfaller i ett och samma knä samtidigt.

Att vara begränsad har även sina fördelar. Allt tar längre tid. Vilket innebär att jag är ute mer i tid. Jag behöver beräkna tiden att ta sig från punkt A till B. Den tar klart längre tid.

Jag behöver beräkna vilotid också. Annars orkar inte benet. I sig rätt bra, eller hur? För då får kroppen för övrigt också lite mer vila.

Stora nackdelen är väl att nattens vila blir inte den bästa. Då får man försöka ta en kort siesta under dagen vilket i sig inte är så dumt.

Att vara begränsad kan ibland ses som ett högt berg att bestiga. Det kan kännas stressande. Man blir rastlös. Men kanske är en begränsning också något bra. Man måste dra ner på tempot. Tänka efter före. Ge allt mer tid. Så hinner man reflektera. Så se en eventuell begränsning utifrån ett möjlighetsperspektiv. För kanske är det just begränsningens mål och syfte ju där och då. Att du ska stanna upp ett tag…..

Kanske kan det vara så att i det begränsade öppnas dom största rummen? Kanske är det så att i det begränsade får vi dem största mötena med Gud….

Dagens Andakt – Att ge det vidare det jag har fått

28 maj 2026

Det är därför jag får lida allt detta. Men jag skäms inte, för jag vet vem jag tror på, och jag är övertygad om att han har makt att fram till den dagen bevara det som anförtrotts mig. /  Det du har hört av mig inför många vittnen ska du anförtro åt pålitliga personer som i sin tur ska kunna undervisa andra.  / predika ordet, träd fram i tid och otid, tillrättavisa, varna och förmana med allt tålamod och all undervisning.

— Andra Timoteusbrevet —
— 1:12; 2:2; 4:2 —

  Paulus var mån om att ha ett bra förhållande till det budskap han hade fått. Han skämdes nye för evangeliet. Han visste att det fanns och finns en kraft i det. Han visste vem hans tro vilade på och hos. 

  Det var et sådant djup i det att han visste att det skulle bevaras och hålla över tid. Han var verkligen omvänd. Från att ha förföljt levar han nu fullt för det istället.

  Han ville få Timoteus att inse att det gällde också i nästa led. Alltså det som hade blivit anförtrotts till Paulus var nu anförtrotts till Timoteus. Samma budskap. Med samma kraft. Från samma uppdragsgivare. 

  Och nu uppmanas Timoteus att föra det vidare till andra. Ge det åt pålitliga människor som i sin tur kan ge det vidare. När Paulus följer sitt äkta barn i tron är han mån om att detta föräldraskap ska få fortsätta till andra. 

  Så blir Paulus mycket tydlig – Träd upp i tid och otid. Kärnbibeln skriver: Predika ordet (gör budskapet allmänt känt), var redo i tid och otid (oavsett omständigheter). Förmana (överbevisa om synd och uppmana till omvändelse),

tillrättavisa skarpt (ge tydlig varning) och uppmuntra (trösta, hjälp, inbjud) med

outtröttligt tålamod (balanserat temperament som har överseende när någon gör fel) och undervisning (doktrin, tydliga instruktioner om hur man gör det rätta). 

  Det finns ett tålamod och uthållighet i detta som blir viktigt. Jag tänker att det kommer ta en delgav vår dyrbara tid. Förmana – tillrättavisa och uppmuntra har inte och-tecken mellan sig i grundtexten. Det beror på att det hålls ihop med det som kommer sen i v 3-5. ”För det kommer en tid då människor inte längre kommer att stå ut med den sunda läran” osv. Man vill bara höra det som ”kliar i öronen” och då behöver vi vara uthålliga, tålmodiga , beredda att tillrättavisa och förmana. 

  Paulus uppmanar Timoteus att ge vidare det han fått. Vi uppmanas också att göra detsamma. Vi har ju finit det bästa man kan finna – livet med Jesus. Var ständigt beredd på att få dela med dig om det. 

🙏

Herre, gör mig redo att dela med mig om dig. Hjälp mig att göra det på bästa sätt.

Amen