Vad får du för julklapp i år?

Screenshot

Brukar ni julklappar till varandra? Vi brukar mest ge barnen julklappar så samlar vi vuxna ihop till ett gemensamt mål. Så det blir inte så viktigt med önskelista. Somliga har julklappsleken så det finns olika sätt att fira jul på.

I år blir det så att alla vi svenskar får samma julklapp. Vår talman i riksdagen har varit så snäll att också berätta vad den klappen skall innehålla. Så han behöver inte slå in alla dessa klappar själv.

Men han är inte helt klar över vad den faktiskt kommer att innehålla. Antingen får vi en regering i julklapp eller så får vi ett extra val.

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Men i detta undrar jag över hur ‘gott’ det är i det vi får av talmannen.

Kanske blir det en julklapp vi inte önskar oss. Men det får vi försöka hantera. Precis som alla andra klappar vi fått genom tiderna. Somliga gillar vi andra inte. Men talmannen och riksdagen kan få det hett omkring sig om stora delar av svenska folket inte gillar julklappen de får. För det är ju inte så populärt liksom tänker jag. En person kanske man kan hantera men tänk när alla kommer för att byta sin julklapp hos talmannen. Det lär bli kaos.

Det borde väl vara öppet köp och bytesrätt på alla klappar tänker jag. Ibland brukar handeln förlänga den tiden för att alla skall hinna få till ett eventuellt byte. Vi har inte tid med att det återigen försenas detta val. Så låt oss önska en regering i julklapp. Det är vi som medborgare värda. Man kan till och med säga att det är vår rättighet. Om man nu kan säga det om en julklapp 🤷‍♂️

Ett Ord För Dagen – Gränsstenar

19 november 2026

”Flytta inte en gammal gränssten som dina fäder har rest.”
— Ordspråksboken 22:28 —

När jag bodde i Julita så hade min mark gränsstolpar. Dessa stolpar talade om min marks hörn. Gränsstenar kan se olika ut. Det kan vara av natursten. Eller modifierad sten med text eller färg. Det kan också bara vara en tjock pinne. Men alla har en uppgift – att tala om gränser. Alltså ”hit går någons mark men inte längre”

Salomo talar om gränsstenar. Att vi inte skall flytta på de gränser som våra fäder har satt upp. Jag tänker att Salomo inte tänkte på gränser som hade med mark att göra. Utan möjligen andlig mark. Alltså de gränser Gud satt upp för oss människor.  En tydlig sådan var för Adam och Eva. De fick äta av alla frukter men inte av en – kunskapens träd på gott och ont. Men genom Bibeln ger Gud oss olika gränser vi inte ska passera. Han sätter ut gränsstenar. Dom stenarna tänker jag att Salomo talar om. Riktlinjer för hur vi skall leva. Jag täcker att tio Guds budord är några av dessa gränsstenar. Men också förhållandet man och kvinna. Hur vi förhåller oss till det ofödda barnet. Många fler finns det säkert.

Nu vet jag att varje regel kan ha ett undantag. Det finns säkert sådana situationer där vi behöver fundera på om det inte finns någon annan väg än att lämna dessa gränsstenar. Men grunden måste vara att vi skall hålla dessa gränsstenar.

Med stor respekt för allt som nu händer i vår tid behöver vi stanna upp och fundera på vilka gränser Gud satt upp för et sunt andligt liv.  Med stor respekt för att Guds Ord tolkas – tolkas av många olika. Och dessa tolkningar kommer fram till olika saker ibland. Så länge vi kan se det i ljuset av anan text i bibeln är vi på rätt väg. Men när vår tolkning handlar om att anpassa det till det sätt jag själv vill leva, så den passar mig bättre utan att behöva ändra på ig själv, är vi farligt ute.

Om jag hade flytta på mina gränsmärkningarna för att utvidga mitt område hade så hade jag tagit av grannens mark. Han hade verkligen inte blivit glad på det. Jag tror att vi behöver fundera på vem som äger denna fråga. Vi eller Gud?. När vi tror att vi äger Guds Ord är vi farligt ute. Ödmjukt behöver vi fråga oss om vårt flyttande av gränsstenar är vårt eget påfund och skapande för att frigöra vår egen åsikt eller om det verkligen är Guds väg och Hans flytt av sin egen gränssten?

🙏

Herre, hjälp oss att bevara det som ska bevaras ur ditt levande Ord. Flyttar vi på en placerad gränssten av dig ber jag dig att du varna oss.

Amen

Ett Ord För Dagen – Vänja sig vid rätt väg

18 november 2026

”Vänj den unge vid den väg han ska vandra, så viker han inte av från den när han blir gammal”
— Ordspråksboken 22:6 —

Hela livet är en lärostig. Sen vi föddes har vi hela tiden fått lära oss massa nya saker. Kanske kan man säga att våra första 25 år i livet har ett mycket högt tempo på lärande. Ett vänjande vid vad som är en bra väg och sen hålla sig till den under livet.

När man har lärt sig något som verkligen visar sig vara en bra kunskap så håller vi fast vid den kunskapen. För vi inser att den vägen är bäst för oss. Och vi lämnar inte den förrän vi lärt oss en bättre väg.

Salomo hade sett på nära håll vad jag kan förstå att det finns en viktig tid i livet att lära på. Det är när man är ung som man är formbar. Därför blir den perioden viktig. Skolan blir en oerhört viktig period i livet. Som förälder har vi en viktig tid att vårda då våra barn växer upp.

”Vänj den unge …” Kärnbibeln skriver: ‘Fostra (invig, initiera, träna, instruera) ynglingen (hebr. naar) med din mun [dvs. genom att samtala] om hans [individuella] vägval [resonera tillsammans med den unge om vikten av goda vanor och att gå på Guds ”smala” vägar] så viker han inte av från det (det goda sättet) när han är gammal (vuxen, äldre).” ”Bla skriver Kärnbibeln också: ”Här blir betydelsen att tidigt inviga den unge i det Gud initierat och förberett för honom. Väg (hebr. derech) är i singular, vilket också visar på att visa den unge på sin egen unika livsväg. ”

Här ser vi ett djup som talar om att det inte i första hand handlar om någon annans ide om dess liv. Utan Guds unika väg för varje enskild individ. Det handlar denna vers om.

Ps 119:105 säger att Guds Ord är ljuset på vår stig. Så att vi hittar rött framåt. I 32:8 läser vi: ”Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du ska vandra, jag vill ge dig råd och låta mitt öga vaka över dig.” Så vi lämnas inte ensamma i att försöka hitta den väg som är bäst för oss.

🙏

Herre, led mig så att jag går rätt och når målet för mitt liv.

Amen

Att bli skuren i näsan

Mycket har jag varit med om. Minns att jag funderade på hur det skulle vara att bryta något ben för mycket länge sedan. Jag kanske inte skulle ha funderat så. För några år senare bröt jag armen. Inte så dramatiskt. Men jag snubblade i springande läge och så bröt jag handleden. Det finns undersökningar jag inte önskat göra men fått göra. Jag har blivit tvungen att operera mig några gånger i både axlar och mage. Men det jag nu fått pröva på var något helt nytt.

Att bli skuren i näsan. Jag har haft en liten ”knöl” (på knölen höll jag på att skriva😉) vid näsroten. Man har varit lite fundersam på vad den innehåller. Och man kan inte utesluta att den inte är av det goda slaget. Så det är bättre att ta bort den. Varför riskera något liksom.

När jag skriver detta så vet jag inte hur resultatet blev för det är omplåstrat. Och svaret på den lille busen (!) får jag väl vänta ett tag på.

Jag är rätt tacksam för att få göra det på ett svenskt sjukhus. Jag har haft möjligheten att besöka några olika sjukhus i andra länder. Bla sjukhus i Tanzania. Och jag får lov at säga att våra sjukhus är så mycket bättre. Bättre renlighet. Bättre resurser.

Minns en gång då min axel hade hoppat ur läget när jag var i Italien. JAg fick åka ambulans på kullerstensgator i Merate. Besöka det sjukhus jag hade skojat om tidigare på dagen att ”det vore ju intressant att besöka det”. Så om jag dit. Den röntgenaparaten undrar jag hur mycket strålning jag verkligen fock del av. Den surrade rätt mycket för länge efter att bilden blev tagen. Röntgenrummet i sjukhuset i Tanzania var spänande. Dörren var beklädd med järnplåt för att hindra strålarna att komma ut (!).

Nu ska jag bara vara tålmodig och inte klia mig på näsan några dagar innan stygnen skall tas bort. Tänk vad man kan göra för att hjälpa våra stackars kroppar.

Ett Ord För Dagen – Gud är nära dig

17 november 2026

”Herren är nära alla som ropar till honom, alla som ropar till honom i sanning.””
— Psaltaren 145:18 —

Närhet och tillgänglighet – det är något vi kan beskriva Guds närvaro med. Tex så läser vi om att Han är inte lågt bort från någon enda av oss. Det kan vi förstå rent teoretiskt. Men ibland kan det vara svårt i praktiken.

Psaltaren 145:18 har ett djup i detta som är bra att påminna sig omKärnbibeln hjälper oss med det djupet:

”Nära [tillgänglig] är Herren (Jahve) – för alla som ropar till (åkallar) honom, för alla som åkallar (har ropat och fortsätter att ropa till) honom i sanning (trofasthet, visshet; ärligt, uppriktigt). Det är från Kärnbibeln. Kärnbibeln fortsätter att fördjupa förståelsen av versen på följande sätt:

Den nittonde hebreiska bokstaven är: ק – Qof. Tecknet avbildar ett nålsöga eller baksidan på ett huvud och är också en bild på att stå bakom någon och hjälpa. I denna vers börjar de hebreiska orden för ”nära” och ”ropar till” på denna bokstav och det förstärker vittnesbördet om att Gud är nära dem som höjer sin röst i bön till honom.

Gud är tillgänglig. Inte bara nära. Det är nåd. För alla som åkallar honom. Alltså när vi börjar prata med honom är han tillgänglig.

När man sen inser att Gud står bakom oss hjälper blir man ödmjuk. Tänk vilket löfte. Gud är inte bara nära dig. Han står till och med bakom dig och backar upp dig, hjälper dig. När du ärligt frågar efter honom är han där.

Att bli påmind om denna närhet kan man inte bli för många gånger. Det tål att höras många gånger. Kanske är det just det vi oftast behöver bli påminda om. För det är så lätt att glömma det eller för att man kan känna sig övergiven mitt i allt. Du, du är aldrig övergiven. Gud är nära.

🙏

Herre, tack för att du alltid är nära mig. När jag blandar bort det i mina tankar ber jag dig att du påminner mig om din närhet.

Amen

Måste allting vara mätbart?

För 10 år sedan skrev jag några funderingar omkring om allt måste vara mätbart.

Så här skrev jag:

Jag bara undrar…… Måste allt vara mätbart? Eller är det möjligt med ett ”bara ett konstaterande” räcker?

Jag älskar ju statistik. Utvecklingsmöjligheter. Snittpriset. Mål. Men ändå…. Jag bara undrar.

Måste allt vara mätbart?

Ibland måste något bara få finnas helt enkelt. Utan massa ”om” och följdfrågor och utvärderingar.

Jag tror vi skulle må bra av ett sådant förhållningssätt. Vi skulle kunna finna vila och återhämtning i det.

Jag bara undrar om allt måste vara mätbart. Svaret på den frågan är nog enklare än själva frågeställningen. Svaret är ”Nej!”

Visst är det lätt att hamna i direkt att allting ska mätas. Man ska kunna visa allting på statistik. Möjlighets-mätning likaså – ”Hur stor är möjligheten att det blir så…”-typ. Eller prognos – det är som att vi så gärna behöva veta prognosen för något. Troligen ligger det i att vi vill vara förberedda och inte bli överraskade. Vi vill inte riskera att ”bli tagna på sängen”.

Visst, det är inte fel att mäta och friska se en prognos. Det är helt klart en bra strategi ibland. Men jag barr funderar lite ….

Måste allting mätas? Kan vi inte bara vara och bara finnas och ta det som det kommer ibland? Det ligger nog någonting i detta att inte räkna på allt jämnt. Vi kan må bra av ett sådant avslappnande liv ibland. Tror du inte det?

Är det idag vi får en ny regering?

Nu kanske vi är närmare än vi tror. Vem trodde att det var Centern som skulle dom som avgjorde allt.

Eller vem vet – det kanske är idag vi får reda på att ingenting går och det blir extraval.

Har ni tänkt på hur ofta allt landar i ordet ”kanske” när det handlar om att få till en regering.

Igår kväll kom beslutet att Centern väljer sossarnas erbjudande. Men det blir ju med ett kanske ändå ….

För vänstern har ju inte släppt sina krav ännu … kanske … eller hur var det nu med det

Som sagt …….

Har ni tänkt på hur ofta allt landar i ordet ”kanske” när det handlar om att få till en regering.

Centern väljer socialdemokraterna men vad väljer Vänsterpartiet? Kanske inte riktigt såsom Centern vill? Eller?

Väldigt mycket kanske är det kanske ändå ändå …..

Ett Ord För Dagen – Att lyssna i tro

16 november 2026

”Jesus såg på dem och sade: ”För människor är det omöjligt, men inte för Gud. För Gud är allting möjligt.””
— Markus Evangelium 10:27 —

När någon kommer och berättar en rätt osannolik historia kan vi ha svårt att sätta tilltro till den. Är det någon som försöker lura mig? Låter det för bra för att vara sant? Ibland kan det vara svårt att tro på det som sägs.

I Markus 10:27 läser vi följande: ”Jesus såg på dem och sade: ”För människor är det omöjligt, men inte för Gud. För Gud är allting möjligt.”

Hur förhåller vi oss när vi läser ett bibelord, hör Guds röst inom oss eller får ett tilltal från Gud genom någon person? Är vi mest kritiska, ifrågasättande eller vill vi välja att tro på det?

Det är en tanke som skapar funderingar. Att lyssna i tro är ett förhållningssätt som vi kan välja hur vi förhåller oss till. Vi kan välja att stå vid sidan om och se det som omöjligt det vi får till oss. Eller så väljer vi att lyssna i tro på att det verkligen är så.

Kanske det är så att allt för ofta tvivlar vi. Det känns omöjligt. Kan inte vara sant. Troligtvis är det utgångsläget som avgör. Ser vi till våra egna möjligheter och kunskap är det ju ganska lätt att misströsta och tvivla. Vi ser det som omöjligt för att vi själva inte klarar av det. Vi kan inte lösa det själva.

Men om utgångsläget är utifrån en Gud som har all makt i himmelen och på jorden, vars ord kan få saker och ting hända, borde det vara lättare att lyssna i tro. Det gör att det blir möjligt.

Utifrån detta tänk kanske vi kan famna bibelordet jag citerat tidigare.

Jesus såg på dem och sade: ”För människor är det omöjligt, men inte för Gud. För Gud är allting möjligt.”

Försök att läsa dessa rader utifrån att det är möjligt. Att det faktiskt står det det står. Inte vad du i tvivlet ibland läser in i texten.  Kanske smyger det sig in några jobbiga ord som ”det går nog inte”. Utan försök att läsa det så att det som står är sant.

Välj att lyssna i tro. Det handlar om tillit, förtroende, förtröstan, att hålla för sant, lita på eller som Hebreerbrevet 11:1 uttrycker det: ”Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om ting som man inte ser.”

Vi tror på en Gud som har makt bakom orden och som kan förändra förhållanden. För Gud är allting möjligt!

🙏

Herre, hjälp mig att läsa ditt ord, lyssna till det du säger, i förvissning om att allting är möjligt för dig.

Amen

Mörkret lägrar sig….

Ai-skapad

Jag erkänner – jag är mer och mer en älskare av sommaren. Gillar mindre och mindre vinterns mörker.

Men denna höst, även om mina uteblommor blommar fortfarande, så gillar jag verkligen inte mörkret som kommer så tidigt under eftermiddagen. I år är jag verkligen less på detta mörker.

Räcker inte med att räkna ut att det snart är mindre en månad kvar tills det vänder.

Trots lamporna utanför huset så tycker jag att mörkret är mörkare än vanligt. Trots att de levande ljusen lyser skönt inne så kommer mörkret in för mycket genom fönstren.

Men staden är i alla fall vacker där den ligger vid Mälarens strand.

Ett Ord För Dagen – Ska också där din hand leda mig

15 november 2026

”ska också där din hand leda mig och din högra hand hålla mig.””
— Psaltaren 139:10 —

Livsvandringen är en resa genom många år. Den kantas av så många olika känslor. Olika möten och upplevelser. Undrar hur mycket av allt vi möter lagras i vårt minne. För det är så många intryck under resan.

David beskriver något av denna resa i Psaltaren 139. Rubriken är ”Herren känner mig”. Och det gör Han verkligen. Han har varit med oss från den sekund vi skapades och hela vår livsresa.

Det finns några ord i Ps 139:10 jag återkommer till då och då. Det ligger ett djup i den versen. Kanske är det ett ord jag särskilt lägger märke till. Det är ordet ’också’. Tänk vad ett litet exat ord kan betyda så mycket. Det öppnar oceaner av kärlek och omsorg i denna vers. Visst hade versen räckt till m det lilla odet ’också’ hade saknats. Men det får Davis ord om Gud växa sig så stort.

Han räknar upp olika livsöden. Olika sätt att möta livet. Även när vi försöker fly. Han talar om Guds omedelbara närhet där Gud omsluter oss på alla sidor. Där vi går hand i hand. Men också då vi försöker vara långt borta från Honom av någon anledning. Så säger David med all tyst mildhet med en beröring av total omsorg från Guds sida – ’också där skall Guds hand leda oss’.

Alltså när vi, av någon anledning, främjar oss från Gud kommer Gud med sin milda beröring. Inte så att Han kopplar ett grepp om oss och tvingar oss till rättning. Nej, Han kommer i en mild kärleksfull omsorg. Han älskar oss. Vill oss väl. Vill påminna oss om en bättre väg kanske. Men framför allt påminna oss om sin närhet. ’Också’ !

”Herre, du rannsakar mig och känner mig. Om jag sitter eller står vet du det, du förstår mina tankar fjärran ifrån. Om jag går eller ligger ser du det, med alla mina vägar är du förtrogen. Innan ordet är på min tunga vet du, Herre, allt om det. Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.” – ”Dina ögon såg mig när jag bara var ett foster. Alla mina dagar blev skrivna i din bok, formade innan någon av dem hade kommit.”

Så utropar David som ett försök att beskriva sina känslor: ”Hur ofattbara är inte dina tankar för mig, Gud, hur väldig är inte deras mångfald! Räknar jag dem är de fler än sandkornen. När jag vaknar är jag kvar hos dig. ” Det är som att hur det än ser ut och jag kommer ”till sans” kommer jag upptäcka att jag är kvar hos Herren. För Han har aldrig lämnat mig. För ’också’ där har Han varit med hela tiden. Hur stort är inte detta?

🙏

Herre, tack för att ’också’ där är du. Tack att din kärlek till mig driver dig att ’också’ där vara med.

Amen