
Igår skrev jag om den efterlängtade promenaden. Skrev lite om min längtan till våren
Igår kväll lyssnar jag till vädret på Aktuellt. Då visar dom några roliga kartor.
Våren är på väg. Om bara några dagar får vi några plusgrader. 7 grader varmt på lördag. I ljuset av kylan jag mötte när jag kom hem från Tanzania så är det ju ”nästan sommar”.
Tänk att man kan få svar så snabbt på sin längtan eller bön kanske.
Något som var mindre glädjande var skottlossningen vid nattkröken i Eskilstuna. Pizzerian precis intill där jag bodde. Den ondska som på nytt visar sig är så tragisk att se. Tacksam att jag inte var i närheten.
Mer sorg kom igår också. Den skådespelare som jag nog minns bäst under min uppväxt från det att jag var liten tills nu har gått bort. Birgitta Andersson. Teskedsgumman jag nog var lite rädd för, Hedvig och Ugglan , näsan som växte ut som gjorde mig lite besvärad pinsam. Jönssonsligans framfart mm mm. Hon har verkligen ”varit med från början”. En sådan sorg gör en lite tom.
För att därtill lägga till att det varit en dag med många papper och ansökningarna omkring min far som flyttat till särskilt boende. Så avslutades dagen med att vara ordförande på Sjukhuskyrkans årsmöte.
Ja, en dag kan verkligen vara fylld av massa olika känslor och intryck.











