Du kanske har hört det förtur men jag är verkligen glad och tacksam. Det är ett gott tillstånd att vara i.
Det blev kunnige sämre med att möta vännerna Pingst Eskilstuna idag.
Tacksamhet när man möter tacksamhet för åren som det blev i butik och församling. Så det var lite extra gott att få dela Ordet med församlingen.
Med hem kom blommor presentkort på böcker och lakrits och något mer som jag ännu inte vet vad det är.
Har funderat lite på tacksamhet. Tänk vad smittsamt tacksamhet är. Jag pratade med flera efter mötet. De var så tacksamma för livet. Det sprider så mycket gott ur ett hjärta med tacksamhet.
Och tänker vi efter så har vi så mycket att vara tacksam för. Börja sök och se. Du kommer bli överraskad. Allt från det lilla till det stora.
Jag är rädd för att vi kräver för mycket för att vara tacksam. När det egentligen är det lilla som betyder mest.
”Och han sade: ”Släpp mig, för gryningen är här.” Men Jakob svarade: ”Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig.””
— Första Moseboken 32:26 —
Jakobs kamp med Gudsmannen är en intressant händelse. Kampen verkar hård. Jakob står emot på ett märkligt sätt. Mitt i denna kamp slår mannen Jakobs höft ur led.Allt för att komma undan innan ljuset kommer.
Jakob säger då de ord som förevigat testats in: ”Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig”. Kärnbibeln markerar att denna man är Gud själv i mänsklig gestalt.
För att ge tyngden i denna handels väljer jag att ge dig Kärnbibelns beskrivning. ”Då svarade mannen honom: ”Vad heter du?” Han svarade: ”Jakob.” [I GT reflekterar namnet personligheten. Namnet Jakob betyder: ”svindlare, en som ligger i bakhåll och attackerar”, ordagrant ”en som tar genom hälen”. Namnet står alltså för en människa som lurar och bedrar, något som har präglat Jakobs liv och nu blir uppenbart för honom.] Mannen sa: ”Du ska inte längre heta Jakob (svindlare), utan Israel, för du har stridit mot både Gud (Elohim) och människor och vunnit (överlevt).” [Namnet Israel har flera betydelser: ”att kämpa mot Gud” eller ”att Gud kämpar för oss”, ”att Gud regerar” eller ”att vi regerar tillsammans med Gud”. På hebreiska är namnen Jakob och Israel helt olika förutom en bokstav som är gemensam, nämligen bokstaven jod. Detta är den minsta av alla hebreiska bokstäver och symboliserar därför ofta ödmjukhet. Detta förstärker att det enda som finns kvar av den gamle Jakob är hans ödmjukhet, han behövde bli tömd på sin egen stolthet. Jakob kämpade med Gud och i processen blev han ödmjuk. På den grunden blir han Israel, en ärlig man och en regent tillsammans med Gud som segrar! Se även Hos 12:3-4.] ‘
Detta möte med Gud förändrar Jakob för all framtid. Och det är det som sker när vi brottas med Gud med vår situation. Vi kanske inte slåss med Gud men vi brottas med våra känslor och upplevelser. Var inte rädd för den kampen. För ur denna brottningskamp kommer det något gott. Där ändras läget och utgångsläget för nästa steg i livet. Det kan vara tufft. Men håll ut. Gud kommer välsigna dig in i en ny tid. Din nästa säsong. Ibland kan denna kamp ta ett tag. Ibland tar den längre tid. Det kan uppfattas som att man ställs åt sidan. Men sanningen är den att du är på en plats som Gud placerat dig i. För att du ska kunna ta nästa steg in en ny tid. Så håll ut. Gå sen frimodigt in i den. Gud är med dig.
🙏
Herre, bistå oss i den kamp vi kan gå igen. Gör oss uthållig. Och vi ger oss inte med mindre än att du välsignar våra liv.
Jag minns den dag och dagar då Palme mördades. Jag och några goda vänner var på väg till Borås och Ellos. Hela dagen fylldes radion av sorgemusik blandat med uppdatering omkring mordet.
Det var en märklig känsla var man än kom. Det var en sorgens dag som så påtagligt gjorde sig påmind. Vad vi än gjorde var vi dämpade.
Att vakna den morgon med nyheten om vad som hänt av överrumplande. På den tiden var det oerhörd ovanligt med dödande på öppen gata. Man hade heller inte sett döda kroppar på tv. Så det var på mänga sätt en övermäktig upplevelse.
Det är en mycket stor skillnad mot idag. Bara för några dagar sedan sköts en man till döds inne på pizzerian nära intill där jag bodde i Eskilstuna. Under mina dryga fyra år där har det skjutits en eller två gånger ner på torget intill. En gång på gångvägen upp till skogen där jag brukade vandra. En gång vid skolan på andra sidan dungen där jag bodde. Detta är bara några av de tillbud vi haft i Eskilstuna.
Men på den tiden Palme mördades var det ovanligt. 40 år kan uppfattas som lång tid. Och visst, det är det. Men under dessa 40 år har vårt land förändrat från den dagen. Det är som att efter Palmemordet förändras så mycket när det gäller våldet, det öppna våldet.
Denna dag har Israel och USA attackerat Iran med bombanfall. Det är som att man anser sig ha rätt att göra nästan vad som helst. Somliga säger säkert att det är befogat och rättmätigt och till vårt skydd. Andra fördömer det. Det blir också lite märkligt att stater som själva startat krig i grannländer fördömer andras länder attacker som fruktansvärda handlingar.
Det är som att tiden är ur led. Att vi tappat fattningen som människor. Att det bästa sättet att lösa konflikter är att mörda. Det är så långt ifrån det var tänkt att vi människor skulle och ska vara mot varandra.
Vi har hamnat i någon form av systemfel. Något som måste förändras i grunden. Och jag tänker att det börjar med varje enskild människa. Där vi kan börja en tyd i vårt land. Att sprida det goda och som får steg för steg ta över området. Det måste bli et slut på denna ondska. Vi borde kunna klara det som människor. Om bara kärleken får ta över.
Så minbön denna dag är att Gud ska ingjuta sin kärlek i oss alla människor. Så att det blir ett trendbrott i mänskligheten . Vi behöver helt klart mer av Gud och Hans kärlek i vår tid.
Lite snabbare än vanligt byter vi nu månad. Och jag får säga att övergången ger stora förhoppningar. Hela 7 grader varmt igår. Det blir visst inte lika varmt idag men ändå. Snön har verkligen snabbt smält bort.
Kanske drar man för snabb slutsats att nu är vintern över. Hur det är med det får vi väl se. Men det finns en bra grund att tro att om bakslaget kommer, eller när, så är förutsättningarna goda att det blir kortvarigt.
Mars – nu kan gärna snödroppar och tussilago komma. Och jag ser fram emot att fälla ut utemöblerna och njuta av kaffet i vårvinterkänsla.
Välkommen mars. Du är så varmt välkommen. Nu finns det nya möjligheter till en go övergång till mer varmare vår. Härligt tycker jag.
Så nu njuter av sista dagen i februari och välkomna mars i morgon. Det kommer bli så bra
”Då hade han en dröm. Han såg en stege rest på jorden. Den nådde ända upp till himlen, och Guds änglar steg upp och ner på den. Och se, Herren stod ovanför den och sade: ”Jag är Herren, din far Abrahams Gud och Isaks Gud. Det land där du ligger ska jag ge åt dig och dina efterkommande.”
— Första Moseboken 28:12-13 —
Änglar har nu fascinerat de flesta på något sätt. Som barn minns jag bönen ”Det går en ängel kring vårt hus, Han bär på två förgyllda ljus, Han bär en bok uti sin hand, Så somna vi i Jesu namn. Jag lärde mig rätt snart att änglar finns. Har berättelser av personer som säger sig ha sett änglar.
Jakobs dröm om änglar hade en hälsning till honom. Så det var inte bara en dröm i största allmänhet. Drömmen var Guds hälsning till honom och den framtida historien.
I denna dröm läser vi at änglarna gick upp och ner på stegen. Inte som man kanske kunde förvänta sig. Att de först kom ner från himlen på stegen för att sen gå upp gen. Det verkar således så att änglarna var redan på jorden.
Jag tycker det är lite spännande. För jag tänker mig att det är inte bara en gång änglar har funnits på jorden. Hebreerbrevet 1:14 skriver: ”Är inte änglarna andar i Guds tjänst, utsända för att hjälpa dem som ska ärva frälsningen? ” Senare i samma bok läser vi: ”Glöm inte att visa gästfrihet, för genom gästfrihet har några fått änglar till gäster utan att veta om det.” (13:2). Maria får besök av ängeln Gabriel med kallelsen att bli mor till Jesus. Psaltaren 91:11 säger ”… för han ska befalla sina änglar att bevara dig på alla dina vägar. ” Så änglarna har en vitsig roll i hela skapelsen och i relation till oss människor. Änglar verkar ha en speciell uppgift att på Guds uppdrag bistå oss människor. Så kanske är det så att du jet nu har en ängel bredvid dig där du är.
Så om dom bor här kan vara svårt att befästa. Men de finns här. Hos Jakob verkar det som att deras utgångsläge var jorden i alla fall. Och dom är en verklighet. Långt mycket mer än bara en ”änglavakt”. Men även här verkar det vara så att änglar är Guds sändebud til oss för att hjälpa och beskydda.
🙏
Herre, jag tar gärna emot din hjälp genom änglars försorg. Dom är välkomna in i mitt liv.
När jag jobbade i butik var fredagar en väldans skön dag. Då visste jag att snart var det ledigt Lite extra skönt var det sista åren att kl 13 blev det helg.
Idag har fredagen en helt annan betydelse. Och jag måste säga att jag gillar den med. Numera (en gammal erfarenhet som förnyats) betyder den mer åt ”tagga upp-hållet”. Alltså att nu har fredagen mer av upptakt till den bästa dagen på veckan. Söndagen. Söndagens gudstjänst. Dagen då jag får dela med mig av Ordet – predikan.
Så fredagen innebär förberedelse. Att gå tangos för Ordet och förkunnelsen.
Denna söndag predikar Peter i vår kyrka. Jag har förmånen att få predika i pingst Eskilstuna. Mitt i glädjen att få dela Ordet blir det ett tydligt avslut för åren i församlingen och dess secondhand. Så det blir lite av en kluven känsla men med mycket tacksamhet.
Jag kan konstatera att tid är svårbedömt. Den går lika fort hela tiden. Ändå känns det som att dryga fyra, nästan 5, år gick väldigt fort. Kanske för fort. Ändå var dom lika långa och led samma fart som vilka 4 år som gått i historien.
Vad man kan konstatera är att så fort man ser bakåt i tiden verkar dagarna har ett högre tempo än när man blickar framåt.
Men fredagar är dagen jag verkligen ser fram emot. Då jag kan sätta mig ner och börja på allvar förbereda mig för söndagen.
Så min ”fredagskväll” är numera söndagskvällen. För oftast är jag ledig på måndagen.
Att Abraham och Gud hade en närmare relation mellan varandra än många andra haft är omtalat. De står och talar om staden Sodom och dess synd. Det är en sak i sig som vi kan ta en annan gång. Men deras samtal kretsar till Abrahams diskussion om Guds tankar att förgöra staden. Och Abrahams bror Lot bor där. Han vill om möjligt rädda staden. Han liksom köpslår med Gud. Männen, kanske Guds änglar, går mot Sodom. Men Abraham står kvar inför Gud.
Jag uppfattar det som vår utmaning idag. Att nye rusa iväg ifrån Gud. Jag uppfattar att det finns en utmaning att stanna kvar och låta Gud tala till punkt med oss.
Att få den uthållighet det behövs för att sanna kvar där. Att få modet att stanna kvar. Att längta efter att få veta vad Gud v e r k l i g e n vill säga till oss.
Har vi tid för det? Har vi kraften till det? Har vi vilja till det? Jag upplever det som att Gud längtar efter den möjligheten.
Är det något som fylls på snabbt är våra almanackor. Men också fylls vi på med massa andra intryck. Tro ute att jag är bäst på att stanna kvar. Men längtan inom ökar för varje gång jag läser om liknande tillfällen.
Bibel är verklig mån om att lyfta fram den enskilda stunden med Gud. Har du tänkt på det? Det genomsyrar många ställen i Gamla Testamentet liksom i Nya.
Så skall vi anta denna utmaning att stå kvar inför Gud? Vill du det? Jag anar att detta är en nyckel för den tid vi lever i. Vad behöver jag och du välja bort för att det skall bli möjligt? Vad är din utmaning i detta? Jag tror mig ana vad jag har för utmaning. Jag vill försöka övervinna det som försöker hindra mig.
🙏
Herre, jag vill anta utmaningen att stå kvar intill dig. Hjälp mig att övervinna det som vill dra mig därifrån.
Igår var en mindre kul dag att stå parkerad i Strängnäs. Det blev en dyr erfarenhet.
Kanske har du aldrig upplevt en sådan sak men nu kan jag säga att jag faktiskt har upplevt det – parkeringsböter. Rätt onödigt men bara att betala. Förhoppningsvis gör det Strängnäs bättre på något sätt. Och då var väl det värt summan.
Men det gav en bild …..
Att inte parkera livet på fel plats. Det kan kosta för mycket helt enkelt.
Så det blev en påminnelse om att vi behöver vara uppmärksamma på vart vi placerar oss och vad vi låter oss stanna inför.
I mitt fall var det 3,5 meter fel till korsningen. Så nästa gång får jag mäta bättre. Kan tyckas lite stinsligt. Det var ju bara 3,5 meter. Men det lilla kan bli avgörande. Så att tänka sig för är väl rätt viktigt kan man lugnt säga.
”Herren sade till Abraham: ”Varför log Sara och tänkte: Ska jag föda barn, jag som är så gammal? Skulle något vara omöjligt för Herren? Vid den bestämda tiden nästa år kommer jag tillbaka till dig, och då ska Sara ha en son.” Då nekade Sara och sade: ”Jag log inte”, för hon blev rädd. Men han sade: ”Jo, du log”.”
— Första Moseboken 12:1-2 —
Abraham hade fått löftet om att han skulle bli ett stort folk. Men han och Sara var gamla. Nu kom Gud till Abraham för att fortsätta denna profetia till honom. Han ger löftet till Abraham att nästa år ”vid denna tid” skall hans hustru Sara fått en son.
Sara står i tältöppningen och hör Guds löfte. Då ler hon. Inte skulle vl hon kunna bli med barn. Hon var ju redan för gammal för det. Gud uppmärksammar det. Och tillrättavisar Sara. Han visste uppenbarligen att hon hörde. När hon menar att hon inte log kommer Guds försiktiga kommentar: ”Jo, du log”.
Han säger det tydligt och klart – ”Skulle något vara omöjligt för Gud?” Kärnbibeln skriver det så här: ”Är något för svårt för Gud?”. 1917 års översättning säger ”Är då något så underbart, att Herren icke skulle förmå det?”
Detta är en händelse som behöver landa djupt inom oss. Sara blir gravid och föder en son. Det var inte för underbart. Det var inte omöjligt. Det var inte för svårt.
Vad är det du ser som omöjligt och för svårt för Gud? Vad är det som du tvivlar på att Gud verkligen skulle kunna göra något åt? I ett sådant läge behöver du påminna dig om Abraham och Sara och mötet med Gud. Om Gud kunde göra detta för dom kan han göra något omöjligt för dig. Saras moderliv var dött på grund av hög ålder. M E N det hindrade inte Gud. Vad hindrar Gud att gör något omöjligt hos dig?
Jag tänker att när vi blandar ihop vår egen möjlighet i bilden av det Gud kan göra blir det lätt att tvivla på att det kan ske. Vi behöver se mer på Guds möjligheter än på vår egen omöjlighet. För skulle något vara för underbart för Gud? Skulle något vara omöjligt för Gud? Han som skapat allt från början?
🙏
Herre, hjälp mig att kunna förlita mig helt på din möjlighet!
I förrgår skrev om att jag blev glad. Och det dröjde inte länge förrän det ”drabbade” mig igen. Tänk vilken liten skön överraskning jag mötte igår morse. Jag kollade in min Clivia som nu blommat över – trodde jag.
Inte då. Jag upptäckte att den här en liten liten blomma på gång igen. Och då vet man ju vad det innebär. Det kommer en stängel till med en stor blomma till slut.
Igår hade jag ett samtal som gav mig sådan glädje och tacksamhet. Berättelser omvald Gud hade gjort. Hur han svarat på bön. Så där överraskande underbart.
Nu menar inte jag att bönesvar är något litet. Vad jag menar är att vad viktigt det är att glädja sig åt det goda man möter
När jag ser den där lilla blomman blir barnsligt glad. Kanske för att det är inte givet att den ska blomma. Men också försatt jag tycker denne så fin. Plus att den blommor så länge. Den första blomman har blommat ungefär en månad. Så snart har jag en ny blomma som kommer blomma typ en månad till. Det gör mig verkligen glad.
Du har säkert sådant som både gör dig glad och kanske till och med barnsligt glad. Bevara den förmågan.
När jag möter dom som verkar söka mer det som inte gör dom glada eller gläder andra blir jag förundrad. Ett rätt tråkigt liv. Jag har bestämt mig för att det ska inte få möjlighet att slå ner mig. Den tiden är över. Men jag tycker det är tråkigt å deras vägnar. Man kan ju välja att tänka gott om varandra.
Berätta om det som gör dig glad. Det gör dig glad, det gör andra glada. Det sprider ett välbefinnande.