Idag ska jag byta bromsklossar på min bil. Ja , det var väl inte helt sant. Jag låter den som är bra på det göra det åt mig.
Tänk vad bromsar är viktigt. Har man inte det p sin bil är kraschen snart där. Typ direkt.
Bromsar har en uppgift som gör vår framfart i bilen blir säker. För en färd med en bil handlar inte bara om motor och fart. Bromsarna måste finnas. Dom samspelar med motorn så blir färden säker.
Så fungerar musklerna också. Somliga böjer och andra sträcker. Vi har likaså så två delar i vårt nervsystem.
Man kan säga att livet har det också. Ibland behöver man sakta ner ibland ”gasa” på. Var inte så rädd att livet har olika fart under olika perioder
Och glöm inte att stanna ibland. Annars orkar du inte hela vägen fram.
”En man av Levi stam tog till hustru en levitisk kvinna. Hustrun blev havande och födde en son. Hon såg att det var ett vackert barn och höll honom gömd i tre månader. Men när hon inte kunde gömma honom längre, tog hon en korg av papyrus. Hon strök på beck och tjära, lade barnet i korgen och satte den i vassen vid Nilens strand. Hans syster ställde sig på avstånd för att se hur det skulle gå med honom.”
— Andra Moseboken 2:1-4 —
Att föda barn brukar nye vara så dramatiskt. Spännande – absolut men för det mesta går det bra. Utan komplikationer och hot. Den mamma vi nu pratar om hade inte den förutsättningar. Farao skulle döda alla nyfödda Israeliska barn. Så hon gömde sin son hemma. Efter tre månader kunde hon inte gömma sin son längre. Hon lägger honom, desperat som hon var, i en korg och den vattnet lite gömd i vassen.
Vad hon nog inte räknat med är att Faraos dotter hittar Mose där. Faller för hans charm och vill ta hand om barnet. Fast hon inser att det är ett Hebreiskt barn. Hans syster fattar mod och går fram till Faraos dotter och erbjuder en amma. Så fick hon ”tillbaka” sitt barn och ammade det. Kanske var detta det första barnbidrag som betaldes ut eftersom Faraos dotter betalade henne för att vara amma. Då fick han namnet Mose – vilket betyder ”dra upp” vilket hon gjorde ur vattnet.
Detta var en del av Moses uppdrag. Faraos dotter var med och räddade den person som Farao ville döda men Gud tänkte något annat. Gud hade en uppgift för Mose.
När man föds vet man inte mycket om vad livet har i sitt sköte. Jag tänker att kanske kan Mose får bli en förebild för alla barn som föds. Att tillräkna alla barn ett liv som Gud har en tanke med.
Nu blir inte alla, långt ifrån alla, en person likt Mose som räddar ett helt folk från slaveri. Men det finns mycket annat en person kan göra. Och hur det värderas ligger i betraktarens öga. Jag tänker att vi människor har lite för lätt att se det stora i mäktiga händelse som blir omskrivna. Gud ser på ett helt annat sätt. Han ser inte till det yttre. Han ser till det inre livet. Så när ditt barn föds, eller ditt barnbarn, så har Gud en tanke för det barnet. Att bli till en välsignelse.
🙏
Herre, välsigna alla barn på jorden. Led dom in i den tanke och plan du har för dom. Hjälp oss andra at bistå dom i den uppgiften.
Du kanske har hört det förtur men jag är verkligen glad och tacksam. Det är ett gott tillstånd att vara i.
Det blev kunnige sämre med att möta vännerna Pingst Eskilstuna idag.
Tacksamhet när man möter tacksamhet för åren som det blev i butik och församling. Så det var lite extra gott att få dela Ordet med församlingen.
Med hem kom blommor presentkort på böcker och lakrits och något mer som jag ännu inte vet vad det är.
Har funderat lite på tacksamhet. Tänk vad smittsamt tacksamhet är. Jag pratade med flera efter mötet. De var så tacksamma för livet. Det sprider så mycket gott ur ett hjärta med tacksamhet.
Och tänker vi efter så har vi så mycket att vara tacksam för. Börja sök och se. Du kommer bli överraskad. Allt från det lilla till det stora.
Jag är rädd för att vi kräver för mycket för att vara tacksam. När det egentligen är det lilla som betyder mest.
”Och han sade: ”Släpp mig, för gryningen är här.” Men Jakob svarade: ”Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig.””
— Första Moseboken 32:26 —
Jakobs kamp med Gudsmannen är en intressant händelse. Kampen verkar hård. Jakob står emot på ett märkligt sätt. Mitt i denna kamp slår mannen Jakobs höft ur led.Allt för att komma undan innan ljuset kommer.
Jakob säger då de ord som förevigat testats in: ”Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig”. Kärnbibeln markerar att denna man är Gud själv i mänsklig gestalt.
För att ge tyngden i denna handels väljer jag att ge dig Kärnbibelns beskrivning. ”Då svarade mannen honom: ”Vad heter du?” Han svarade: ”Jakob.” [I GT reflekterar namnet personligheten. Namnet Jakob betyder: ”svindlare, en som ligger i bakhåll och attackerar”, ordagrant ”en som tar genom hälen”. Namnet står alltså för en människa som lurar och bedrar, något som har präglat Jakobs liv och nu blir uppenbart för honom.] Mannen sa: ”Du ska inte längre heta Jakob (svindlare), utan Israel, för du har stridit mot både Gud (Elohim) och människor och vunnit (överlevt).” [Namnet Israel har flera betydelser: ”att kämpa mot Gud” eller ”att Gud kämpar för oss”, ”att Gud regerar” eller ”att vi regerar tillsammans med Gud”. På hebreiska är namnen Jakob och Israel helt olika förutom en bokstav som är gemensam, nämligen bokstaven jod. Detta är den minsta av alla hebreiska bokstäver och symboliserar därför ofta ödmjukhet. Detta förstärker att det enda som finns kvar av den gamle Jakob är hans ödmjukhet, han behövde bli tömd på sin egen stolthet. Jakob kämpade med Gud och i processen blev han ödmjuk. På den grunden blir han Israel, en ärlig man och en regent tillsammans med Gud som segrar! Se även Hos 12:3-4.] ‘
Detta möte med Gud förändrar Jakob för all framtid. Och det är det som sker när vi brottas med Gud med vår situation. Vi kanske inte slåss med Gud men vi brottas med våra känslor och upplevelser. Var inte rädd för den kampen. För ur denna brottningskamp kommer det något gott. Där ändras läget och utgångsläget för nästa steg i livet. Det kan vara tufft. Men håll ut. Gud kommer välsigna dig in i en ny tid. Din nästa säsong. Ibland kan denna kamp ta ett tag. Ibland tar den längre tid. Det kan uppfattas som att man ställs åt sidan. Men sanningen är den att du är på en plats som Gud placerat dig i. För att du ska kunna ta nästa steg in en ny tid. Så håll ut. Gå sen frimodigt in i den. Gud är med dig.
🙏
Herre, bistå oss i den kamp vi kan gå igen. Gör oss uthållig. Och vi ger oss inte med mindre än att du välsignar våra liv.
Jag minns den dag och dagar då Palme mördades. Jag och några goda vänner var på väg till Borås och Ellos. Hela dagen fylldes radion av sorgemusik blandat med uppdatering omkring mordet.
Det var en märklig känsla var man än kom. Det var en sorgens dag som så påtagligt gjorde sig påmind. Vad vi än gjorde var vi dämpade.
Att vakna den morgon med nyheten om vad som hänt av överrumplande. På den tiden var det oerhörd ovanligt med dödande på öppen gata. Man hade heller inte sett döda kroppar på tv. Så det var på mänga sätt en övermäktig upplevelse.
Det är en mycket stor skillnad mot idag. Bara för några dagar sedan sköts en man till döds inne på pizzerian nära intill där jag bodde i Eskilstuna. Under mina dryga fyra år där har det skjutits en eller två gånger ner på torget intill. En gång på gångvägen upp till skogen där jag brukade vandra. En gång vid skolan på andra sidan dungen där jag bodde. Detta är bara några av de tillbud vi haft i Eskilstuna.
Men på den tiden Palme mördades var det ovanligt. 40 år kan uppfattas som lång tid. Och visst, det är det. Men under dessa 40 år har vårt land förändrat från den dagen. Det är som att efter Palmemordet förändras så mycket när det gäller våldet, det öppna våldet.
Denna dag har Israel och USA attackerat Iran med bombanfall. Det är som att man anser sig ha rätt att göra nästan vad som helst. Somliga säger säkert att det är befogat och rättmätigt och till vårt skydd. Andra fördömer det. Det blir också lite märkligt att stater som själva startat krig i grannländer fördömer andras länder attacker som fruktansvärda handlingar.
Det är som att tiden är ur led. Att vi tappat fattningen som människor. Att det bästa sättet att lösa konflikter är att mörda. Det är så långt ifrån det var tänkt att vi människor skulle och ska vara mot varandra.
Vi har hamnat i någon form av systemfel. Något som måste förändras i grunden. Och jag tänker att det börjar med varje enskild människa. Där vi kan börja en tyd i vårt land. Att sprida det goda och som får steg för steg ta över området. Det måste bli et slut på denna ondska. Vi borde kunna klara det som människor. Om bara kärleken får ta över.
Så minbön denna dag är att Gud ska ingjuta sin kärlek i oss alla människor. Så att det blir ett trendbrott i mänskligheten . Vi behöver helt klart mer av Gud och Hans kärlek i vår tid.
Lite snabbare än vanligt byter vi nu månad. Och jag får säga att övergången ger stora förhoppningar. Hela 7 grader varmt igår. Det blir visst inte lika varmt idag men ändå. Snön har verkligen snabbt smält bort.
Kanske drar man för snabb slutsats att nu är vintern över. Hur det är med det får vi väl se. Men det finns en bra grund att tro att om bakslaget kommer, eller när, så är förutsättningarna goda att det blir kortvarigt.
Mars – nu kan gärna snödroppar och tussilago komma. Och jag ser fram emot att fälla ut utemöblerna och njuta av kaffet i vårvinterkänsla.
Välkommen mars. Du är så varmt välkommen. Nu finns det nya möjligheter till en go övergång till mer varmare vår. Härligt tycker jag.
Så nu njuter av sista dagen i februari och välkomna mars i morgon. Det kommer bli så bra
”Då hade han en dröm. Han såg en stege rest på jorden. Den nådde ända upp till himlen, och Guds änglar steg upp och ner på den. Och se, Herren stod ovanför den och sade: ”Jag är Herren, din far Abrahams Gud och Isaks Gud. Det land där du ligger ska jag ge åt dig och dina efterkommande.”
— Första Moseboken 28:12-13 —
Änglar har nu fascinerat de flesta på något sätt. Som barn minns jag bönen ”Det går en ängel kring vårt hus, Han bär på två förgyllda ljus, Han bär en bok uti sin hand, Så somna vi i Jesu namn. Jag lärde mig rätt snart att änglar finns. Har berättelser av personer som säger sig ha sett änglar.
Jakobs dröm om änglar hade en hälsning till honom. Så det var inte bara en dröm i största allmänhet. Drömmen var Guds hälsning till honom och den framtida historien.
I denna dröm läser vi at änglarna gick upp och ner på stegen. Inte som man kanske kunde förvänta sig. Att de först kom ner från himlen på stegen för att sen gå upp gen. Det verkar således så att änglarna var redan på jorden.
Jag tycker det är lite spännande. För jag tänker mig att det är inte bara en gång änglar har funnits på jorden. Hebreerbrevet 1:14 skriver: ”Är inte änglarna andar i Guds tjänst, utsända för att hjälpa dem som ska ärva frälsningen? ” Senare i samma bok läser vi: ”Glöm inte att visa gästfrihet, för genom gästfrihet har några fått änglar till gäster utan att veta om det.” (13:2). Maria får besök av ängeln Gabriel med kallelsen att bli mor till Jesus. Psaltaren 91:11 säger ”… för han ska befalla sina änglar att bevara dig på alla dina vägar. ” Så änglarna har en vitsig roll i hela skapelsen och i relation till oss människor. Änglar verkar ha en speciell uppgift att på Guds uppdrag bistå oss människor. Så kanske är det så att du jet nu har en ängel bredvid dig där du är.
Så om dom bor här kan vara svårt att befästa. Men de finns här. Hos Jakob verkar det som att deras utgångsläge var jorden i alla fall. Och dom är en verklighet. Långt mycket mer än bara en ”änglavakt”. Men även här verkar det vara så att änglar är Guds sändebud til oss för att hjälpa och beskydda.
🙏
Herre, jag tar gärna emot din hjälp genom änglars försorg. Dom är välkomna in i mitt liv.
När jag jobbade i butik var fredagar en väldans skön dag. Då visste jag att snart var det ledigt Lite extra skönt var det sista åren att kl 13 blev det helg.
Idag har fredagen en helt annan betydelse. Och jag måste säga att jag gillar den med. Numera (en gammal erfarenhet som förnyats) betyder den mer åt ”tagga upp-hållet”. Alltså att nu har fredagen mer av upptakt till den bästa dagen på veckan. Söndagen. Söndagens gudstjänst. Dagen då jag får dela med mig av Ordet – predikan.
Så fredagen innebär förberedelse. Att gå tangos för Ordet och förkunnelsen.
Denna söndag predikar Peter i vår kyrka. Jag har förmånen att få predika i pingst Eskilstuna. Mitt i glädjen att få dela Ordet blir det ett tydligt avslut för åren i församlingen och dess secondhand. Så det blir lite av en kluven känsla men med mycket tacksamhet.
Jag kan konstatera att tid är svårbedömt. Den går lika fort hela tiden. Ändå känns det som att dryga fyra, nästan 5, år gick väldigt fort. Kanske för fort. Ändå var dom lika långa och led samma fart som vilka 4 år som gått i historien.
Vad man kan konstatera är att så fort man ser bakåt i tiden verkar dagarna har ett högre tempo än när man blickar framåt.
Men fredagar är dagen jag verkligen ser fram emot. Då jag kan sätta mig ner och börja på allvar förbereda mig för söndagen.
Så min ”fredagskväll” är numera söndagskvällen. För oftast är jag ledig på måndagen.
Att Abraham och Gud hade en närmare relation mellan varandra än många andra haft är omtalat. De står och talar om staden Sodom och dess synd. Det är en sak i sig som vi kan ta en annan gång. Men deras samtal kretsar till Abrahams diskussion om Guds tankar att förgöra staden. Och Abrahams bror Lot bor där. Han vill om möjligt rädda staden. Han liksom köpslår med Gud. Männen, kanske Guds änglar, går mot Sodom. Men Abraham står kvar inför Gud.
Jag uppfattar det som vår utmaning idag. Att nye rusa iväg ifrån Gud. Jag uppfattar att det finns en utmaning att stanna kvar och låta Gud tala till punkt med oss.
Att få den uthållighet det behövs för att sanna kvar där. Att få modet att stanna kvar. Att längta efter att få veta vad Gud v e r k l i g e n vill säga till oss.
Har vi tid för det? Har vi kraften till det? Har vi vilja till det? Jag upplever det som att Gud längtar efter den möjligheten.
Är det något som fylls på snabbt är våra almanackor. Men också fylls vi på med massa andra intryck. Tro ute att jag är bäst på att stanna kvar. Men längtan inom ökar för varje gång jag läser om liknande tillfällen.
Bibel är verklig mån om att lyfta fram den enskilda stunden med Gud. Har du tänkt på det? Det genomsyrar många ställen i Gamla Testamentet liksom i Nya.
Så skall vi anta denna utmaning att stå kvar inför Gud? Vill du det? Jag anar att detta är en nyckel för den tid vi lever i. Vad behöver jag och du välja bort för att det skall bli möjligt? Vad är din utmaning i detta? Jag tror mig ana vad jag har för utmaning. Jag vill försöka övervinna det som försöker hindra mig.
🙏
Herre, jag vill anta utmaningen att stå kvar intill dig. Hjälp mig att övervinna det som vill dra mig därifrån.
Igår var en mindre kul dag att stå parkerad i Strängnäs. Det blev en dyr erfarenhet.
Kanske har du aldrig upplevt en sådan sak men nu kan jag säga att jag faktiskt har upplevt det – parkeringsböter. Rätt onödigt men bara att betala. Förhoppningsvis gör det Strängnäs bättre på något sätt. Och då var väl det värt summan.
Men det gav en bild …..
Att inte parkera livet på fel plats. Det kan kosta för mycket helt enkelt.
Så det blev en påminnelse om att vi behöver vara uppmärksamma på vart vi placerar oss och vad vi låter oss stanna inför.
I mitt fall var det 3,5 meter fel till korsningen. Så nästa gång får jag mäta bättre. Kan tyckas lite stinsligt. Det var ju bara 3,5 meter. Men det lilla kan bli avgörande. Så att tänka sig för är väl rätt viktigt kan man lugnt säga.
Pedher´s blogg 