Dagens Andakt –  Det var för mig

17 maj 2026

Det var för mig, det var för mig
Varje steg emot Ditt kors,
det var för mig
Varje spik och varje sår
Varje droppe av Ditt blod,
det var för mig
Varje hammarslag,
Ditt sista andetag.
Folkets spott och spe,
allt Ditt lidande
För att Du ville det,
för att Du älskade
Jag kommer aldrig fullt förstå,
det var för mig”

— Det var för mig Bo Järpehag —

Nu har vi passerat Julen med med Jesu födelse. Påsken med Hans död och uppståndelse. Kristi Himmelfärds Dag med Hans himmelsfärd. Och nu inväntar vi Pingsten då Jesus sände den Helige Ande. Allt kan sammanfattas med ”Det var för mig”.

 Bo Järpehag har skrift en så vacker sång som heter just ”det var för mig”. Kom till strax före han skulle gå in i Clara kyrka på skärtorsdagen och leda lovsången förra året. Du kan lyssna till den här. Texten är så här: Ref: Det var för mig, det var för mig Varje steg emot Ditt kors, det var för mig Varje spik och varje sår Varje droppe av Ditt blod, det var för mig.  Vers: Varje hammarslag, Ditt sista andetag Folkets spott och spe, allt Ditt lidande För att Du ville det, för att Du älskade Jag kommer aldrig fullt förstå, det var för mig

  Det var för mig – Stanna upp lite inför detta fantastiska – Det var för mig. Allt det Jesus kom till denna jord för var för din skulle. Det var ämnat för dig. Tänkt för dig. Den tydliga adressen var du. 

  Jesaja skriver: ”Han blev genomborrad för vår skull (Jes 53:5). Paulus skriver: ”Han älskade mig och utgav sig själ för mig(Gal 2:20). Likaså skriver han: ”Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare” (Rom 5:8). Lukas skriver: ”Detta är min kropp utgiven för er (Luk 22:19). Kan det bli mer tydligt. Det var för mig. Det var för dig!

  När vi läser vår bibel så har den ett syfte – den är för oss. Markus skriver i 20:30-31: ”Många andra tecken som inte är nerskrivna i denna bok gjorde Jesus inför sina lärjungar. Men dessa har blivit nerskrivna för att ni ska tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att ni genom tron ska ha liv i hans namn.”. För oss för att vi skall kunna tro. 

  Min vän – Det var för dig Jesus kom. Det var för dig Han dog och uppstod, det var för dig Han återvände till himlen. Det var för dig Han sände sin Helige Ande. Det var för dig. Du är Hans största fokus. Varför? Han älskar dig så mycket!

🙏

Herre, tack att det var för mig du gjorde allt detta.

Amen

https://youtu.be/dgGIkjwyI3U

Ska man känna trygghet eller bli orolig?

Bilen och parkeringsplatsen på bilden har inget att göra med texten nedan

Igår när jag gick hem från kyrkan på kvällen så kommer det en polisbil sakta körandes upp mot kyrkan. Den styr in på en intilliggande parkeringsplats. Där finns en bil med några personer i. När jag går förbi stannar polisbilen intill den bilen och blockerar den bilens ”flyktväg”. Hm…

Ska man känna trygghet eller bli orolig då?

Alltså, jag vet inte riktigt. Det blir en både-ock-känsla. Liksom trygghet i att polisen är på plats. Orolig för vad är det just nu som håller på att hända?

Jag får nog välja att känna trygghet.

Dagens Andakt – Vägvisare

16 maj 2026

””Bröder! Skriftens ord måste uppfyllas, det som den helige Ande genom Davids mun hade förutsagt om Judas, han som blev vägvisare åt dem som grep Jesus.
— Apostlagärningarna 1:16 —

”Så står det skrivet hos profeten Jesaja:  Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han ska bereda vägen för dig. En röst ropar i öknen:  Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom! Johannes Döparen trädde fram i öknen och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse.
Markus Evangelium 1:2-4

”Jag är vägen sanningen och Livet…
— Johannes Evangelium 14:7 —

Det finns olika vägvisare i bibeln. De hade olika uppgifter och fokus. Men deras roll verkade vara att vara vägvisare för andra. Lår oss se på några av dem. 

 Judas – han blev vägvisares för dem som ville döda Jesus. Han beredde vägen för dem så att de kunde arrestera Jesus. 

  Johannes Döparen – han banade väg för Jesus att träda fram. Han var också vägvisaren för folket att hitta fram till Jesus när Jesus började sitt verk på jorden. 

  Jesus – Han som sa om sig själ att vara vägen till Fadern. Till och med den enda vägen. 

  Mose – var väl vägvisaren för många folk. Han fick leda Israels folk ut ur Egypten till Kanaans land.

  Paulus – var en vägvisare för den första församlingen. Både i undervisning men också i hur man skule vara mot varandra.  

  Så skulle vi kunna räkna upp många fler som på olika sätt var vägvisare bland Bibelns blad. Människor som på olika sätt hjälpte människor vidare fram på vägen som kristen. 

  En av dem som var vägvisare i negativ bemärkelse var Judas. Han tillsammans med några andra exempel ledde folket fel. Vi ser hur vi kan leda rätt genom att vara ett gott föredöme. Men också hur fel det kan bli i dess motsats. 

  Ibland menar vi at vi kan inte leda någon til Jesus till ett liv med Honom. Men jag vill påstå att vi alla är vägvisare på något sätt. Att vi med våra liv visar någon till något. 

  Jag tänker på sångversen ”Jag är alltid på väg till en avlägsen destination. Bortom det man kallar dit och rum … / … Nej, vad jag än gör, vad jag än tar mig för Ska jag aldrig släppa taget Om detta osynliga land som kallas himlen” PÅ vår vandring till himlen kan vi låta människor slå följe med oss. Så blir vi en vägvisare för dem. 

🙏

Herre, gör mig till en bra vägvisare som kan hjälpa människor att hitta rätt väg till himlen.

Amen

Jag måste bara säga ifrån

Bilden är skapad genom chatGPT. Stämmer således inte med verkligheten.

Denna dag innehåller ett besök på förvaret i Märsta. Ja, hur inhumant låter inte det namnet?

F Ö R V A R E T

Och det är verkligen ett förvar. Inte av lastpallar. Inte bananer. Inte heller av bilar eller något annat förutom människor.

Japp. Du läser rätt. Det är ett förvar av människor som ska utvisas från vårt land.

Man får inte sitta där mer än 18 månader. Sen måste man släppas ut. Ja, inte alla. För även om man inte kan utvisa till tex Iran eller Afghanistan så får man sitta kvar där ändå. Det är som att sitta i fängelse fast ändå inte.

Det enda straff man har är att den svenska staten och polisen inte kan utvisa dom på grund av mottagarlandet bedöms som osäkert.

Då får man sitta kvar. Så är lagen. Så betänk att en person sitter där över två år…. Japp då blir man kvar ändå.

Jag besöker en som sitter där. Han har överklagat fler gånger än man kan komma ihåg. Var annan månad ny förhandling. Varannan månad får han 2 månader till.

Man verkar tro att mottagarlandet ska bli bättre. Men det blir bara värre.

Nu är det så fullt där. Häktena är fulla. Så nu måste man väl ändå släppa honom. Inte då.

Jag måste bara få säga ifrån igen

Det räcker nu

Kan inte staten utvisa en person har man, enligt min uppfattning, gjort sig förtjänt av att få stanna i landet.

Lägger man därtill att det kostar ca 5000kr/dygn att vara förvarad där, ja, du läste rätt igen, så är det något som gått ännu mera snett.

Är det ändå inte bättre att en sådan person får komma ut i frihet och göra rätt för sig. Alltså jobba och betala skatt? Det är ju rena rama en kanon affär. Skulle vederbörande ”gå på bidrag” är det ändå en lönande affär. Finns väl ingen som får 5000kr/dag i försörjningsstöd? Eller?

Så det räcker nu. Ge upp staten. Snart knäcker ni en person till som kommer kosta ännu mer för samhället i vårdkostnader.

Absolut att jag vill åka och hälsa på. Men detta är orimligt. Inhumant.

Det enda jag kan se som positivt i besöket idag är att dom brukar vara vänliga och låta oss komma in innan utsatt tid och få längre tid än man egentligen får. Visst är det snällt. Men plåster på såren? Absolut inte.

Gör om och gör rätt

Släpp fångarna loss! Det är vår!

Dagens Andakt – Dagen efter

15 maj 2026

Alla dessa höll enigt ut i bön tillsammans med några kvinnor, Jesu mor Maria och hans bröder.

— Apostlagärningarna 1:14 —

  Dagen efter kan inneära så mycket. Det kan vara en dag med så god eftersmak att man bara går och myser. Den kan innebära sorg och tomhet som bara skapa rastlöshet och tomhet. Dagen efter beror så mycket hur dagen innan var. 

 Dagen efter Jesu himmelsfärd är jag lite osäker på hur den var för lärjungarna.. Ett vet jag, de samlades i den övre salen och låste in sig. Denna dag måste ha varit lite både och. Å ena sidan sorg. Sorg över att Jesus nu, med all tydlighet, inte var kvar bland dem. Å andra sidan fylld av förväntan. När kommer det som Jesus hade lovat dem? Kanske också en känsla av reflektion över vad dem varit med om. En tyst bearbetning som fyllde atmosfären i rummet. 

  När vi läser texterna ser vi att de var tillsammans. De höll endräktigt ihop. Eller som det står också att de höll enigt ihop i bön. Kärnbibeln skriver: ”Alla dessa fortsatte (höll ut, var kvar tillsammans) enade (i harmoni, ett ackord, med samma sinne) i bön (vars innersta natur är tillbedjan, hängivenhet och förtrolighet med Gud) och åkallan (begäran, ofta för ett personligt behov) tillsammans med några kvinnor och Jesu mor [Maria] och hans bröder [Jakob, Joses, Simon och Judas]. [Jesu bröder och systrar omnämns i Matt 13:53-56; Mark 6:3; Gal 1:19; 1 Kor 9:5.]” 

  Att hålla samman, att vara tillsammans, är en välsignad gemenskap. Det gör något med oss att tillbringa tid tillsammans. Särskild vid tidpunkter av sor eller oro. Men också i en stark förväntan. Det stärker banden mellan oss. Det hjälper oss att vara uthålliga. Det hjälper oss att reda ut tvivlet som kanske kommer. Det hjälper oss på alla plan tänker jag. Det berikar på djupet. 

  Bibel talar mycket om relationer. Att vara tillsammans. Det är som att vi människor är ämnade att vara tillsammans. Därför blir det extra kännbart när man märker att någon är ensam eller talför. 

  Igår hälsade himlen oss att Jesus kommer tillbaka på sama sätt som Han lämnande. Fram tills des skulle jag vilja uppmuntra och uppmana oss att hålla samman. Låt oss välja att inte glömma bort den andliga gemenskapen mitt i alla annan typ av gemenskap. Den komer att hjälpa oss i väntan på att Jesus ska komma tillbaka.

🙏

Herre, tack för den andliga gemenskap du skapat. Hjälp mig att inte tappa bort den.

Amen

Utsiktsplatser var mindre otäcka och farliga när jag var barn

Bilden är från Moldavien 🇲🇩

När jag var liten berättas det om att jag inte var speciellt höjdrädd. Jag var rätt nyfiken. Klättrade upp i utsiktstorn, stod när kanten på en plats som var ett stup. Vi var på en resa i Norge och där hade jag inte så stora begränsningar att stå vid olika stup.

Idag, typ 50 år senare får jag erkänna att det där med höjder har jag större respekt för. Eller , ja, kanske mer rädd för kanske. (Men det har jag aldrig sagt😉)

Att gå upp i ett torn som tex Tegnertornet på Grännaberget som är 27 meter högt får man inte vara för rädd. Men vilken utsikt det är där uppe. Man ser många mil. På långberget i Strängnäs vet jag inte hur mycket man ser. Men snart vet jag. För denna dag kommer jag gå upp i det.

När jag var i Moldavien var vi till en utsiktsplats som man kunde se långt.

När man kommer upp lite från grusperspektivet kommer man kunna se klart längre än när man kryper på marken.

Det är då vi får ett bättre perspektiv på tillvaron. Ibland talar vi om sandlådenivå. Det kan stå för mycket. Men en sak det står för är att man sitter i en sandlåda och tittar ner på sanden. Man ser inte så mycket mer än så.

Vi kan ibland bli rätt trångsynta för att vi mest tittar ”på vår egen täppa”. Jag tänker att vi kan behöva få hjälp att lyfta blicken. Och inte bara lyfta den utan också få ett högre perspektiv.

Här kommer bilder från besöket i Kungstornet på Långberget. Åt alla väderstreck med en fantastiskt utsikt

Men det är högt när man tittar neråt. Är ju inget vanligt golv där uppe….

😳😱😅🥺😖🤪

Dagens Andakt –  På samma sätt

14 maj 2026

När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp, och ett moln tog honom ur deras åsyn. Medan de såg mot himlen dit han steg upp, stod plötsligt två män i vita kläder hos dem. De sade: ”Galileer, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som togs upp från er till himlen, han ska komma tillbaka på samma sätt som ni såg honom stiga upp till himlen.”

— Apostlagärningarna 1:9-11 —

Idag firar vi Kristi Himmelfärds Dag. En dag jag tänker att lärjungarna nog gärna hade sluppit. De ville nog gärna ha Honom var på jorden. Nu när Han uppstått från det döda. Men dom inser nog i samma veva att detta är det som måste ske. Annars får de inte den Helige Ande som gåva. 

 Det är som att detta är pricken över i-et. Det som bekräftar allt på något sätt. Vem skulle kunna göra detta om inte Jesus Guds Son. Så, samtidigt som det var ett sorgens ögonblick, var det en bekräftelse av att allt var som det hade sagts dem. 

  När Jesus lämnar dom utom synhåll får dem besök av två änglar. Varför två? Hade räckt med en? Varför inte en legion – det hade varit häftigt. Men två kom – budskapet var viktigt – Jesus skulle komma tillbaka på samma sätt. Fast omvänt få. Ner från himlen en dag på samma berg. 

  Denna dag vill påminna oss om att Han kommer tillbaka. Det är ett större budskap än en berättelse att att Han lämnade jorden. 

  Hur förbereder du dig på det? För den gången har Jesus ett särkilt budskap oh uppdrag. Fram tills Han lämnade hade Han uppgiften att bringa försoning för oss alla. Men då – då har Han ett mycket viktigt uppdrag – kommer Han för att hämta hem alla som tror på Honom. Hem till himlen. Den plats som Han just nu bereder plats för alla som vill komma, för alla som tror på Honom. 

  Man skulle kunna tänka att Jesus sätter punkt här. Jag tänker att det mer är en hälsning ”på återseende”. Det är då Han vill möta dig. Så frågan är om du vik möta Honom då. Inför det tillfället finns det en förutsättning som måste till. Att du är en bekännande troende – alltså blivit frälst som Bibeln säger. Där du sagt ditt ja till Honom och lever ett liv med Honom redan nu. Så tiden mellan uppryckandet och tills Han kommer är vår nådatid. Det är här och nu vi bestämmer hur detta möte kommer bli. Så bed med mig om du vill göra dig redo.

🙏

Herre, jag kommer till dig som jag är. Jag bekänner att jag gått min egen väg och syndat emot dig. Förlåt mig alla mina synder. Rena mig så att jag blir ren. Hela mig så att jag blir hel. Jag tror att du Jesus är Guds Son som dog på korset för min skull och som uppväckte från det döda för att jag skulle få liv. Jag tar emot dig som min personlige frälsare. Ldd mig in i det liv Du har tänkt för mig. Jag vill följa Dig. Tack för att Du har förlåtit min man synder. Tack att jag nu är Ditt barn.

Amen

Ibland kommer man ingenstans

Ibland kan man säga att man kommer ingenstans hur man än försöker. Man kan ta i, ta det lite lugnt ibland försöka överträffa sig själv, men ändå inte komma någonstans.

Jag talar om att cykla på en träningscykel.

Och trots att man inte kommer någonstans så händer det rätt mycket. Inte i kilometer i verkliga meter. Men kilometer i muskelkraft och uthållighet.

Det är rätt skönt när vädret ute är mer höstråkallt kan man cykla inne i värmen.

25:e dagen idag med 30 minuter rörelse per dag. Inget att skryta över. Men tacksam över att uthålligt kommit upp i 25 dagar. Känns som att nu är det bara att köra på. Vem vet, det kanske blir mer än 30 minuter/dag i snitt.

Ibland kommer man inte så långt men ändå har det betydelse i den större bilden. Vi kanske inte når högst upp på karriärstegen. Men det är väl inte det som räknas först och främst. Utan mer en stadig utveckling. Så lycka till. Det är inte längden som avgör. Det är viljan och genomförandet som blir det viktigaste. Inte att segra över andra.

Dagens Andakt – Invänta kraften

13 maj 2026

När pingstdagen kom var de alla samlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. Alla uppfylldes av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.

— Apostlagärningarna 2:1-4 —

Jesus hade lämnat jorden för att vända tillbaka till himlen. Innan Han lämnade säger Han till sina lärkungar att inte lämna Jerusalem förrän de får del av den Helige Andes kraft.  

 Lärjungarna går till den övre salen. Låser dörren om sig och inväntar. De får vänta några dagar. Men det händer något som kommer att förändra deras liv för all framtid.

  Helt plötsligt skakas platsen där de är. Ett dån kommer. Som en våldsam storm. Som fyllde hela huset där de var. Tungor som av eld visade sig för dem. Dessa fördelade sig på var och en av dem. Så började de tala olika slags språk. 

  Det kan vara en utmaning att invänta det som Gud säger at Han vill ge oss. Kanske är det lite för lätt att försöka lösa det på egen hand. Men när vi inväntar blir det på det allra bästa sätt. 

 Den kraft som lärjungarna väntade på är något som fortfarande är i verksamhet. Kommer så vara fram tills tidens slut. Den kraften behöver vi idag också. 

  Jag tänker mig livet i tron på Jesus som en vandring. En vandring där vi upptäcker mer och mer. Av Jesus. Av Gud. En vandring som kommer ha sitt största mål att komma till himlens eviga värld. Under denna vandring finns sökandet till Jesus. Finna Honom. Bli en troende genom att bli frälst. Sen upptäcka dopet. Sen upptäcka Den Helige Ande genom dopet i Anden. Sen upptäcka nådegåvorna. Tjänstegåvorna. Andens Frukt. Så Anden är en del av en troendes vandring. Det hör till. Så jag vill uppmana dig at likt Lärjungarna söka efter det och invänta det. För både du och jag som troende behöver denna kraft. I Johannes evangelium  14, 16 och Apostlagärningarna 1, 2 mfl ställen berättar om det. Sök dig fram till kunskapen om Anden.  Du kommer inte ångra dig.

🙏

Herre, jag vill få del av den Helige Andes kraft i mitt liv. Döp mig i Andens dop.   

Amen