Jag har [ S E M E S T E R ] nu
Så är det ifall någon undrar!!
Jag slänger mig ut i en tid av vila och återhämtning.
[ S E M E S T E R ]
Att sitta på läktaren…
Vi är mitt uppe i FotbollsEM. På vissa matcher sitter det mängder med människor på läktarna. Andra matcher är det färre.
För lagen är det ganska avgörande på något sätt med publik. Det lyfter lagen. Ger dom stöd. Ger en extra energi. Det är som att man orkar med. Vågar mer. Uthålligheten växer till. Så en person på läktaren kan vara, på ett sätt, avgörande till en seger.
Ibland pratar man om att den som sitter på läkaren är mer av en som bara tittar på. Som bara har åsikter. Förståsigpåare. Inte så ovanligt med negativa åsikter. Man är kritisk. Man tänker att det är en som bara tittar på.
Jag har känt av båda dessa när jag stått i talarstolen. Båda känns i atmosfären. Båda hållningarna påverkar. Den ena stänger medan den andra öppnar. Den ena skapar missmod. Den andra frimodighet . Den ena gör att man börjar treva. Den andra gåendet att flöda fritt.
Skulle vilja påstå att det scenariot finns i många sammanhang. Påverkat likadant.
Jag funderar på vem vill du vara av dessa? Vem vill jag vara? Hur vill vi påverka?
Tänk att man kan vara en person som drar farm något istället för att vara en som hindrar.
Ett vittnesbörd från min tid som pastor: Jag kan minnas när jag stått i predikstolen och det har varit jobbigt. Då kunde jag titta på någon som jag såg bad. Det gav mig mod att fortsätta. Kraft att inte ge upp. Du ska veta vad det betyder. När man upplever sådant blir man djupt tacksam.
Tro aldrig att du inte kan påverka. Du gör det helt klart. Vill du har en bra pastor, en bra VD, en bra lärare, en bra chef så bed för den. Var en engagerad person på ”läktaren”. Ge god energi. Bestäm dig för att vara en person som lyfter. Du ska veta vad det kommer att betyda. Det kan helt enkelt bli avgörande.
Det är avgörande hur vi är på läktaren. Hur vill du vara där ?
”Jag ber för dig”
-”Jag ber för dig!”
Jag mötte ordern igen. Mött dom förut. Blir alltid lika berörd av dom. Finns det några vackrare ord än det?
-”Jag ber för dig!”
Tänk att få vara föremål för förbön. Det är en ynnest. Kanske ligger det något bakom att man väljer att be för någon. Eller så kommer man bara på att man ska göra det. Kanske vet man om något specifikt eller så har man bara en magkänsla av att man behöver be något för någon.
-”Jag ber för dig!”
I bibeln kan man läsa om att Anden ber för böner för oss. Han talar med Gud om oss. Vet mycket om oss. Känner vårat inre djup. Och lyfter gärna upp oss inför Fadern. Och Fader lyssnar gärna. Det är stort
-”Jag ber för dig!”
Är övertygad av att många föräldrar har bett för sina barn. Många gånger. Även när barnen inte gått på trons väg. Du har säkert någon som bett för dig sedan du var liten. Om det inte var en mamma kanske det var en mormor. Om inte en mormor kanske en granne eller söndagsskolafröken. Man brukar så kalla den personen som blir föremål för förbön för ”bönebarn”. Kanske är just du ett ”bönebarn”. Någon har bett för dig ofta och gärna.
-”Jag ber för dig!”
Kanske är det du som ska be för någon också. Har du frågat Gud vem du ska be för? Vem lägger han på ditt hjärta ? Vem ska få förståelse för att uppleva samma känsla? -”Jag ber för dig!” ???? För jag tror att Gud vill lägga en person i ditt hjärta och sinne att be för. Tills du inte vet vem det är får du gärna be för mig. ☺️. Du kan liksom träna på mig ……
-”Jag ber för dig!”
Kanske vill du att någon ska be för dig. Be då någon att göra det. Kanske har du en kyrka intill dig. Sök dig till den. Be någon i den att be för dig. Det är så välsignat att bli föremål för förbön
Skulle du bara vilja stilla dig en stund. Vila tänket en stund. Stanna upp. Jag vill be för dig just nu.
🙏 Herre, jag vill be för den som läst tills nu. Jag vill be att du Herre ska beröra den på djupet. Ber dig att du ska gå med den idag. Led den och beskydda den. Du ser vad behovet är just nu där frågorna är lite för många kanske. Ber dig att bistå, hjälpa och leda. Herre , tack för att du just nu låter dina ögon vilar på den person som jag ber för just nu. Tack du ser henne eller honom. Tack för att du älskar vederbörande så djupt. Amen 🙏
”Bitterhet – det binder men förlåtelse befriar”
”Bitterhet – det binder men förlåtelse befriar”
Orden kommer från en av barnen till det äldre paret som blev mördade på sin gård. En ofattbar tragedi. Hur kan man förlåta mördare som inte ens erkänner sin skuld? Vem kan förlåta den som mördat sin mamma och pappa? Så ofattbart svårt.
Att inte bli bitter av en sådan situation är förunderligt. Somliga skulle säga att det går inte att förlåta. Att man till och med inte ska det. Tror nu inte att det var det enklaste att göra. När jag lyssnar till henne ser jag att det var ett val hon gjorde. Hon valde att förlåta. För alternativet var klart sämre.
Det är just det som är det stora. Det finns något stort i att förlåta. För när man väljer att göra det kommer den kraften som behövs för att just kunna förlåta.
”För alternativet är klart sämre.”
Alternativet är klart sämre. För det leder ofta till bitterhet. Och bitterhet binder oss. Inte den som utsatte oss för något. Den går ofta ”fri” Är rätt vanligt att en sådan saknar empati. Den som blir bunden är du själv.
Därför är den bästa vägen vi kan göra är att förlåta. För gör dig fri. Så våga förlåta. Välj det. Du är vinnaren om du gör det.
Genom Guds stöd och hjälp är det möjligt. Han, som förlät oss innan vi gjorde våra misstag. Så stor är Gud. Genom honom fungerar det.
Våga ta steget till förlåtelse. Förlåt den som är dig skyldigt något. Våga. Du kommer inte ångra det. Förr eller senare välsignar det dig på något sätt. Men i första och viktigaste läget är att du blir fri. Våga.
Att retuschera livet
Jag var nere på stranden igår med en vän och fotade. Vätterstranden är ju rätt fotovänlig på kvällarna. Om du frågar mig i all fall
Nu kanske inte det var dom bästa förutsättningarna denna kväll. Kanske visade sig inte solen från sin bästa sida. Kanske förutsättningarna med molnen var inte optimalt.
Men det är ju inte alltid så avgörande. För man kan ju retuschera en bild. Man kan lägga på lite färg eller ta bort. Men lägga filter. Man kan till och med lägga till eller ta bort föremål eller personer. Dom flesta skulle lätt bli lurade av bildens äkthet.
Jag är rädd för att vi också vill retuschera livet ibland. Vi vill att det ska se bättre ut än det är. Vi vill dölja kuveserna vi har. Det vi skäms över vill vi liksom sminka över.
Det svåra med det är att när verkligheten och vardagen kommer ifatt avslöjas allt. Vi blir avklädda det vi klätt på oss. Våra filter tappar kraften. Kuveserna kommer fram igen. Nästan som ordspråket ”Det som göms i snö kommer upp i tö”
Kanske behöver psalmisten påminna oss om:
” Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl.”
Psaltaren 139:14 SVEN
En annan översättning säger så här:
”Jag prisar dig för det förunderliga, att jag är så underbart skapad! Dina verk är förunderliga, det vet jag väl.”
Psaltaren 139:14 NUB
Du är skapad underbart. Guds handlande med dig är förunderligt. Så förunderligt att vi ibland har svårt att ta in det. Det är förunderligt vart han skapat oss underbart. Övermåttan underbart till och med.
Glöm aldrig att ditt vackra kommer inifrån och inte från dom yttre betingen. Det stora i detta är att sådant går inte att retuschera. Det bara är. Och det är tillräckligt bra för oss. Det gör att både insida och utsida blir vackert.
Retuschera aldrig dit liv. Låt det vara dit verkliga jag. Du är bäst när du är dig själv. Behöver det förändras är det bättre att göra det i grunden på riktigt. Än att försöka försköna det på olika sätt.
Igår skrev jag om 100%ig förlåtelse
100%ig förlåtelse
Jag har funderat på det där med förlåtelse under några dagar. Samtalen har kretsat kring det. Funderingarna går upp och ner. Hit och dit.
Förlåter Gud fullt ut eller finns det olika faktorer med undantag?
Jag tänker att Gud förlåter 100% när vi ångrar oss och vill förändring. Köpslår vi med egna undantag blir det nog svårt. Tänker jag.
Men det finns en som vill förstöra denna förlåtelse. Vår motståndare i tron. Han vill så in tvivlet inom oss att det nog inte går att förlåta det vi gjort. Att Gud inte kan ge den avlösning vi ber om. Så fortplantar sig den känslan i vårt inre. Till slut har vi svårt se förlåtelse men också förlåta oss själva.
Hur än Gud då vill ge oss förlåtelse har vi svårt att ta emot den än mindre leva i den. Så lever vi ett liv i oförlåtelse medan Gud har gett förlåtelse att vara fri i.
Varför har vi så svårt att förlåta oss själva? Nästan så att det blir ett martyrskap.
Jag är så tacksam att bibeln ger ett klart budskap om att det finns förlåtelse för allt , allt utom hädelse mot Anden. Punkt. Varför krånglar vi då till det? Varför ?
Det finns något så vackert befriande i att få förlåtelse när man ber om det. Det är som att man lättar flera kilo. Som att dimman lättar. Eller som den friska luften efter ett regn en het kvalmig sommardag.
Glöm aldrig att Gud förlåter 100%. Gör det inte mer krångligt än så. Medan vi kan behöva en process göra han det fullt ut här och nu.
En psalm på detta tema ska du få. Återigen är det kanske ett äldre sätt att skriva men så bra. Varje vers slutar med ”så helt förlåter Gud”. Låt den textraden sjunka in. Vill du höra sången kan du göra det här.
1.
Från Frälsaren på korsets stam
ljus faller på min dräkt.
Då träder syndens fläckar fram,
jag blir med rövarn släkt.
Men han som var mot rövarn god,
han tvår mig snövit i sitt blod.
Så helt förlåter Gud,
så helt förlåter Gud.
2.
Min synd låg mellan mig och Gud,
så hög som bergets kam,
och hindrade mitt böneljud
att nå till Herren fram.
Då kastar Gud bakom sin rygg
all synden min, nu är jag trygg.
Så helt förlåter Gud,
så helt förlåter Gud.
3.
I havets djup min synd blev sänkt,
o evangelium!
Det är som hade Herren tänkt:
Jag vill se ut ett rum,
där synd kan stängas in så väl
att aldrig mer den når din själ.
Så helt förlåter Gud,
så helt förlåter Gud.
4.
Mitt hjärtas svåra plågoris,
som tuktade så hårt,
min synd, som jag på intet vis
själv kunde driva bort,
så fjärran är, så Skriften lär,
som öster ifrån väster är.
Så helt förlåter Gud,
så helt förlåter Gud.
5.
Som molnen flyr för solens sken
och ej en sky blir kvar
och himlen strålar klar och ren,
där nyss blott töcken var,
så plånar Gud all synden ut
och gör på alla sorger slut.
Så helt förlåter Gud,
så helt förlåter Gud.
Glömd vänskap
Det är mycket att komma ihåg. Namn kan vara en svår sak att komma ihåg. Man kan veta hur personen ser ut, vart man möttes osv. Men namnet….. hallå namnet ….. Hur svårt kan det vara? Somliga jag mött har ett fantastiskt minne. Dom kan räkna upp mina barns namn, deras morfar mormor , kusinerna , dom som bor granne ja dom kan till och med komma ihåg när dom fyller.
Helt märkligt. Visst är det märkligt. Vi andra missar födelsedagar. Vi missar namnsdagar. Vi kommer inte ihåg namnet alltid. Vi missar vart dom bor just nu….. (jag menar somliga flyttar jumpa ofta att det är omöjligt att hålla reda på😅)
Värre är en glömd vänskap. Mycket värre. Tänk att vara vän med någon och så glömmer man bort det. Efter år av gemenskap så bara den runnit ut i sanden. Så har man glömt vilken underbar vän man hade. Det som sammanförde. Det som gjorde att man knöt kontakten. Det som gjorde att man började mötas. Intressen.
Somlig vänskap har bara tagit en paus. När man möts igen är det som att bara fortsätta på den meningen som aldrig han avslutas. Men man är i den direkt. Vänskap kan vara på distans. Tänker inte främst på en Facebooksvän. Utan en vän man har men som man möter mer sällan live.
Finns en gammal psalm som talar om vänskap ….
Vilken vän vi har i Jesus, trofast, kärleksfull och god!
När vi frestas, när vi prövas, vill han ge oss kraft och mod.
Ofta tyngs vi ner av oro, glömmer att vi har en vän
som har lovat vara med oss,
hjälpa om och om i-gen.
Hur lätt är det inte att glömma denna vänskap. Eller att vi tar upp tråden då och då. Ändå har han lovat att alltid vara med.
Har du sorger och bekymmer, är du modlös, trött och svag,
Jesus hjälper dig att bära dina bördor dag för dag.
Han som gråtit våra tårar ser vår ångest och vår nöd. Den som sörjer vill han trösta,
den som vacklar ger han stöd.
Vänskap är ju inte alltid bara glädje. Ibland får man dela det tunga med varandra. Jag säger inte att jag äskar att lyssna till andras problem. Men jag älskar att få ge en uppmuntran genom ett möjligt stöd. Jesus är så mycket mer än så
Är du bitter och besviken, har ditt hjärta djupa sår,
säg till Jesus vad du känner, våga tro att han förstår.
Han som bar vår synd och plåga i sin egen kropp en gång
älskar oss och ger oss vila,
tänder hopp och föder sång.
Vänskap kan ha gått i kras. Man kan vara sårad på olika sätt. Satt djupa sår. Kanske är dom såren just nu för påtagliga för att livet ska ge den glädje som du behöver. Säg till Jesus vad du känner. Våga tro att han förstår. Han tänder ett nytt hopp. Han vill skapa en ny sång i ditt liv.
Du är inte bortglömd av Gud. Han är fortfarande din vän.
Ditt värde ….
”Ditt värde baseras inte på någons annans oförmåga att se vem du är.”
Tänk vad typiskt det är. Vi har så lätt att se vårt eget värde utifrån någon annans negativa synsätt på oss. Det är lätt att präglas av ord och handling som trycker ner oss. Får vi höra tillräckligt många gånger att vi inte duger, inte är goda nog, inte ser tillräckligt bra ut, inte kan något så är det lätt att tro att vi är sådana.
Jag blir så ledsen när jag hör berättelser om hur någon i en relation har en oförmåga att se någons värde. Att se och uppskatta den. När den inte ser vem vederbörande verkligen är.
Jag vill uppmuntra dig till att se och förstå hur underbar du är. Att du är skapad övermåttan underbar med Gud själv som förebild. Ditt värde sitter inte i dom yttre attributen. Ditt värde finns på insidan.
Det finns en visa som är värd att påminna om.
Du vet väl om att du är värdefull
Att du är viktig här och nu
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du
Det finns alltför många som vill tala om
Att du bör vara si och så
Gud Fader själv, han accepterar dig ändå
Och det kan du lita på
Du vet väl om att du är värdefull ……
Du passar in i själva skapelsen
Det finns en uppgift just för dig
Men du är fri att göra vad du vill med den
Säga ja eller nej
Du vet väl om att du är värdefull
Att du är viktig här och nu
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du
Ingemar Olsson har skrivit den och du kan lyssna till den här.
Det finns så många (och kanske bara en) som anser sig ha rätt att tala om för dig hur du bör vara. Men du behöver inte lyssna till det. Du passar in så bra som du är. Du är skapad efter Guds tanke om dig. Det kan du lita på
Han var son hela tiden
Jag hade ett intressant samtal igår. Vi kom bland annat in på förlorade sonen i bibeln (Lukas 15)
Hur ”illa” han än betedde sig, vad än han gjorde fel, hur han än förslösade allt han fått av fadern så välkomnades han hem av honom igen. Förlät och sonen blev son igen. Eller rättare sagt, han hade alltid varit son hela tiden. Även under frånvaron
Det slog mig att han i en bemärkelse aldrig var förlorad. Förlorad i att han var frånvarande, inte ville vara med far, gjort slut på sitt arv. Men han var hela tiden son till sin far. Fadern visade det genom att stå och vänta. Han väntade inte på en främling. Inte på en annan individ. För fadern var han hela tiden en son. Saknad men inte förlorad. I bortavaro men boende i faderns hjärta. Svårnådd men hela tiden närvarande o sinnet och tanken.
I liknelsen är Fadern Gud. Tänk vilken barmhärtighet han besitter. Mycket förlåtelse. Lever för att upprätta. Söker efter den som till synes är förlorad.
Jag vill påminna dig idag om att du är aldrig bortglömd av Gud. Om du så lämnat Gud har han aldrig lämnat dig. Du är för alltid hans dotter, för alltid hans son. Du är för alltid efterlängtad och älskad.
Om du inser att det finns en distans mellan dig och Gud är han alltid beredd att möta fig i förlåtelse och upprättelse. För han står där och väntar. Du finns i hans hjärta och tanke.
Det är vackert. Han var son hela tiden.
Fast liknelse säger att han var död och förlorad så var han det rent mänskligt. Men i Faderns hjärta var han aldrig död. För han stod där och väntade. Han väntar på dig och mig också. Varje dag.
Du kvinna – du är för allt Guds dotter.
Du man – du är för alltid Guds son
Kanske kan det få stämma till eftertänksamhet idag
Hemmaplan i ditt liv
Jag tittade på em-fotbollen igår kväll. Danmark spelade mot Ryssland på Parken i Köpenhamn. Vann stort. Kommentatorn tog upp tänket om hemmaplan. Han tyckte det var lite orättvist att några lag fick förmånen att spela så många matcher på hemmaplan. Han menade att det var en fördel.
Och visst ligger det något i det. Att ha en stor hemmapublik som hejar är ju som en extra spelare i laget.
Kunde inte komma undan jämförelsen. Att ha sitt liv på hemmaplan. Om man uppfattar sitt liv som att det är på bortaplan blir det tungt. Motstånd från ”publiken”. Trycket det innebär att spela på en annans arena.
Att få uppleva sitt liv att det leva på hemmaplan är välsignat. Man är på rätt plats. I rätt sammanhang. Det är som att hela sammanhanget bär oss framåt. Hoppet och glädjen finns där. Framtidstron. Energin verkar outtömlig. Man tror sig om mer än man gjorde på bortaplan.
Måste man hela tiden försvara sig i fotboll är det svårt att gå segrande ur matchen. Men när man har kraften till att föra matchen och göra mål blir det så mycket enklare att spela och vinna. Orken räcker längre. Så är livet också. Måste man hela tiden försvara sig dränerar det all kraft. Det blir svårt att vara en visionär. Det är svårt att ta sig framåt. Då är det som att vara på en bortaplan fast det skulle vara en hemmaplan
🙏 Min bön idag är att du ska få uppleva att ditt liv är på hemmaplan. Att du har medvind av ”publiken” och sammanhanget. Att du ska få leva i den energin det innebär att du är på hemmaplan.
🙏 Min bön är också att om du just nu upplever att ditt liv levs mer på bortaplan ska få se en ändring. Att du ska få lämna bortaplanen och åter leva och ”spela” ditt liv på hemmaplan.
🙏 Min bön blir att du ska få ett välsignat liv med många segrar. Om så livet haft allt för många förluster så ska du nu få bli en vinnare.
Pedher´s blogg 