Månad: september 2014

Publicerat den

Idag gör jag sista dagen i Örebro …

Idag är det ett uppbrottets dag. Det är sista arbetsdagen i butiken i Örebro. Hela denna månad har ju varit en väg till avslut. Samtidigt en väg in i något nytt. Att stå med ena foten i det gamla och den andra i det nya är inte bara enkelt. Men jag måste säga att på båda ställena har man visat en stor generositet och öppenhet för det.

Tack alla i Örebro. Det har varit flera år av tacksamhet. Tack alla volontärer för er insats i butiken. Det har varit en glädje att få arbeta tillsammans. Tack alla ni som gjort praktik hos oss. Ni gör det så bra medan ni väntar på ert arbete. Tack hela personalgruppen. Att dela bördan och passionen för arbetet är inte alltid lätt. Inte lätt när viljan är större en möjligheterna. Att då få se hur goda resultat vi fått glädjen att se är det bara att tacka för samarbetet med er. Tack Pija för åren tillsammans i ledningen. Det har varit roligt att få dela på arbetet med dig. Vill önska dig all lycka i arbetet.

Denna dag är en dubbel känsla. Vemod och tacksamhet. Inte helt enkelt at bära.

När jag blickar tillbaka på åren så blir det som en film i höghastighet. Det finns så många händelser som flimrar förbi. Dom allra flesta bara goda minnen men det finns också jobbiga minnen men dom är klart i minoritet. Vilket arbete klarar sig utan dom? Inget. Men set finns något gott med dom också. Det vässar äggen på något vis.

Vår butik i Örebro har gått från klarhet till klarhet. Vi kan se på en fin utveckling. Varje varugrupps framsteg har varit en glädje att följa. Nya härliga ideer som jag bär med mig. Det är så många som är involverade i denna framgång.

Till sist, tack alla ni kunder jag mött. Att dela tankar och funderingar med er under butiksdagarna är intressant. Era glada tillrop om att vår butik är så fin. Fortsätt handla. Det är ni som gör det möjligt att förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar. Det är ni som ger oss gåvor att sälja. Uppmuntra alla som satsar sin till i arbetet. Det gör att alla sträcker på sig och gör en ännu bättre insats.

Lycka till Erikshjälpen i Örebro. Ni har fortfarande mycket att ge.

Publicerat den

Vem får räknas i en pingstförsamling?

Läste Tommy Dahlmans blogg om pingst statistik. Intressant läsning. Tack Tommy.

I ditt inlägg återger du ett utryck som jag reagerar på. ”den gudstjänstfirande församlingen”. Det är ju inget nytt med det sättet att utrycka sig. Men jag blir lite beklämd när jag hör pastorer och andra tala om det som om det är dom enda som räknas. Ja, det är dom som syns i kyrkorummet som är den verkliga församlingen verkar man mena.

Det är sant att det finns dom som finns med i medlemsmatrikeln som inte längre delar tron men som valt att inte gå ur. Det finns dom som delar tron men av någon anledning inte syns till i själva gudstjänsten. Så sant.

Men det finns dom av olika skäl inte kan gå till gudstjänsten av tex hälsoskäl och ålder. Dom finns där vid trossen och ber för församlingen. Jag har mött dom som ber aktivt för församlingens pastorer och varje medlem. Och kanske är det just dom som burit förstasingeln genom tiderna med sina förböner.

När man då, för mig lite slarvigt, menar att dom som räknas är den gudstjänstfirande församlingen (alltså dom som går på mötet) blir så fel. Det är ett hån mot dom som finns där vid trossen. Det gör mig beklämd. Ett medlemskap i en kristen församling är mer än att att gå på gudstjänst. Med det har jag inte sagt att vi skall hoppa över gudstjänsten. Inte alls. Men det finns fler djup än personlig närvaro i ett kyrkorum en viss tid i veckan. Vi är trots allt mer på annan plats än just i kyrkan en vanlig vecka. Där finns det också en firande församling.

Så vem får räknas i alla våra olika kyrkor? För mig är det lite djupare än att bara tittat på vilka som går i kyrkan. Vikten av gå i kyrkan är ett annat ämne. Ett ämne som är värd sin egen fundering.

Publicerat den

Söndagstankar – Vi har en som förstår oss

IMG_0953.PNG

Du och jag möter så mycket i livet. Frestelser, prövningar och allt hur man nu vill benämna det. Vår ambition är att vi skall stå pall och klara av det.

Så händer det som vi inte vill hända. Vi faller. Som följd av det blir det ånger och många gånger ångest. Vi ville annat men det höll inte.

Jag brukar tänka att det är inte så farligt att falla bara man inte ligger kvar. Lite slarvigt sagt kanske. Men vad jag menar att det farliga i att faller är när vi inte reser på oss. Då är fallet ett faktum. Blir status och man är kvar i det tillstånd man i te ville vara i.

Vi är inte mer än människor. Det vet Gud. Han vet vad vi går igenom. Hur vi frestas. Han har mött det vi möter. Den enda skillnaden att han gick ur den striden utan synd. Därför vet han hur det kan vara men också vägen genom det.

I 1 kor 10:13 kan vi läsa följande: ”Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta. Gud är trofast, han skall inte tillåta att ni frestas över er förmåga, utan när frestelsen kommer, skall han också bereda en utväg, så att ni kan härda ut.” Han vet vägen genom och ut ur den.

Genom allt du möter har du en som förstår dig och har medlidande med dig. Gud känner med dig. Men det slutar inte där. Han hjälper sig igenom och vi förebygga att du inte faller nästa gång. Han vill hjälpa dig att resa dig och att du skall förbli där. Men faller du igen vill han hjälpa sig igen. Han är en kärleksfull och tålmodig Gud.

Är det fritt fram nu att synda på nåden och falla lite nu och då och bli upprest? Jag tror ingen innerst inne vill falla och synda på nåden. Innerst betyder det ångest och nöd. Vi vill ”stå upprätt”. Det är det normala. Att synda på nåden är inte normalt. Då har vi större problem att ta tag i.

Du och jag har en Gud som har omsorg om oss. Han älskar oss som sina barn. Han stöttar och hjälper oss som vilken förälder som helst skulle ha gjort och mer därtill. Vill vi leva med honom kommer han bistå oss. Han har medlidande och vet hur livet kan vara. Tillsammans med honom har vi bättre förutsättningar att stå emot frestelser och prövningar.

Publicerat den

Denna natt för tjugo år sedan…..

Denna natt som nu kommer är en natt att minnas med respekt. Denna kväll gick många människor ombord på båten Estonia och skulle göra en resa som skulle ända mångas liv. Denna båt skulle gå under.

Medan jag sov kämpade många människor för att rädda sitt liv. Det var många som inte klarade den kampen.

Min lilla upplevelse är ju förmätet att ens tänka på i ljuset över det trauma som många andra upplevde. Men jag minns att klockradion gick igång på morgonen. När jag hör vad budskapet blir jag helt ställd. Det kunde bara inte vara sant. Denna dag blev sen inte någon annan lik.

Jag har haft förmånen att få lyssna till personer som överlevde denna natt. En berättelse som är svår att smälta. En stark berättelse är den Mats Hillerström berättar i Dagen.

Många tankar har tänkts om Estonia ska bärgas eller inte. Den frågan lär man nog tvista om för all evighet tror jag. Viktigare är att ta med sig livets skörhet istället.

För denna natt påminner oss om hur skört livet är. Det kan ändas snabbt. Ingen av oss har löfte om morgondagen. Vi behöver verkligen ta vara på vårt liv och göra det bästa av det. Släng inte bort det på massa dumheter. Vi bygger livet som om vi ska vara kvar på denna jord flera hundra år. Vi samlar i bankfacken med vetskapen att vi får ingenting ta med oss dit vi går.

Denna natt för tjugo år sedan var det många som miste livet. Vi lyser än en gång frid över deras minne. Samtidigt får vi be för alla som denna tid har det tungt och sörjer extra mycket. Vi ber för alla som livet brister för i dom smärtsamma minnena som man påminns om. Herre, ge alla dessa en extra kraft för dessa dagar.

Publicerat den

Alla känner apan men apan känner ingen

I får när jag körde in bilen i garaget kom en av mina nya grannar och började prata med mig. Naturligtvis trevligt.

Det är rätt intressant vad man verkar veta vem jag är. I detta fall var det inte på något vis en dålig upplevelse. Allt igenom trevliga människor. Vederbörande hade full koll på vart jag jobbade. Trodde sig veta att jag kom från Västerås. Jag bestämde mig dör att inte fråga om man visste något mer om mig. Då hade det kanske blivit mindre trevligt kanske 😉. Västerås var ju mindre rätt men vem lider av det.

Jag har ju flyttat runt en del. Det som slår mig är att man bygger mycket av sin kunskap av folk genom rykten. Och folk verkar läsa in ganska mycket mer om det man just fått veta. Så växer kunskapen efterhand. Det blir ju lite av viskleken. Det den första säger är inte alltid vad den sista säger. Ända skillnaden är väl att viskleken just är en tyst lek i jämförelse med ryktesleken.

Så mycket bättre det vore att vi lärde känna varandra direkt än via rykten. Då får vi en korrekt bild på en gång.

Det blir också lite småkul att höra någon säga att man känner den och den. När det väl kommer till kritan är det mer av ”att veta vem det är” än en vänskapsrelation. Att känna kan ju visserligen betyda ”att jag är nära vän med”. Det kan också betyda ”att känna till mycket ytligt att den heter si och så” typ.

Så när man är personen som alla känner men man själv inte känner någon är man rätt ensam. Ensam i ett stort sammanhang. Nu brukar ju det gå över med tiden. Allt eftersom man lär känna folk lite närmare så är ju problemet löst. Eller?

Grannen som kände mig visste att jag jobbade på Erikshjälpen. Han hade varit där någon gång. Vi hade rätt bra saker till bra priser. Det var roligare att veta än att jag kom från Västerås. Så ibland kan man få reda på bra saker när alla känner apan men apan känner ingen.

Publicerat den

Ge en hundring till världens barn…..

IMG_0948.PNG

Nu är vi mitt uppe i insamlingen till världens barn. En insamling som kan förändra livet för ett barn. För många barn är denna insamling deras enda hopp.

Det har ju blivit väldigt mycket tävling över det. Och det är väl på ett sätt bra. Om det gör att fler vill ge så är det ju bra. Eller hur? För visst får inte Eskilstuna vinna även detta år, eller hur?

Men nog är det ändå nyttan av varje krona vi ger som motiverar oss. Tänk att vi kan då rädda flickor från att könsstympats i Mali. För hundra kronor kan du ge mat till ett skolbarn i en månad. För oss räcker det ju knappt till en hamburgare. Eller bekosta skolgång under en månad. Det är ju behovet ute i världen som gör denna insamling så viktig. Det är så många barn som behöver din hjälp. Så nu tar vi och gör en insats.

Jag utmanar alla mina bloggläsare och naturligtvis alla andra att ge hundra kronor till Världens Barn. Du kan sätta in det på 90 1950 – 6. Du kan använda Swish. Använd nummer 90 1950 6. Vill du även att din gåva ska räknas med i kommunresultatet där du bor skriver du din kommunkod i meddelandefältet. Ingen avgift avgår till Swish när du ger en gåva till Världens Barn. Du kan också handla i Erikshjälpens alla butiker den 4:e oktober. Då går hela dagskassan till världens barn. Kan det bli bättre? Och du, man får gärna ge mer en hundra kronor.

Vart går alla pengarna till? Det är många som ser till att pengarna använda på bästa sätt. » Världens Barn är Radiohjälpens största kampanj och involverar i samarbete med SVT en stor del av det ideella Sverige. De 21 hjälporganisationer som ingår i Världens Barn-familjen är: Afrikagrupperna, Clowner utan Gränser, Diakonia, Erikshjälpen, Föräldralösa Barn, Hoppets Stjärna, IM Individuell Människohjälp, IOGT-NTO-rörelsen, KFUM, Lions, Läkarmissionen, Plan Sverige, PMU, Rädda Barnen, SOS-Barnbyar, Svenska Afghanistankommittén, Svenska kyrkan, Svenska Röda Korset, Unicef Sverige, Vi-skogen och We Effect.

Varje år finns det olika profilprojekt som man satsar på. Det är några av alla insatser man gör för pengarna. Kolla in varje organisations hemsidor så ser du vad dom gör. På världens barns hemsida får du många goda exempel på vad som görs.

Behöver du motivation genom att veta vad dina pengar räcker till?
Här kommer det som Erikshjälpen ger exempel på:
50 kr skolmat till ett barn i en månad (Uganda)Erikshjälpen (Foto Pelle Wahlgren)
50 kr blöjor och kläder till nyfött barn (babypaket)
70 kr kostar en förädlad värphöna som ger näringsrika ägg och kycklingar
100 kr yrkesskola/grundskola för ett barn i en månad
150 kr blir till odlingsväxter och näringsrik mat för en hel familj. (odlingspaket)
150 kr Fem familjer som är med i ett odlingskollektiv får träning, redskap och fröer/plantor.
150 kr bekostar en present till ett sjukt barn i Sverige eller två nallar till en akutmottagning, ambulans.
160 kr kostar en elevs skolmaterial i Sydsudan under ett läsår.
250 kr i veckan kostar uppehälle, utbildning och fritid för ett barn, en vecka på gatubarncentret i Kenya.
250 kr får en familj/år i Mocambique som tar hand om ett barn som förlorat sina föräldrar i aids. (familjehem)
280 kr En ny skolbänk. (Kenya, Afrikas horn)
300 kr bekostar vinterkläder och skor till en stor familj i Östeuropa. (Klädsändning HB)
350 kr kostar en get, som ger näringsrik mjölk och killingar, till familjen och till försäljning. (Kenya)
350 kr bekostar mat till en familj i två veckor i Rumänien.
350 kr kostar det att bygga en toalett/latrin i Laos.
400 kr Ett barn med funktionsnedsättning får hjälp att kunna gå i skolan. (Kenya)
400 kr betalar lärarlönen och skolmaterial för ett barn en termin (Sydsudan) (skolstöd)
400 kr kostar det att utbilda en bybarnmorska i Laos
410 kr utbildning för en flicka i Bangladesh som räddar henne från att bli bortgift som barn.
560 kr Kvinnor i en by får träning i att starta en affärsrörelse som kan ge dem och familjen en tryggare inkomst. (Kenya, Afrikas horn)
600 kr bekostar en läkare under en dag
900 kr ett barn som missat skolstart får gå i speed school, intensivskola och läsa in hela lågstadiet på nio månader
2 000 kr kostar en ko som ger familjen mjölk och försörjningsmöjligheter (Kenya)
93 000 kr kostar det att borra en brunn

Publicerat den

Att bli inkryssad…. Skall man sluta om man inte fått något kryss?

IMG_0947.JPG

Jag läste att Anders Hagström för KD i Örebro blivit inkryssad i fullmäktige i Örebro. Det är väl inget konstigt med tänker du. Inte alls. Inte mer än att han skriver så här på Facebook: ”Tydligen har jag blivit inkryssad i kommunalfullmäktige i Örebro. Lite överraskande eftersom min personvalskampanj riktats mot riksdagen. Tack för det förtroende ni gett mig”

Lite kul tycker jag. Först, Grattis Anders! Riktigt roligt att du får detta förtroende. Jag tror du kommer att göra ett kanonbra jobb. Att man kryssat in sig måste betyda att man räknar med att du kan tillföra något och göra skillnad. Det blev inte riksdagen. Kanske nästa gång.

Men jag måste ändå reflektera. Det är rätt kul att se en person som kampanjar för riksdagen. Väljarna kryssar för fullmäktige. Antingen missuppfattar väljarna kampanjen eller så tycker dom att han passar bättre i kommunalfullmäktige. Rätt intressant resultat. Kan ju vara så att man verkligen inte ville bli av med en så gedigen man Örebro så man såg till att han blev kvar där.

Personvalet – jag är nog lite kluven inför detta. Tycker både ock……

Här ser man dock vilken makt man har att se till vem man vill ha på respektive plats. Vad än personen ifråga tänkt sig.

Det blir också en värdemätare. Folkpartiets ledare fick inte flest kryss i sitt parti. Göran Hägglund fick bara ett kryss mer än Roland Utbult.

Nu går partierna igenom valets resultat. Man analyserar hur valarbetet gick. Kanske detta också vore något att ta med. Om man inte fått några kryss, eller att andra som stod längre ned på listan fick fler kryss, borde det bli en tankeställare. Är man då rätt man/kvinna på denna plats? Vill folket något annat? Vill man se en förändring?

Naturligtvis har du rätt som menar att det är först och främst partiet och partiets politk man röstar på. Så sant. Men personvalet ger en fingervisning om vem som skall representera partiets politik och det som väljaren vill.

Så skall man sluta som politiker om man inte fått något kryss? Nja, det är väl kanske inte min poäng. Snarare att man bör nog se över sitt sätt att representera sitt partis politik. Har man missat själva poängen? Har man börjat tappa kontakt med sin väljarkår och vilka frågor man vill att partiet skall driva? Att stå på listan är tufft vågat. Ni gör det bra som ställer upp. Men det innebär också att lyssna in era väljare. Några verkar få större förtroende än andra. Man kan undra varför? Vad lär det dom övriga? Detta val borde väcka en del frågor och funderingar hos den som inte fick några kryss……

Publicerat den

Höstdagjämningen…… Jo, tydligare än så här kunde den inte ha presenterat sig

IMG_0944.JPG

Höstdagjämning och vårdagjämning
Dagjämningarna inträffar mellan vinter- och sommarsolstånden och innebär att dag och natt är ungefär lika långa. Meteorologiskt sett har varken höst- eller vårdagjämningen någon direkt betydelse.
Höstdagjämningen inträffar det ögonblick då solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg söderut, och vårdagjämningen när solens centrum passerar himmelsekvattorn på väg norrut. Detta innebär att dagen och natten kring denna exakta tidpunkt är ungefär lika långa. Vi kallar dessa tillfällen för höstdagjämning och vårdagjämning.

På grund av skottårscykeln varierar tidpunkten för höstdagjämningen, varför den på norra halvklotet kan inträffa antingen den 22 eller 23 september. Normalt ska då hösten ha kommit till Norrland, stora delar av Svealand och även det inre av Småland. Till västkusten och sydvästra Skåne anländer hösten normalt i först i mitten av oktober.
Källa SMHI

Igår när jag åkte till Örebro var det verkligen höst. Vägen hade så mycket löv på sig. Det regnade massor. Vägbanan hade massa vatten att parera. När man kliver ur bilen är det råkallt och riktigt ruskväder. Höstdagjämningsdags? I högsta grad. Man behöver verkligen inte tvivla på att hösten är här. SMHIs förklaring har inget med meteorologi och väder. Men nog känns det som att man klart kunde koppla ihop det med tidpunkten detta är.

För några dagar kunde jag sitta i småbåtshamnen i Norrköping och äta pizza ute. Du kan se det på min sida ”Dagens Bild” Inte nu längre . Å andra sidan är det säkert något kvar av sommaren i Skåne antar jag. Men inte där jag bor och jobbar.

För mig är hösten den tråkigaste perioden. När väl den slagit till kan jag nog gå i ide och vakna upp vid 1 advent då vi tänder adventsljusstakarna. Det är så tråkigt att löven faller. Det blir tidigt mörkt på kvällen.

Men mitt i allt detta finns det faktiskt något jag tycker om. Nu kan man tända levande ljus. Smålampor i fönstren. Det gör hösten så mycket lättare att överleva.

När vi bodde i huset på landet tillhörde vi dom som hade många lampor tända utomhus. När andra släkte ner och det blev kolmörkt så tände vi upp stället. När man åkte förbi vårt hus var det ”rena dagen”. Överdrivet men ändå. I jämförelse var det nog så.

Nu är våra sommarnätter ett minne blott. Dygnen då knappt solen hann gå ner innan det var dags att gå upp igen är förbi. Nu blir det tvärtom.

I storstaden blir det ju nästan aldrig mörkt. Gatlysen lyser genom hela natten. Det gör att man kan inte riktigt se den underbara stjärnhimmel som finns ovanför våra huvuden en klar natt. Detta var mycket påtagligt när vi var i Miami Florida. Dom ser stjärnorna när det blir strömavbrott.

Jo, det finns en sak till som är bra med denna dag. Det är typ 3 månader kvar till julafton. Då vänder det och vi går mot ljusare tider. (Sen är det snart sommar igen och hösten lär komma tillbaka ännu en gång. Alltså, ingenting är nytt under solen)

Hur blev gårdagen då efter dess regniga start? Det blev en dag där solen tittade fram och den klarblåa himmelen blev åter synlig. Vi får hoppas att det är tecknet på att hösten kommer bli ovanligt vacker. Det är i alla fall min bön.

IMG_4864-0.JPG
Frost i Örebro dagen till ära

Publicerat den

Det där med lyse på bilen…..

Det där med lyse på bilen verkar rätt många tycka vara överskattat. Varför sätta på lyset?

Förr verkade alla bilar ha automatiskt halvljus. Idag är det visst skillnad. Åker mot Linköping. Kommer ifatt en bil som inte har lyset bak tänt. När jag kör om har den någon form av lyse fram. Bilen blir svårupptäckt. I dimman till Örebro förra veckan mötte jag bil efter bil med släckta lysen. Hur tänker man då?

När höst och dimma slår till vore det inte helt fel om vi kunde ena oss om att tända lyset på bilen när vi är ute och kör. Okej?

I veckan som gick var det flera olyckor relaterade till dimman. Så det är en besvärlig tid. Så lyset, kan vi bestämma att………

När man tillverkade bilarna kom man på en liten uppfinning som heter framlyse. Idén med dessa är att dom ska lysa. Kanske blir lite övertydlig men…….. skulle vi kunna bestämma oss för att ………

För visst, varför synas i trafiken? Denna lilla obetydliga dumhet att sätta på lyset drar ju ström från batteriet. Och när dom väl går sönder om ett år eller så så är dom ju rätt dyra. Så varför slita på dom.

Man skulle ju kunna göra som en del tycker är en bra lösning. Bara använda det ena lyset. Och då det högra. Man kanske bländas genom att använda båda. Åtminstone det vänstra. Att ha en reservlampa i beredskap är ju kapitalförstöring. Att ha två leder nog till personlig konkurs….. möjligen….

Man skulle ju kunna utrusta bilen med ficklampor om det mot förmodan skulle bli mörkt och man skulle behöva tända lyset.

Förlåt min ironi över fenomenet lyse på bilen. Blev någon ledsen så ber jag om ursäkt. Men ändå, kan vi komma överens om att tända lyset på bilen? Det var väl egentligen det ända jag ville säga. 😊

Publicerat den

Söndagstankar – det finns kraft i evangeliet

IMG_0940.PNG

När jag var liten hörde jag en pastor säga att man skulle ha sin bibel öppen. Jag gick hem och la min bibel öppen på nattduksbordet. En barnslig reaktion men inte så dumt. En bibel som är öppen och läses ger en kraft i livet. I dessa dagar med smartphones och appar så blir det mindre av bokens form. Inte så ovanligt att man läser Bibeln genom sin app i gudstjänsten. Hur som helst……

Det finns böcker som sätter avtryck av olika orsaker. Vissa böcker blir sålda i massupplagor. Men det finns en bok som sticker ut från alla andra böcker. Det är Bibeln. Översatt till flest språk. Jag vet ingen annan bok som fört människor till platser och folk där ”tiden stått stilla”. Tror mig också se att det finns ingen bok man har så många ‘översättningar’ av. Alltså olika svenska översättningar med olika sätta att skriva. Likväl på olika språk. Så på det viset kan denna bok finnas i flera olika exemplar i ett hem. Det är nog den bok man inte gör hur som helst med. Man slänger inte så gärna den.

Varför är det så här?

Det finns en kraft i innehållet. En kraft som påverkar i verkliga livet. Genom att läsa ur den händer det något med oss. Om vi förstod och insåg det fullt ut så skulle den ha första prioritet i våra liv.

Främst är evangeliet en kraft som sträcker sig bortom det vi kallar död. Den talar om ett evigt liv och vägen dit. Tydligare kan det inte bli när Jesus säger ”Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. (‭Johannesevangeliet‬ ‭14‬:‭6‬ SFB) Detta är den enda vägen. Finns ingen annan väg. Du kan inte snickra ihop en egen kartbild och väg till himlen. Jag tänker att det är just därför boken är så kraftfull och känslig. Så bokens innehåll har avgörande betydelse för dig och mig om vi vill till himlen.

Samtidigt är det läkedom att läsa denna bok. Det finns en kraft som vi får del av. Ingen annan bok kan ge det. Visst kan en annan bok ge kunskap och uppmuntran och påverka våra liv. Men långt ifrån hur Bibeln gör. Det är därför den är så läst, så mycket översatt och har en sådan påverkan.

Så, jag skäms inte för evangeliet. Det är en Guds kraft till frälsning – räddning.