Överseende är ibland ett svårt ord.
Det är inte att se över någon med en arrogant uppsyn. Det är inte heller att se förbi någon. Inte heller en variant av synfelet översynt.
Nej, överseende är av helt annat slag.
Det handlar om att vara tålmodig, fördragsam; mild, tolerant, förlåtande, förstående. Likaså beskrivs det till och med med nåd.
Det är något vackert över att vara överseende. Man är då inte fördömande. Man ser inte ner på någon.
Men det allt för ofta lätt att hamna i dess motsats. Någon har gjort något fel. Om än av misstag så tillräknas inte nåden där. Man tycker den andra har missat totalt utifrån sitt egen utgångsläge och tanke. Förlåtelse och Nåd är lite för mycket att ge.
Men jag tror vi behöver träna på att vara överseende. För förr eller senare behöver vi det själva från vår omgivning.
”Som du vill att andra ska vara mot dig ska du vara mot dom” Är väl en bra utgångspunkt.
Vi behöver visa varandra mer Nåd. Tillräkna inte varandra att man medvetet vill göra varandra illa. Var mild och förlåtande. Det är en hållning som räcker långt.
Pedher´s blogg 