Du är utvald

Ibland är styrelsemöten mindre roliga. Ibland fantastiska. Ibland förutsägbara. Andra gånger överraskande. Igår var jag med på ett överraskande sådant. Min vän Robert läste ur en andaktsbok. Det handlade om en person som var utvald. Men inte utvald pga våra vanliga principer och cv. Jag bad om en bild på sidan. Läs texten och fundera lite omkring den.

Gud uppmanade Samuel att inte se till det yttre som man lätt gjorde och gör. ”Se till det inre” – var uppmaningen.

Min hälsning till dig är att Gud ser inte till ditt yttre i första hand. Inte heller till ditt cv och kompetens. Han ser till ditt inre. Därför är du utvald.

Gud ser till hjärtat. Lite mer om det i morgon.

Att få vara ett fruktträd

🍎Tänk om man kunde vara ett fruktträd.

🍎Något jag saknar från tiden när jag ägde ett hus med trädgård är fruktträden. Att se dess blommor komma. Höra surret från bin som flyger från blomma till blomma. Se karten komma och sen frukten.

Några bibelversar påminner om detta.

Galaterbrevet 5:22-23
Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet, självbehärskning…..

🍎När man läser dessa rader inser man hur ofta man kommer till korta med allt detta. Man vill kunna visa mer kärlek. Vara mer glad som smittar av sig. Upplevs mer av frid som gör oss trygg. Mer av tålamod och självbehärskning. Vänlighet önskar man vara det dom syns tydligt. Och godhet, trohet och mildhet önskar man växa till mer och mer.

🍎 En frukt växer fram på ett träd. Så också denna frukt som beskrivs i Galaterbrevet. På något sätt innebär det att vi tar oss inte dessa egenskaper. Vi får dom. Dom växer fram i våra liv.

🍎 Hur många av oss önskar inte det? När man läser om frukterna, en efter en, inser man hur viktiga dom är.

🍎 Kanske vill du stämma in i min bön denna dag…

🙏 Herre, gör så att dessa goda frukter växer fram mer och mer i mitt liv. Att jag får mer av dom för varje dag. Herre, jag inser att jag aldrig kan få för mycket av dessa frukter. Befrukta mitt liv så att dess frukt blir tydligare i våra liv. Amen 🙏

🧩 Pusselbiten

🧩 Du har säkert gjort det någon gång. Lagt pusslet. När det börjar dra ihop sig mot slutet så inser du läget. Det saknas en bit. Man ser visserligen bilden förutom just den lilla kvadratcentimetern som saknas. Men det känns så oavslutat ändå.

🧩 Bilden är bekant. Vi är alla en pusselbit i det stora pussel som läggs varje dag. På varje plats. Över hela vår jord. Läste att världens största pussel lär ha 40320 bitar. Ja du läste rätt. Lär ta ett tag att lägga – typ 600 timmar. Ändå finns det ett större pussel – livspusslet jorden med alla dess invånare.

🧩 Kanske har du hört sången som Gunbritt Holgersson har skrivit.

Refrängen är så här:

Tänk att få vara en pusselbit i Guds stora pussel, det finns en plats där jag passar in den har Han bestämt åt mej. För varje mänska finns en plats ja alla måste vara med om pusslet ska bli så helt och så fint som Gud har tänkt. Tänk att få vara en pusselbit i Guds stora pussel det finns en plats där jag passar in den har Han bestämt åt mej

🧩 Den påminner om något viktigt. Att alla behövs för att bilden ska bli klar. Att alla har en plats att fylla. Inte vilken plats som helst utan den som är ämnad för just dig eller mig.

🧩 Tänk vad lätt det är att både påstå och känna att man inte passar in eller behövs. En märklig företeelse. Borde aldrig få hända. Borde aldrig få upplevas.

🧩 Ibland tror jag dock att det är en självpåtagen attityd. Man skapar den bilden själv. Man matar sig med tanken att just ”jag” inte passar in. Det är oftast en fel bild. Troligen aldrig sann.

🧩 Idag vill jag påminna dig om att du är viktig här och nu. Det har Han bestämt. Du passar in. Även när känslan säger något annat. Utan dig blir inte pusslet färdigt. Utan dig fattas det en bit av bilden. Så du behövs och har din plats.

”Det dra ihop sig….”

”Det dra ihop sig till….” Visst har du hört det förr. Nu är det hockeyfeber. Det dra ihop sig mot slutspel. Varje match är viktig. Likaså varje poäng. Topp 6 eller helst topp 4. Det gäller att komma så bra till som möjligt.

Det drar ihop sig till oväder. Det dra ihop sig till årsskifte. Det är så mycket som det kan dra ihop sig till.

Med det menar vi väl att det är på väg till något avgörande. Det ska hända något. Som om vi ska vara mer beredda och mer på.

Vad drar det ihop sig till i ditt liv? Vad är snart på gång? Vad ser du fram emot. Eller är det något jobbigt som det drar ihop sig till?

Ett sådant t skeende kan vara energikrävande. Kan sätta oss på prov. Vi måste tagg upp lite typ. Bli mer skärpt.

Oftast tänker jag att det handlar om lite extra trevlig spänning. I hockey kan det vara mellan hopp och förtvivlan. Som jobbsökare kan det vara väl spännande om man ska få komma på intervju eller kanske rent av få jobbet. Det kan bli seger eller platt fall. Så när det drar ihop sig till något kan det vara både tufft och lätt.

Men oftast dra det ihop sig till beslut. Olika beslut som blir viktiga i livet. beslut som formar framtiden. Som leder oss in i nästa fas i livet. Därför blir det extra viktigt när det börjar dra ihop sig. Då behöver vi samla mod och vilja. Mod att våga. Vilja att genomföra. Drivkraften blir det vi kan ana bortom ”det börjar dra ihop sig”-känslan. Segern vi kan ana om det lyckas.

Tänk vad gott det kan komma ur en ”det börjar dra ihop sig”-känslan. Sätt ditt fokus där. Så blir slutackordet säkert ett harmoniskt sådant.

Pytt i panna är en rätt bra mix….

Står och gör morgondagens matlåda. Denna gång fick det bli pytt i panna. Lite mix av lite av varje. Inte så dumt tänker jag.

Det är inte alltid som man kan få till den häftigaste matlådan precis. Men varför måste sen alltid ”slå” alla andras matlådor?

Ibland är just pytt i panna inte så dumt. Man tar vad man har och är nöjd med det.

En rätt bra livsfilosofi. Att inte alltid sikta mot stjärnorna. Utan mer ta det man har. Och vara nöjd med det.

Jag tänker att vi skulle mer vara nöjd med det enkla vardagliga.

En middag med pyttipanna kan se väldigt olika ut. Beror helt på vad man har i skåpet. Vilka tester man har. Eller vilka olika ingredienser man just då har.

Det som sammanför är att man gör något av det man har.

Det är så livet bör levas. Att göra något av det man har och det man fått.

Så ett pyttipanna-liv är kanske det som ger en krydda i livet. Att söka det man inte har gör lätt att man mister det man redan har.

Kanske är en bra avslutning på dessa tankar är att citera en känd sång….

Var nöjd med allt som livet ger och allting som du kring dig ser ….. // ……. vad nöjd med livet som du lever här

Möjlighetsgörare

Att göra det omöjliga möjligt

Har du hört det ordet förr? Möjlighetsgörare.

Försöker man slå upp det i SAOL får man meddelandet ”inget resultat hittades”. Ändå menar jag att ordet finns. Eller rättare sagt bli erkänt som ett ord.

Möjlighetsgörare

När jag googlar ordet så finns det inte heller. Men Google verkar fatta vad man menar med det. Sidor med typ ”möjlighet att göra” kommer upp. Så på något förunderligt sätt verkar ordet finnas.

Möjlighetsgörare

Sug på ordet en stund. Visst verkar det som ett ord man vill göra till sitt. Tänk att vara en person som gör saker möjligt. Speciellt dom saker som verkar omöjliga att göra.

Känns som att ordets djupaste innebörd är att göra just det omöjliga möjligt!! Som att man suddar bort o-et i omöjligt och vips så är det möjligt. Som att man suddar bort förmågan att se det som omöjligt. Man gör det helt enkelt möjligt.

Jag tror vår tid behöver fler möjlighetsgörare. Jag vill vara en sådan. Vill du?

Kanske är ett steg att börja tänka positivt. Att börja tro på det. Kanske till och med lite före innan man riktigt vågat släppa tanken på omöjlighet. Helt enkelt att inta en ny attityd. Att bestämma sig för att sudda bort o-et.

Möjlighetsgörare

Jag tänker att det borde kunna smitta av sig på andra. Så om några börjar in det starta en revolution – ja, det kanske var att ta i – men kanske kan det start en ny tid. En tid av tilltro. En tid av hopp. En tid av ”we can”. En tid av ”det går”.

Låt oss bli möjlighetsgörare.

Gudsbilden – hur påverkar den oss?

Vad är ’gudsbild’ för dig? Jag tänker att det är den syn jag har på på den Gud jag tror på. Vem han är. Vad han kan. Vad han gjort. Vad han gör. Helt enkelt vem han är i mina ögon.

Så för att kunna reflektera över vilken Gudsbilden påverkar oss behöver vi beskriva för oss hur vår Gudsbild är.

Hur skulle du beskriva Gud? Är du blundar och ser honom i för din inre syn – vilken bild träder fram?

För mig är gudsbilden Jesus. Jag tänker att Jesus personifierar Gud. Och så som Jesus beskriva blir min Gudsbild.

🐑 Han är herden. Som vårdar fåren. Leder dom till vatten för att släcka törsten. Hitta mat för att bli mättad.

🗺 Vägen – han är den väg som leder bäst fram i livet. Livets väg till det eviga livet.

🕯 Ljuset – när livet behöver upplysning, hitta rätt i dunklet, så är Gud ljuset på min stig.

💪 Styrka – då jag känner mig svag så ger han mig styrka. I en tid som det mer ska vara ”kan själv” så känner jag trygghet i att jag kan vila i hans styrka och visdom.

📖 Sanningen- livets bok med livets grunder. Där där vårt liv vilar.

🌍 Han perspektiv är långt mycket bättre än mitt. Han håller också hela jorden i sin hand.

💕 Jag skulle tro att ord som omsorg, kärlek, frid, vila, helande, sover aldrig, och många fler ord ger den Gudsbild du har.

🙏 Men kanske är nåd det jag förknippar Gud mest med. Förlåtelse och nåd. Hans enorma förmåga att förlåta och upprätta.

💔Om vi har en gudsbild som är fördömande skapar det rädsla och otrygghet. Det förminskar oss. Gör oss små. Vi krossas under misslyckande som vi inte tror att vi kan ta oss igenom.

Men är vår Gudsbild är nåd och förlåtelse ger det oss hopp. Tro på framtiden. För jag vet , som du, att är det något vi behöver så är det nåd. Ofta. Gärna. En sådan Gudsbild vill jag leva i. Det gör mig trygg.