Vilka toner har du?

Fick spellistan för nästa gång jag ska vara med och sjunga. Första låten kände jag inte igen. Bad om en ljudfil. Svaret kom:

”Skojar du ? Det är en segertonersång”

Segertoner kanske inte säger dig något. För andra är det starka nostalgiska känslor. Segertoner. Den sångbok vi ofta sjöng ur i pingstkyrkorna.

Visst är det olika hos oss vilka toner vi har inom oss. Den inre sången kan vara i moll. Det kan vara dur. Vissa gånger är det verkligen en segerviss sång. Andra gånger är det mer melankolisk sång i grå dimma.

För mig har olika sånger förknippats med olika tider i livet. En sång kan också ha hjälpt mig att komma igenom en viss tid. Andra sånger gör mig lugn. Andra sånger ställer in min våglängd till Gud på ett speciellt sätt.

Det gör att livets olika skiften har sitt svar i en speciell sång. Jag låter mig bäras av just ”den” sången.

Jag tänker inte i första hand på att du och jag ständigt ska ha framgång i våra liv. Men jag tänker att vi behöver mer segertoner i våra liv. Toner som bär oss ut ur mörker in i ett gott ljus. Ut ur moll in i dur.

Kanske är det för mycket toner av nederlag just nu. Du längtar efter segertoner. Börja med att lyssna mer på sådana toner. Låt dom prägla ditt sinne. Låt det ryckas med. Stanna inte i moll. Välj dur. Låt dig stämmas av vår herre så kommer den himmelska tonen ta över.

Min bön blir idag….

🙏Herre, stäm den inte musiken i dur. Gör så att det börjar vad mer segertoner. Gud , sjung i vårt inre dom goda ljuvliga tonerna från himmelen. Amen 🙏

Ps Du kanske undrar hur det gick med sången? När jag såg vilken sång det var, nr 3, så visste jag vilken det är. Det var ju en klassisk segertonersång 😄 Ds

Delete – sudda bort missförstånden

Vet inte hur du känner det ibland men jag kan få en känsla av att vilja trycka på ‘delete’. Knappen på tangentbordet som innebär att man raderar.

Visst har det hänt att man trott sig ska radera ett ord och hela alltet bara försvann. Då är det jobbigt.

Men ibland händer det saker som man skulle vilja ha ogjort. Saker man skulle vilja göra om. Kanske nyansera lite med en annan framtoning. Då man blivit missförstådd. Kanske känner du igen i det.

Det som troligen är mest jobbigt är att hantera det inom sig själv. Av någon outgrundlig anledning kan man lagra misstagen länge i vårt minne. Dom kan ligga där och skava. Störa. Gör ont. Egentligen har man gått vidare men ändå inte. Man kan ha sårar någon. Bett om förlåtelse men ändå inte kunnat släppa det.

Det är då det skulle vara så skönt om man kunde trycka på delete-knappen. Bara radera bort det.

Jag tror det ändå finns en sådan ”knapp”. Den knappen stavas [ F Ö R L Å T ] . Ordet och handlingen som sätter oss fria. Främst oss själva. Den suddar ut det som kan skava. Den för oss ut i friskare luft.

Ordet står för något ännu djupare än så. ”Inte längre kräva gottgörelse för oförrätt”. Man friskriver allt och alla. Lämnar det helt bakom sig och låter det ligga där. Man väljer en annan bättre väg helt enkelt. Kräver inte sin egen rätt. Utan låter det bara förlåtas.

Hur är detta möjligt? Det finns ju allt för många krångliga situationer. Ofta kan man bara göra det med hjälp av honom som redan förlåtit oss. Som är bäst på det. Att ta hjälp av Jesus. Att be om hans kraft och möjlighet. Hans hjälp att förlåta. För när det är som svårast att förlåt, både sig själv och andra, så finns det kraft till det hos honom.

Delete-knappen kan också stavas [ B Ö N ] . Att be till vår Herre och be om förlåtelse. Där händer det något som skapar kraft till att få och ge förlåtelse.

Det är en av dom bästa vägar att gå. Kanske den här dagen ska få bli en förlåtelsens dag. Att förlåta sig själv. Att förlåta någon annan. En dag att få komma ut i frihet igen.

Min bön blir idag…

🙏Herre, ge din förunderliga kraft till att förlåta Amen 🙏

Dumm(e) mosse

För typ 1,5 år sedan satt jag samma plats. Då på gränsen till utbrändhet. Yr. Gick på halvfart. Då var denna plats ett favoritställe. Det var här yrseln försvann för en stund. Det var här själen fick lite extra ro. Här kunde jag sitta en god stund som helt plötsligt visade sig vara ett par timmar. När jag gick till bilen var jag för en stund en ny människa.

Denna gång finns inte dom förtecken och orsaker. Denna gång en ledig dag i februari då solen tittar fram. Lite kyligt men skönt. Tjärnen har ett tunt lager is där solen speglar sig i. Termos med kaffe. Några mackor. Lite musik. Bara stilla stilla. Så ljuvligt.

Man man undra varför mosse skulle få ett namn så nära ordet ‘dum’.

Dumm(e) mosse

För platsen är långt ifrån dum. Den är helt ljuvlig. Troligen i alla väder har den sin skönhet. Det är som att komma till Jämtland. Där gick jag på en mosse en gång som barn. Minns det än. Vi hade hyrt oss en stuga på en udde. Antingen fick man ro dit eller gå över en mosse.

Naturen gör något gott med oss. Gud skapelse som vi, allt för ofta, missar. Den är som en Guds hälsning till oss. En smekning från himlen. Vinden blir som en viskning från skaparen själv. ”Njut, jag har skapat den för din skull. Att få njuta av. Att upptäcka återhämtning. Det är den som får din puls att lugna sig. Gör att blodtrycket går ner. Där här jag kommer dig extra nära. Så sitt ner en stund”. En stilla viskning.

När jag gick över mossen till tjärnen sjöng Gordon Mote ”Just a closer walk with The” Bara en närmare promenad med Dig. Och det är ju precis som det är. En stund i denna ljuvliga plats är som en stilla nära promenad med Gud själv.

Det dom stunderna vi behöver. Kan finnas naturligtvis på många platser. Men en stund här påminner om den fantastiska möjlighet vi har att hitta platser där Guds andetag får smeka vår själ.

Så någon dum mosse är inte denna plats. Utan en snäll vacker ljuvlig och stilla plats. (Så länge ingen grupp av människor missuppfattat platsen och gapar och skriker 😉)

Alla ♥️-ans dag varje dag

Alla ♥️-ans dag varje dag. Det måste vara bättre än bara en dag varje år.

Nu kanske jag är ute på hal is. Jag får erkänna att det är inte min bästa gren. I det stycket är jag nog lite för oromantisk. 🙈 Jag får söka mig till en kurs.

Är det inte lite typiskt att vi har sådana dagar? Det är ju skapade för att öka handlandet. Att vi ska köpa mer saker. Så utifrån det syftet är jag rätt anti mot sådana dagar. Kanelbullens dag. Fettisdagen. Alla korvars dag. Men men.

Det finns naturligtvis en viktig påminnelse med en sådan dag. Inte bara för kärleksfulla relationer. Utan att också visa varandra kärlek.

Tänker att det är en perfekt dag för att tänka på den som är ensam. För vad jag vet finns det ingen speciell dag för den ensamme.

Det är en perfekt dag för att visa lite kärlek till den som är sjuk. För vad jag vet finns det ingen speciell dag för den som är sjuk.

Det är också en perfekt dag att visa kärlek för den som är ensamkommande flykting. För vad jag vet finns det ingen speciell dag för den som är sjuk.

Denna dag är också en bra dag att uppmuntra med kärlek till den som kämpar som ensamstående förälder. För vad jag vet finns det ingen speciell dag för dom.

Tänker du efter så finns det många som skulle må så bra av lite kärlek en dag som denna. Lite extra uppmärksamhet.

Alla ♥️-ans dag är en perfekt dag att ge kärlek. Frikostigt. Mycket. Gärna ofta. Vem blir du påmind om just nu? Kanske skulle du ta det som en vink från ovan? Som att du fått ett uppdrag från Herren själv.

Ps Till dig som följer min blogg via Facebook. Förr kunde man länka direkt till Facebook från bloggen. Det hindrar FB numera. Så därför får jag länka manuellt när jag får tid. Men du kan följa min blogg via http://www.pedherskoog.com om du vill. Så missar du inte mina uppdateringar även om inte fb visat det. Skriver typ varje dag 😊🙈. Lägger upp dom kl 6. Håll till godo om du vill. Ds

Hemlig vän ….

Har du varit med om leken ”Hemlig vän”?

Ofta har man kört den på ett läger. Första dagen skriver man upp alla deltagares namn på lappar. Man viker ihop dom. Sen får varje person dra var sin lapp. Den persons namn man drar ska man vara hemlig vän till under lägret. Man ska, utan att avslöja sig, göra vänliga handlingar för den personen.

Så händer det massa trevliga saker omkring deltagarna.

Det finns en poäng i detta (av många). Att man är vän utan att förvänta sig att bli uppmärksammad av det.

Vi behöver mer av visad vänskap i vår tid.

Kanske skulle vi utmana varandra att vara ”hemliga” vänner lite mer. Att jobba på att göra handlingar av vänskap till varandra. På jobbet. Bland grannar. Vänskap som inte förväntas att få payback på. Utan man gör det ändå.

Det gör gott inom oss att göra vänskapliga handlingar. Gör något med atmosfären. Gör något med vårt sinne. Skulle tro att det är det som gör att man vill vara med i en gemenskap.

Så vill vi ha det trivsamt, att någon vill vara med oss, så är nog utmaningen ”hemlig vän”. Och då blir det ingen lek. Det är på riktigt.

Lycka till!!

Sluta aldrig gå…

Jag håller på att studera in en låt som ska sjungas om någon helg. Den heter….

Sluta aldrig gå

Du hörde kanske den på Mello med Sonja Aldén.

Refrängen lyder så här:

Du sluta aldrig gå
Våga lita på
De kommer leda fram till slut
Åh du det kanske tar en tid
Innan ljuset tagit vid
Innan det leder ända ut
Åh du
Ta ett steg i taget
För nu

Sluta aldrig gå. En uppmuntran till att det kommer att leda fram till något. Våga lita på det. Det är så lätt att ge upp. Så lätt att misströsta. Uppgivet slås modet lätt ner. Men det kan vända så snabbt till din fördel.

Vilket löfte som kommer i en av verserna….

Jag vill ge all den kraft du saknar , jag vill bära dig , jag ska vara ditt andetag.

För mig är det en hälsning från Gud själv till dig och mig.

Vilket löfte. Han vill vara ditt andetag. Den friheten vet bara den som haft andnöd vad den betyder.

Så sluta aldrig gå. Förr eller senare når du skogsgläntan. Snart får du bättre med luft. Snart bryter solen igenom. Snart. Så fortsätt att gå. Sluta aldrig att gå.

Lerkärl

Tänk, förr användes lerkärl till det mesta. Vatten, mat, förvara i mm. Det var det naturliga då.

I somliga länder är det fortfarande gångbart. Man skapar dom själv. Använder dom så länge dom är hela.

Idag har vi inte mycket nytta av dom i vanligt bruk. Mest som finföremål kanske.

Ett lerkärl är på ett sätt ett ömtåligt material. Skört. Ibland kan vi känna oss som ett lerkärl. Vi känner oss sköra. Lite ängsliga att vi ska gå sönder. Kanske har vi till och med blivit lite kantstötta. Vi har lite svårt att tro att just vi ska kunna användas till finbruk.

Skulle vilja påminna om att Jesus väljer att finnas i detta lerkärl.

2 kor 4:7 En skatt i lerkärl

Men denna skatt har vi i lerkärl, för att den väldiga kraften ska vara Guds och inte komma från oss.

Mitt i din skörhet så kan och vill Gud använda dig. Han vill bo i dig mitt i din brustenhet. Du är inte diskvalificerad för att du är kantstött. I Guds ögon är du ett vackert lerkärl som duger till mycket mer än en prydnad. Han vill att du ska komma i bruk.

Du har en skatt nedlagd i dig. Inte så illa.

Ps Till dig som följer min blogg via Facebook. Förr kunde man länka direkt till Facebook från bloggen. Det hindrar FB numera. Så därför får jag länka manuellt när jag får tid. Men du kan följa min blogg via http://www.pedherskoog.com om du vill. Så missar du inte mina uppdateringar även om inte fb visat det. Skriver typ varje dag 😊🙈. Lägger upp dom kl 6. Håll till godo om du vill. Ds