Lövfens ställningstagande att man ”SKA” erkänna den palestinska staten visar på oförstånd. Det hade varit storsint om han hade utelämnat den delen.
Läste en intressant kommentar om honom igår. När han säger ”Ta ansvar” menar han ”Gör som jag vill”. Det gör det lite svårare om än väldigt svårt att någon vill kliva in när han börjar med dom svåra olösta frågorna som palestinafrågan.
Att utropa och erkänna före en varaktig hållning från bådas sida är mer skadligt än det gör nytta.
Det blir också märkligt när man å ena sidan vill attacker IS-styrkorna när man verkar stödja Hamas som är en del av Palestina.
Jag påminns om historien då vederbörande talare skriver i marginalen på sitt utkast ” Höj rösten, argumentet svagt”. Löfven var tvungen att ta till brösttoner och ta upp Palestina. Det visar på en helomvändning i sakfrågan i och med regeringsskiftet. Nu kommer det att vara en ensidigt 100%igt stöd till en sida i konflikten. Det kommer sannolikt inte gynna fredssamtalen.
Det är lättare att ha åsikter när man inte är stadsminister. När man är det får man nog vara försiktigt med vad och hur man säger. Hela världen har ögonen på dig Löfven. Det visade inte minst detta uttalande.
I Expressen kan man läsa följande:”Han har redan orsakat internationellt rabalder.
Men statsminister Stefan Löfven backar inte från uttalandet om att erkänna Palestina som suverän stat.
– Vi hatar absolut inte Israel, säger han till SVT:s ”Agenda”.” Om han hade haft mer känsla för läget hade han tänkt efter före. Man behöver varken hata eller älska Israel. Hade visheten fått råda så hade Löfven gjort ett annat val här. Men Palestina är en viktig fråga för S. Så viktig att det pratas först och tänks sen.
Det gör mig orolig när våra högsta och främsta ledare behandlar ett ämne som detta så ovarsamt. Lägger man sen till alla övriga nya i regeringen som skall leda landsting, jämställdhet, familj o kultur blir jag än mer bekymrad. Visst, man måste få börja någon gång, men lite mer än så behöver man för att leda ett land ytterst.
Pedher´s blogg 