Sitter i bilen och lyssnar till nyheterna. Från England säger man att alla varningsklockor blinkar för att nästa världsomspännande ekonomiska kris är på gång. Japans ekonomi krymper. Miljöhotet tvistar man om. Den ene menar att det är naturliga cyklar vi möter. Den andre säger att klimathotet är ett faktum. Det är kört. En annan menar att vi har fortfarande möjlighet att vända trenden men det är bråttom. Vi har kort om tid nu. Vårt land har lägsta reporänta historiskt sett. Vår finansminister säger att det är tomt i statens kassakistor medan ekonomer säger att det är ett land med goda statliga finanser. Ebola härjar. Putin har det kämpigt på sin kant bland G20-gruppen. Löfven har kommit på hur han ska ”lösa” Fas3. Ubåtsbesök i vår skärgård. Bensinpriset blir bara dyrare och dyrare. Tandläkarbesök som kostar skjortan. Det krigas på många platser och vinterinfluensan är på gång.
Men för den vanliga människan rullar det bara på.
Vi går upp på morgonen som vanligt. Fyller vår dag på olika sätt. Fram emot kvällen knoppar vi in för en natts sömn. Allt för att börja om nästa morgon.
På något sätt berör inte omvärldens situation oss så mycket.
Behoven är stora i vår omvärld. Numera syns den tydligt utanför köpcenter och småbutiker. På något sätt träder världsbekymren mer in i vardagslivet numera. Globala nyheter blir så tydliga.
Ändå vill jag nog påstå att hos den vanliga människan rullar det bara på… Det förändrar inte speciellt mycket. Påverkar i det vanliga livet minimalt. Gör inte speciellt mycket med oss. Vi fattar inte våra beslut på något annat sätt. Vi lever på det sätt vi alltid har gjort. Så rullar det på. Dag för dag. Vecka för vecka. År efter år.
Undrar vad som ska till för att vi ska ändra vår livstil…..