En soffa….

En soffa kan vara helt okej. Soffhäng likaså. 

Igår kväll när jag kom hem var det soffan som blev mest i fokus. 

Kan inte påstå att jag är jättepigg just nu. Men på något sätt går det att samla ihop kraft. 

Men det blir inte mycket kraft över. Så soffan fick bli kompisen igår kväll. 

Ibland skulle man önska att man hade en mänsklig powerbank. Du vet en sådan där batteri man kan koppla till mobilen när batteriet är slut och man saknar laddaren att sätta i väggens hål. 

En powerbank som gör att man får den kraft man behöver. En tillförsel av energi. 

Nu kan man ju äta koffeintabletter men det är ju inte att rekommendera en längre tid. 

Risken är att man skulle bränna ut sig om det fanns en mänsklig powerbank. Kanske är den bästa vägen att man helt enkelt intar soffläge när så behövs. 

Då är en soffa ett gott läge. Lite Kronblomstil, typ. Likheten är slående. Kronblom ligger gärna på sofflocket. Men där slutar likheten. För det är svårt att vara lat när man jobbar på erikshjälpen. Jobbet är en powerbank i sig. 

Jag vet

Vi har det rätt kul på jobbet. Det är nära till ett skratt. Tror vi nog kan säga att vi har lätt att bjuda på oss själva. 

Det är en viktig ingrediens att ha. När vi arbetar för att förbättra världen för barn så kan det bli rätt allvarligt. Och det är ju viktigt. Då kan det vara skönt att få skratta lite också. 

Vi har ju flera olika nationaliteter på jobbet. Och det gör det faktist ännu roligare. Ibland blir det missförstånd pga språket men det gör inget. 

Ett utryck som kan bli lite kul omkring det är när våra utlandsfödda vänner säger ”Jag vet”. Det ska förstås ”Jag förstår”. (Man kan ju undra varför man inte säger det i så fall 😉). 

Så detta ”Jag vet” blir massa olika fraser som ”Jag vet at du vet att jag vet” fast det blir ju inte lika kul att skriva det som att höra pladret om det. 

Språk är svårt. Betänk när man frågar efter en dammsugare i vårt café och svaret blir att man går och hämtar en riktig dammsugare och inte kakan. Och när jag missförstår så att det blir upp i väggarna tokigt så har vi rätt kul. 

Hur som helst så blir det lättare att jobba med ett leenden på läpparna. Och tänker vi efter så finns det alltid att något att le för. Om inte så räxker det att titta på sig själv. 

För så är det. 

Jag vet

Att söka för att få stanna…..

Igår satt jag med en av mina vänner som inte fått ett medborgarskap i Sverige. Han skulle på nytt ansöka om att få sin tillfälliga möjlighet att stanna i Sverige. Inte för att få ett permanent uppehållstillstånd. Utan bara för att få en förlängning. 

Ett ganska grymt liv. Familjen är i Syrien. Fru och barn. Kan inte återvänd. Vet inte om han får stanna     Kan bara få om möjligt ett förlängning av ett tillfälligt beslut. 


Jag bara undrar …..

Vad gör det med en människa?


Det går inte att sätta sig in i vad det innebär att vara på flykt. Det går inte att förstå hur det är att veta att sitt land har krig och där finns familjen. Vad händer med en människa som måste åka till Migrationsverket för att ansöka om att få stanna och inte direkt veta hur beslutet blir. 


Jag bara undrar …..

Vad gör det med en människa?


Det måste hända mycket inom en sådan person. Om man inte blir knäckt av det bara ett under tänker jag. Man kan bara be till vår herre att ha särskild omsorg om dessa personer som lever under en sådan press. 

Tänk om man kunde göra mer. Påverka deras hemförhållanden. Jag tror att all som flytt hellre skulle vilja bo kvar hemma under normala och bra förhållanden i sitt hemland. Oh vad jag önskar att världen kunde sätta stopp för denna dårskap som människor åsamkar sina medborgare.  Det verkar totalt omöjligt att bringa ordning i det. Jag finner bar en väg. Det är att fortsätta be himmelens Gud att gripa in i denna förvrängda värld. Sätta stopp för diktatorer och andra som skapar detta kaos. 

När man möter människor som måse hålla sig gömd för att inte bli utvisad pga omständigheter är så typiskt byråkratisk att det måste vara en människa utan känslor som fattat dom blir man bara så trött. Gud, ge medkänsla och medmänsklighet till alla myndighets personer på vår jord. 

Kanske detta ordspråk är dags att dammas av:

Som du vill att andra ska vara mot dig ska du vara mot dom. 

Som Wikipedia beskriver det:

Den gyllene regeln” är en grundläggande etisk princip som återfinns inom många religioner samt filosofiska och etiska läror. Den äldsta nedtecknade varianten härstammar från Konfucius, ca 500 år f.kr. Principen kan uttryckas både positivt (”gör mot andra som du själv vill bli behandlad”) och negativt (”gör inte mot andra som du själv inte vill bli behandlad”).

Alltså ……

Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.

Så är han hemma!!

Man fattar inte riktigt att det är sant. Johan som varit kidnappad sen 2011 är fri. När jag började se ”surret” att det så ska vara känns det för otroligt. Fast vi alla väntat på denna dag. Inte förrän jag såg bilden i tidningen kändes det på riktigt. 

Det går inte på något sätt sätta sig in helt och fullt hur denna tid har varit för Johan och hans familj. Inte en chans atr förstå. 

Det är fantastiskt att det funnits människor som inte gett upp hoppet att detta var möjligt. Heder åt dom. Värda all respekt. 

Glädjen vid återseendet för familjen måste ha varit enormt. Man kan bara glädjas med dom. Ropa ut ett ”Tack gode Gud!”  

Frågorna är många. Hur kan människor utsätta andra människor för något sådant här? Vad har hänt hos kidnapparna att dom kan anse sig ha rätt att göra så här? 

Ser man ut över världen finns det för många som anser sig ha rätt att utsätta andra för våld och annat. Man har tappat sunt förnuft och förståelsen för hur man får och inte får göra. 

Denna dag får våra böner vara att alla dom som fortfarande sitter frihetsberövade mot sin vilja ska sättas fria. Att Gud ska röra vid kidnapparnas hjärta och hjärna så att dom ändrar sig. Att dom gärna friger sin gisslan. Att Gud bär dom som sitter som gisslan ska få beskydd i förståndet och aldrig tappa tron på att bli fria en dag. Att Gud ska sätta ut sina änglar som skydd. Jag önskar och ber att likt Petrus fördes ut ur fängelset skall dessa människor friges. 

Amen. 

När ska staten släppa sitt grepp om kyrkan?

Läser om hur vår statsminister vill lägga sig i den kyrka som politiken en gång sagt inte längre skall vara en stadskyrka. Den kyrka politiken vill skilja från staten vill nu styra den. Alla präster ska tvinga att viga vem som helst. Lägger mig inte i debatten om det ska vara tvekönade eller enkönade vigslar. Vad jag vänder mig emot är att han vill ställa sig över :

1 Lagen – han har ingenting att vila sin åsikt om detta än sin egen privata uppfattning. Lagen är tydlig. Lär visst stå tom på regeringens hemsida. 

2 Den fria kyrkan – den kyrka som han brutit banden med. Han bör inte lägga sig i kyrkan utifrån sin statsmannaroll. Så länge han är statsminister talar han alltid utifrån den rollen hur gärna han än vill vara privat. 

Det är ju dubbelfel Löfven. 

Jag tycker att staten ska gå fullt ut i sitt beslut att skilja stat och kyrka åt. Låt kyrkan styras av kyrkans folk och inte av politiska partier. 

Låt den präst som vill viga samkönade äktenskap göra det. Låt den som vill avstå det göra det. Sätt inte dom två riktningarna mot varandra. I respekt för varandras tro och övertygelse. 

Det är tid för Sverige att låta övertygelse tala större. Med andra ord måste vi ge möjlighet till samvetsfrihet. Annars har vi snart en stat som styr överallt och över alla människors tanke och tro. Det vi så tydligt haft emot andra länders styre och politik. 

Kommer staten styra så hårt att vigselförrättaren inte får välja vem den vill viga kommer staten få ta över hela den biten. Det lär bli fullt upp att göra. Den juridiska biten lär nog inte samfund och kyrka strida för. Den kan vi släppa omgående. Gör vi det blir det kö till den statliga vigselförättaren. Kyrkans vigsel är inför Gud och det är det viktigaste. 

Släpp kyrkan loss det är ”vår”. 

Söndagstankar – Mer Jesus 

För många år sedan så predikade jag i Vagnhärad Betelförsamlingen. Det var en varm sommardag. Vi beslöt att vi skulle flytta ut gudstjänsten till ”däcket” ner vid ån. Det blev en speciell gudstjänst för mig. Mitt ämne var ”Mer Jesus”. Jag tror att den söndagen blev något lite utöver det vanliga. 

Joh 3:30 ”Han (Jesus) skall bli större och jag bli mindre.”

Under en tid har jag funderat i samma banor. Vi är i en tid där det behöver bli mer Jesus. Att han får vårt fokus. Vi har allt för mycket grävt i teologiska djup. Måste haft svar på så många frågor. Vilket i sig är ju helt rätt och det behövs det också. Men det har blivit på bekostnad att Jesus har ”blivit mindre”. Alltså vi har satt Jesus pt sidan lite. Om man nu kan säga så. Han har liksom kommit i skuggan av all teologi. 

Jag tror att Jesus behöver lyftas fram mer än någonsin. Vem han är. Vad han kan. Vad han vill. Och då i ljuset av vem som skall ta emot det budskapet. Vi själv, vår omgivning, osv 

Det enkla budskapet om vem Jesus är får inte hamna i det bakersta rummet. 

Så denna söndag tänker jag …..

Mer Jesus!

Mycket mera Jesus.  Väldigt mycket mera Jesus. 

Därför blev jag så tacksamt glad när jag såg temat på Nyhemskonferensen.

”Det handlar om Jesus”

För det är just det som tron handlar om. Jesus. Det här honom vi får ta ställning för. Honom som vi får leva våra liv för. Det är Jesus som ger oss hoppet efter döden. Han kan göra under och tecken. Men framför allt – han kan öppna vägen till förlåtelse och evigt liv. 

Så fokus behöver flyttas över till honom. Det kommer att välsigna våra liv. 

Gud välsigne din dag!

Ske din vilja …..

Att följa någon annans vilja är ju inte alltid så lätt. Inte kanske det man vill heller. Man vill skapa sin egen framtid. Låta sina egna planer få råda. Helt enkelt ha makten i sina egna händer. Att ha någon som dikterar villkoren för sitt liv är inte så tilltalande. Att andra styr över ens liv kan vara frustrerande. Maktlöshet är då en bra beskrivning över läget. 

I bönen fader vår finns en passus som lyder: Ske din vilja. Bibeltexterna visar på en hållning att låta Guds vilja ske och inte min egen. Man frivilligt backar sin egen vilja till förmån för Guds vilja. 

Ske din vilja

Att ha den hållningen är en helt annan livsstil. Att ha en bön om atr Guds vilja över mitt liv är den bästa vägen. 

Utgångsläget är att jag tror att Gud har en bra ide för mitt liv. Att sätta sin tillit till att den är bra för mig. 

Det kan vara svårt att våga inta den inställningen. Det kan kräva mod. Samtidigt är det den mest enkla väg som finns. Att få vända sig till en större och bättre kraft utanför mig och be om hjälp och stöd. 

Det är på ett sätt att erkänna sin begränsning. Samtidigt visa sin smarta sida att tillfråga en som är klart mycket smartare än sig själv. 

Ske din vilja

Vi kan planera livet. Men hur det till slut blir vet vi inte mycket om. 

Ske din vilja

Jag tänker att Gud har en god tanke för våra liv. Får han tillgång till oss kan han leda oss in i hans vilja. Får han inte tillgång så kan han inte göra någonting. Valet ligger hos oss. Han tvingar sig inte på någon. 

Vilken trygghet att veta att den finns en högre, god, bra, kraft och makt som vi kan få be om att hans vilja får ske med våra liv. 

Fader vår, som är i himmelen!
Helgat varde ditt namn;
tillkomme ditt rike;
ske din vilja, såsom i himmelen,
så ock på jorden.
vårt dagliga bröd giv oss idag;
och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro;
och inled oss icke i frestelse
utan fräls oss ifrån ondo.
Ty riket är ditt och makten och härligheten
i evighet.
Amen.