Milstolpe – 1000

Enligt statistiken har jag skrivit 1000 dagar i rad på denna blogg idag. Troligen är det fler men det får vara om det är så. Det är inte det viktigaste. Men 1000 dagar är rätt mycket det med. Lite kul kan jag tycka.

Varje dag har denna blogg vandrat med mig under många år. Som en kär vän på något sätt.

Även du som återkommande läsare med dina tillrop känns som en vän. Uppskattar verkligen när du ger din feedback.

Jesus är med långt fler dagar. Han säger att han är med oss alla dagar.

”…Och se, jag är med er alla dagar till tidens slut.” Matteusevangeliet‬ ‭28:20‬ ‭‬‬

Det är en bra påminnelse. Han är med. Inte bara vissa dagar. Då vädret är bra eller fikat är bäst. Eller att det är rätt personer där. Nej, hur det än ser ut, vad som än händer, vem som än är med eller man är helt ensam, så är han med.

Jesus är inte beroende av omständigheterna. Man behöver inte muta honom med någon trevlig lockelse. Han är där. Hur det än ser ut. Han behöver inget internet som är uppkopplat.

Alla dagar har du Jesus med dig. Alltid. Du är aldrig ensam. Om det så känns så eller inte. Det går utanför känslorna. Går djupare än så. Men det påverkar känslorna på ett positivt sätt n

Milstolpe….

Milstolpe – var en sten som markerade en del av en sträcka. Sträckan som var kvar till något eller där man kom från. Erkänner att jag är inte den bäst påläste om dessa stenar. Men dom väcker alltid något särskilt hos mig.

Igår var det en sådan dag i mitt liv. Inte så att det hände något nytt i mitt liv. Utan den dagen påminde om en dag för fyra år sedan. Då var jag på första officiella besöket på min nuvarande arbetsplats. Då var det klart att jag skulle börja i butiken jag nu jobbar i. (Tänk vad tiden går fort) Den dagen förändrade mitt liv påtagligt. Då började ett nytt kapitel i mitt liv.

När jag ser tillbaka på mitt liv finns det många milstolpar stående efter min livsväg. Vissa tydligare än någon annan sten. Dom påminner mig om att livet tar sig fram i olika etapper. Händelser som blir så viktiga att dom blir avgörande för oss.

Några av dessa milstolpar har även varit smärtsamma. Jobbiga minnen. Men dom har ändå lärt mig något. Om än dyrköpt sådan.

Men djupast sett är dessa milstolpar en påminnelse om tacksamhet. Tacksam över vad jag har fått varit med om. Också om att livet ständigt går vidare. Att det kommer att hända mer. Jag får tro för jag kommer att klara nästa sträcka också. För den förra gick ju uppenbarligen.

Vad har du för milstolpar efter vägen? Vilka positiva erfarenheter kan du påminna dig om? Vad skapar dom för tro hos dig inför nästa sträcka du ska gå?

Det påminner oss också om målet för sträckan. Vart ska du? Vart kommer du om du fortsätter på den väg du nu går på? Vilken riktning har ditt liv?

Ibland kan vägen kännas lång. Då är det bra att ta en sträcka åt gången. Inte ta ut för lång ”dagsetapp”. Kanske är läget så att man bara ska ta ett steg i sänder. Ett åt gången.

Vila vid nästa milstolpe. Så får du kraft för nästa sträcka.