Att ha en skruv lös är inte alltid så lätt. Inte heller så bra.
Att säga att någon har en skruv lös är ju inte så vänskapligt. Att få det sagt över sig själv av någon är ju rätt nedslående.
Ibland går tänket fel hos oss. Vi gör något tokigt. Att då kalla det för att ha en skruv lös är väl att gå rätt mycket för långt. För inte är det att vara tokig. Det gick bara lite fel.
Min tvättmaskin har låtit lite för mycket en tid. Tänkt att den står fel. Eller så behöver fötterna till ställas in så att den står i våg.
Men så började topplocket bete sig lite konstigt. Det visar sig att en skruv är lös. Inte bara en. Utan tre. Inte konstigt att topplocket börjar gå isär.
Så fick jag tag i nya skruvar. Skruvade fast topplocket igen. Så händer det. Den låter helt normalt igen.
Tänk vad en skruv som är lös kan göra mycket oväsen av sig.
Ibland verkar det dock som vi kollektivt har en skruv lös i vissa frågor. När vi i viktiga värden som allas lika värde, gamla råmärken som flyttas, tappat solidariteten för flyktingen.
Vi tror att vi tänker smart men blir så bakvänt tokigt. Gamla sanningar som visat sig vara gångbara blir passé. Bara för att man måste tänka nytt. Frågor som blir politiskt omöjliga men som ändå är rätta vägen.
Då kan jag tycka att en skruv verkar sitta lös.
Det handlar inte om att vi olika åsikter i första hand. Det handlar mer om gamla väl beprövade sätt och tankar som vi behöver återerövra.
Pedher´s blogg 