Älska din nästa som sig själv – men hallå….

Är det något vi behöver göra är att älska vår nästa. Inte minst tider som nu är med nöd på så många håll. 

Det är ju faktiskt inte bara Europa som drabbas. Just nu är det en flyktingström från Burundi in i Tanzania. Många som flyr där gör det kanske för tredje gången i livet. En katastrof bara i sig. Ett liv fyllt av att fly och bryta upp. Denna flyktingkatastrof tar inte media upp. 

Det finns människor i vår omgivning som gjort oss illa. Hur ska vi kunna älska dom? Det är en utmaning som sätter oss verkligen på prov. Somliga menar att vi har ingen orsak att göra det. Vi har all rätt att tycka illa om dom. Den som förlorar mest på det är ju vi själva. 

Men det största hindret är nog vår egen självbild. Om vi inte älskar oss själva har vi svårt att älska någon annan. Ibland behöver vi hjälp med att kunna älska oss själva. 

Vi kan läsa detta utryck i Bibeln. Att älska sin nästa som sig själv. Det är egentligen ett ”ska”. Du skall älska din nästa som dig själv. Men hallå. Vad då ska? Kan man lägga ett ”ska” i kärlek?  

En av vägarna till det, och kanske ibland enda vägen, är att få hjälp med det av Gud själv. Genom att älska genom honom. Så det finns en möjlighet. Så det finns en möjlighet till ett ”ska”. Det bottnar i att vi kan förlåta och gå vidare. Den förlåtelsen skapar en form av kärlek inom oss. En kärlek som gör att vi kan tycka om både oss själva och vår omgivning. 

Genom den kärleken kan vi hjälpa den nödställde, flyktingen, tiggaren, den som gjort massa fel, den som gjort oss illa, grannen som är besvärlig. Det fungerar så. Den kärleken sätter oss fria. Fria att leva. 

Genom att inse sina egna brister borde vi ha bättre förutsättning att älska andra. 

Jag tror världen skulle se så mycket bättre ut om vi kunde älska vår nästa.