En sann hjälte är ofta en person som inte vill kallas hjälte. En sann hjälte ser ofta sin uppgift och det den uträttat som det mest naturliga som man bara gjorde. En sann hjälte vill oftast inte äras.
Det är inte ovanligt att vi vill utse årets hjälte. En person som gjort något utöver det vanliga. Den har oftast gjort något vi själva nog skulle vilja ha gjort men inte gjorde av någon anledning. Kanske är en av kriterierna för att vi utser en hjälte är att vi själva skulle inte våga att göra samma sak.
Jag tänker på några som i mina ögon är riktiga hjältar. Det är människor som offrat sig helhjärtat för en god sak. Tex en missionär som ställt andra före sug själv. Som satsat och offrat hela sitt liv för att förändra världen för någon annan.
Jag tänker på dom som i dagarna åker till Sydsudan för att hjälpa folket med hälsovård. Dit där ingen annan vill åka. Inte ens FN. Där gör dom en insats. I mina ögon är dom hjältar. Men frågar du dom själva är det bara något dom vill göra för att hjälpa.
Jag satt och lyssnade på några missionärer för några kvällar sedan. Dom berättade några glimtar från deras insats. Hela livets insats börjar gå in på sista versen. Hjältar som skapat nya förutsättningar som troligen inte varit möjligt utan dom.
Då slog det mig. Vi gör dumt i att inte lyssna på deras berättelse och råd. Vi gör dumt i ifall vi inte lyssnar till dom. Vi kommer att missa något vi behöver veta om om vi inte lyssnar till dom.
Hjältar annonserar inte sig själva. Dom verkar ofta i det fördolda. Vi behöver söka oss till dom. Men uträttar mycket.
Vi gör gott i att lyssna till dom.