Att trösta är inte alltid det enklaste. För den som behöver tröst kan det vara rätt komplicerat. Hur tröstar man bäst? Ja, den frågan har många svar. Och det blir inget som blir klart rätt eller fel. Det liksom beror på.
Att ge tröst kan ibland verka lite stressande och svårt. Tänk om man gör fel…. Tänk om man sårar ….. Tänk om man gör bort sig….
Jag skulle tro att det på något vis handlar om mod. Att våga fråga hur det är. Det handlar troligen också om att stå kvar och lyssna på svaret. Har man inte tid med det ska man nog inte fråga. Sen tänker jag att det handlar om mod att vara tyst och lyssna. Vi har nog tendens till att bli så lösningsfokuserade. Man vill hitta svaren. Men egentligen är det bara att lyssna.
Vi kanske kan hjälpa någon. Det finns en dock som har bättre resurser. Det är honom vi får vända oss till.
”Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Far, barmhärtighetens Far och all trösts Gud!” Andra Korintierbrevet 1:3
Gud är verkligen en mästare på att trösta. Behöver du tröst? Sök dig till honom. Är det någon som kan förstå så är det han.
All trösta Gud. Jag tänker att det inte finns något som inte han kan trösta.
”Han tröstar oss i all vår nöd så att vi kan trösta dem som är i nöd med den tröst vi själva får av Gud.” Andra Korintierbrevet 1:4
Det finns något som verkar hända när vi själva blivit tröstade. Det är som att det ”utbildar” oss. Det kärnis till erfarenheter.
Som en andra väg finns det människor som vill lyssna och trösta. Det är stort. Våga sök dig till någon. Våga trösta någon.
Idag ber vi för riksdagsman Boriana Åberg (M)
Pedher´s blogg 