För många år sedan stod jag och min son i snickerboa. Då undrar han helt plötsligt hur det kan vara så att jag kan så mycket.
Ibland kan man verkligen undra det. Hur kommer det sig att vi kan så mycket. Jag tänker att vi lär hela tiden. Jag har försökt att ge vidare till mina barn det jag kan. Min förhoppning är att dom fortsätter att ge vidare i sin tur. Och jag får lära mig av dom
Idag fyller min far år. 77 år. Genom åren har jag fått lära mig av honom. Sådant som jag har haft nytta av. Tack far för det. Och stort grattis på födelsedagen. Tack för det föredöme du alltid är.
Med åren bygger vi erfarenheter. Sådant som vi inte alltid läser oss till. Det är erfarenheter som vi samlar tid efter tid. År efter år. När åren går bygger vi vishet.
Det vi får får vi ge vidare som gåva. Den gåvan får andra ta emot. Vi behöver ett samhälle som uppskattar och tar vara på den visheten.
Allt för ofta ställer vi den kunskapen åt sidan. Ibland handlar det om att omgivning tror sig inte behöva den kunskapen. Andra gånger handlar det om att den som bär på den kunskapen inte lever med i den aktuella tiden och kan transformera den in i den aktuella tiden. Så går massa kunskap förlorad helt i onödan.
Var rädd om det du samlat ihop av kunskap. Förvalta det förnuftigt och väl. År efter år växer din kunskapsbank. Varken du eller jag blir aldrig fullärda. Men vi samlar så länge vi lever.
Pedher´s blogg 