Vad formar din tro?

I en tid där vi ska ta makten över det mesta själva drabbas också vår tro. Vi ska få tro vad vi vill.

Vad formar din tro och vad får det för konsekvenser?

På ett sätt kan ingen annan än du själv äga och ta ansvar för din tro. Å andra sidan kan aldrig en tro bli ett hopkok. Man kan inte tro att man kan gå ut i skogen och ta en pinne. Göra den till sin Gud och sen tro att den tex skulle vara medlet till himlen.

Tro är ingen trend. Tro är inget hopkok av massa olika teser. Inte om man anser att den för till himlen och sen evigt liv.

Nej, en tro måste ha djupare värden och en stabilare grund. Den måste springa ur en verklighet. Ur trons upphov. Det måste börja från början liksom.

Med det sagt menar jag inte att tron bara kan levas utifrån kyrkan. Tron kan djupast sett bara levas utifrån trons, Guds, upphov. Men kyrkan är ett bra medel och hjälp att leva stark i sin tro.

Så min fundering i dag handlar om vad som formar vår tro. Vad formar din tro?

Människor? Du själv? Egna idéer? Kyrkan? Predikan? Bönen? Bibeln?

Kanske är ett ja på alla dessa frågor. Och det är bra om Gud själv och hans ande är med i det.

Ytterst sett är det viktigt att formandet sker från sanningen och utsprunget.

Samuel i vår kyrka brukar uttrycka det så här: ”Vi skapar ett rum där människor kan möta Gud.” Så bra beskrivet vad kyrkan är. Men det rummet är viktigt även i vardagen. Det rummet kan du skapa här och nu. I det rum du befinner dig. Eller i skogen. Eller i kyrkan. För du kan vara i kyrkan men ändå inte i ”detta rum”.

Vår stora utmaning idag är att ha tid och ro att skapa dessa rum och tillfällen. För det är i dessa rum jag tror och tänker att vår tro formas på bästa sätt.

En tro som gör anspråk på evigt liv och en himmel måste formas utifrån att det kan bli så. Där är tron på Gud den enda vägen. Alla annan formad tro blir en blindväg med en återvändsgränd som slut.

Så vad formar din tro och vilken konsekvens får den tron?

Det doftar morgonluft

När man möter luften efter ett stilla sommarregn efter en het sommardag upplever man något av nydaning. Luften kvalmighet byts ut till något friskt och fräschhet.
Det doftar morgonluft likt detta idag. Per-Erik Hallin har skrivit en sång som vi sjöng i söndags i vår kyrka.
Läs texten. Låt den sjunka in. Lyssna via länken. Bär den genom denna vecka.
Häromdagen hade jag en märklig dröm
genom staden ringlade en ständig ström
av människor som var på väg
och gick med raska steg
Dom vandra framåt fastän gatan den var trång
men långt där borta hördes det en mäktig sång
så jag sprang fram och fråga
vad är det som är på gång
Jo om du lyfter upp din blick
bort mot kullen mitt i byn
ser du ett gammalt torn
som alltid sträckt sig emot skyn
Men där har varit torrt och tomt i många år
men nu har nånting hänt ja det är visst redan vår
Jag tog och rusa dit och mot mig
strömmade en ljuv musik
där var en salig blandning
av människor och färg och folk som var enorm
Där fanns en rockgrupp och blåset
ifrån frälsis sjunde kår
jag såg en punkfrisyr och
tanter med knutar i sitt hår
och alla klämde i för fosterland
och kungars kung och taket lyfte sig
när både gammal och ung sjöng med
Jag hade aldrig hört dess like förr
det var det vackraste som rört mitt hjärtas dörr
och hela stället gunga så jag fick lust att sjunga med
Säg får jag sjunga med
Ja visst får du sjunga med i vår kör
för här är ingen enda utanför
äntligen har gospelmusiken brakat lös
kom med och ös
Tala om i alla stugor ropa ut på stadens torg
Ifrån treriksröset ända ner till Trelleborg
Säg att det som hänt är vad vi alla väntat på
Nu har vi kommit loss så öppna varje lås
Jag tror jag börjar vädra morgonluft
Här finns en glädje som trotsar allt förnuft
en mäktig vind som blåser stark och värmer frusen mark
en mäktig vind som blåser stark och värmer frusen mark

Söndagstankar – Ta emot Guds Kraft

Vilka än dina omständigheter än är, vad du än måste uthärda eller offra, så blir hans kraft din i nödens stund.

I en tid där vi skall klara oss själva är detta en svår tanke. I egoismens anda likaså. Att vara den som vänder sig bortom sig själv för att få kraft uppfattas som svag.

Men tänk så fel man har då. Den som inser sitt bästa hämtar kraft från Gud. Har inget med misslyckande att göra. Det är det mest lyckade man kan företa sig.

Vad du än går igenom just nu, vad det än är som tar på dina krafter, ta emot Guds Kraft. Hans kraft blir din.

Den bär. Den lyfter. Den för fram. Den smittar av sig. Den är som en bro över det du möter. Den är som en powerbank. Den för genom dimman. Den blir bara mer och mer. Den tar aldrig slut. Den räcker och blir över. Den är till för dig.

Det finns bara en sak som måste till…….

Du måste ta emot den.

Annars blir den verkningslös för dig. Den blir inte bron över mörka vatten. Den blir inte din powerbank. …. …. ….

Så välj den bättre vägen.

Ta emot Guds Kraft!

Jag vill kunna lita på dig men hur skall jag våga…

Herregud&Co

Jag vill kunna lita på dig men hur skall jag våga…

Förtroenden ges när man tror sig kunna lita på någon.

Då slänger man sig ut i en tillit till att man funnit någon att dela det svåra med.

Man är hjälplöst litande på någon. Bara framtiden kommer att utvisa om det var en rätt bedömning. Om förtroendet man gav möttes som just ett förtroende eller missbrukades. Att den man anförtrott sig till kunde bära det eller tappade det på vägen.

Om man kan hantera det man får i förtroende leder det ofta till nya förtroenden. Om inte leder det till att man tappat möjligheten till att få förnyade förtroenden. Förr eller senare avslöjas det och kommer ifatt.

Besvikelsen blir svår när man upptäcker att men misstagit sig på förtroenden man gett. Sår uppstår. Osäkerhet smyger sig på. Hopplöshet kan ta över.

Tilliten blir bara starkare när man ser och känner att förtroenden håller. Den vänskapen växer bara starkare.

Vårda dom förtroenden du får. Lika omsorgsfullt som du vill att förtroenden du ger skall bemötas.

Missbrukade förtroenden kan skada för lång tid. Hållna förtroenden kan välsigna ännu längre.

Jag vill….. och jag tror att även du vill….. kunna lita på någon. Skapa förutsättning för det.

Vad tror du om detta?

För över ett år sedan skrev jag om att räkna Guds välsignelser över ditt liv. I går kväll blev jag påmind om det igen. Om du vill får du gärna läsa om det igen. (Tryck på länken)

Även om nöden är oundviklig så är pessimismen självvald.

Tänk vad mycket som kan vara självvalt. Men tror att det är värre än det är. Man misströstar. Misstar sig. Beredd att ge upp. Livet färgas grott. Luften blir svår att andas. Hoppet sviker. Tilltron får en törn.

Att då börjar räkna Guds välsignelser över sitt liv är en uppmuntran. Som gör luften mer syrerik. Blicken blir klarare. Det gråa får mer vackra färger.

För ser vi tillbaka på livet inser vi vad mycket gott och välsignat vi fått tagit del av. Till och med i nuet finns det sådant att glädjas över.

Räkna. Minns. Låt dig uppleva dom händelser ännu en gång i ditt minne. Så kommer ditt inre att fyllas av en nådefull barmhärtig och varm välsignelsen som påminner dig om allt gott Gud välsignat ditt liv med.

Vi kan antingen räkna motgångarna eller så räknar vi välsignelserna.

Vad väljer du att räkna?

Jag ville bara höra din röst…

Tomas Sjödin har skrivit, som så ofta förr, några tankar värde att reflektera över.

Man vet inte vad man vill när man hörs. Men efteråt vet man vad man ville

Så skriver han följande:

Kanske kan man förenkla och säga att sammanträden mår väl av agendor, men möten mår bäst av att vara oskrivna blad. Förvånande ofta växer det bästa i tillvaron fram ur avsiktslöslösa möten. Eller uttryckt med andra ord:

Man vet inte vad man vill när man hörs. Men efteråt vet man vad man ville.

Allt för ofta måste vi ha en orsak att höras av. Inte ringa vara för att just bara ringa och höras lite. Vi måste ha en orsak. Så sitter vi och funderar ”när kommer han till sak”?

”Jag ville bara höra din röst”

Men visst är det skönt att bara höra rösten på någon ibland. Det är mer än att man måste ha något speciellt att prata. För rösten räcker fullständigt.

Man visste inte egentligen varför man ringde. Men kände att man behövde det. Sen går det upp för oss att vi helt plötsligt vet varför. Det var att bara få höra rösten. Det allt.

Kanske ska du ringa ett sådant samtal idag. Någon kan behöva höra din röst. Du kan behöva höra någons röst. Så händer det igen. Det unika mötet som berikar.

Det hjärtat är fullt av …… det talar munnen om

Det hjärtat är fullt av ….. det talar munnen om.

Genom att analysera det du pratar om beskriver det ditt hjärtas inre. Det visar på dess ”kondition”. Vad som rör sig i ditt inre. Rannsakande men sant.

Ditt hjärta påverkar ditt tal. Ditt tal påverkar din omgivning. På så vis påverkas din omgivnings syn och förhållning till dig. Och det påverkar hur er samhörighet blir på sikt, om den blir ytlig eller djup. Man får försöka vända blicken inåt när man känner att man inte får den kontakt man söker. Helt klart innebär inte all ensamhet att man har ett sämre tal. Men kanske ska man ändå reflektera över det.

Ryktesbärare, förtal, nedlåtande tal, förvrängande berättelser, sådant som gör samtal omöjliga pga attityd mm brukar tyvärr inte leda till djupare gemenskap.

Om du vill få ett förändrat tal kanske det behövs ett förändrat hjärta.

Men tänker man på det goda talet som är sprunget från ett gott hjärta inser man skillnaden. Den leder till något mer. Till djupare och härligare gemenskap. Den lockar till fler samtal.