Mars månad är liksom signalen att nu (läs ”borde”) är vintern över.
2010 var året då det inte var en signal utan mer en frustrerad längtan. Snön låg hög på tomten.
I år skulle man kunna säga att den upplevelsen inte bör kunna uppstå.
I helgen som gick var det skönt promenadväder på lördag förmiddag. Mot kvällen kom snö. På morgonen var den borta. Söndag eftermiddag gav ett skönt promenadväder. En dag med vårkänslor. Så mars borde kunna ge en mer permanent kännsla av vår.
Mars är den tid där ljuset verkligen börjar ta över. Mörkret måste ge vika. Det är ett ljus vi människor behöver. Människan har alltid behövt ett ljus som ger energi och god kraft inom oss. Vi liksom vaknar till liv med det ljuset.
Att leva i ljuset gör oss gott. Att då ljuset kommer fram mer och mer i denna tid är så välkommet.
Ljuset lockar ut oss. Från en tid då vi hållit oss mest inne så kommer vi ut ut vår bubbla. Det är lite kul med det som händer med oss. Vi börjar prata med grannar igen tex.
Mars kan vara islossningens tid. Älvar går upp. Det börjar porla under snön. Snön smälter. En tid då vårsolen ger takdropp.
Precis så kan det vara i livet. Vi kan behöva en islossning. Att vi får komma ur det mörka och det vintriga i livet. Vi behöver möta ljuset för att denna islossning skall ske i våra liv. Vet inte vad du tänker på men jag tänker att det ljuset är Jesus. Kanske för somliga långsökt. Men för mig står det väldigt nära. Han ger värme och ljus för han är ljuset.
Pedher´s blogg 