Månad: maj 2014

Publicerat den

Att sporra varandra

Förra veckan var jag ute på en springrunda. Det har varit segt att komma igång i år. Men det har dock blivit några om än få. I fredags sprang jag lite. Fick rejält med träningsverk och ont i knäna. I måndags tänkte jag att jag skulle ta en lugn återhämtningsrunda.

Och vad händer? Äldste sonen aviserar att han gärna springer med farsgubben. Kul för mig men jag gjorde klart för honom att det skulle bli en lugn ÅTERHÄMTNINGSRUNDA. Tydligt och klart.

Men vad händer? Precis, inte blev det så. Det blev nytt rekord (inget att skryta över alls) och sista kilometern gick fortare än dom övriga. Återhämtning? Jo just det jaaaaa. Typ ingenting av det.

Det är något spännande som händer när två eller flera kommer samman. Man kan sporra varandra till stordåd. I alla situationer och händelser kan det slutliga resultatet bli så mycket bättre för att man just är två eller flera.

Varför har man hare i en löpartävling? För att få upp tempot och orka hålla det. Så är det i övrigt också. Ibland behöver man någon som drar när man själv tappar takten.

Vi kan helt enkelt sporra varandra till ett riktigt bra resultat. Kan man säga det mer tydligt än att vi behöver varandra? Det innebär ju att du, just du, behövs. Kanske kan du inte klara hela sträckan själv men tillsammans med någon annan så går det. På samma sätt hjälper du en annan.

Ibland blir det stafett. Var och en kör sin egen sträcka. Men likväl så sporrar man varandra. Medan en ”springer” hejar dom andra. Man vill ju inte att sin sträcka skall försämra resultat. Man sträcker på sig och tar i lite till. Så tillsammans ”tar man guld”.

På detta sätt hittar man resurser och krafter man kanske inte trodde att man hade. Visst är det härligt. Tänk att just nu finns det resurser inom dig som du inte använder och kanske inte ens vet att du har. Så nästa gång det bär emot, sökt dig till någon som kan locka fram dina dolda resurser så dom frigörs.

Publicerat den

Antag att…..

Det är många gånger i livet vi får tänket ”Antag att…..” Troligen ligger det i vår räddhågsna natur. I denna rädsla ligger väl antagligen ett försök att säkra möjligheten att rädda läget så långt som möjligt.

Puh lär ha sagt till Nasse: ”Antag att månen faller ner…”. Efter en stund lär Nasse ha svarat: ”Antag att den inte gör det….” Kan det vara så att dom flesta antagande i detta hänseende kunde mötas med Nasse svar? Troligen är det så.

Kanske ligger det en oro som vi egentligen inte behöver ha. Jag tror vi behöver hjälp med att komma loss från detta. Kanske genom att samtala med någon om det. Jag tror också att den Gud jag tror på kan ge en trygghet i livet som hjälper oss bort från dessa jobbiga ”antag om….”.

Det finns ju rätt ”antag att…”. Där vi verkligen behöver fundera ut en lösning. Tex antag att den globala uppvärmningen verkligen är ett hot mot vår jord och vår framtid”
Men allt för många ”antag att….” inte är värda att noteras.

Antag om dessa ”antag om…” bara är en tankefnurra? En tanke som spelar dig ett spratt. Då kan det vara skönt att intala sig själv ”antag om det inte händer…..”. Släpp dom! Dom är inte värda din uppmärksamhet.

Publicerat den

Vad är okej att protestera mot?

Lyssnade på vänsterpartiets toppolitiker i EU. Man pratade med henne om hennes protest att utvisa en man genom att uppmana alla att vägra ta på sig bältet i flygplanet. En sådan protest var helt okej. Torts att V hade varit med om att bilda utlänningslagen. Att ena gången stifta lagen men sen gå emot den själv var helt okej.
Men om någon skulle vilja protestera mot abort genom att hindra läkaren att utföra den, det var inte okej. Pappan skulle inte skiljas från sina barn men att rädda livet på ett ofött barn hade inte samma dignitet och rättighet. För mig blev det rätt märkligt.

Mannens ärende hade prövats många gånger med samma utslag men det räckte inte.

Min poäng är inte att värdera dessa två händelser egentligen. Inte heller att ställa dom emot varandra. Jag menar dock att vi skall värna om allt liv.

Problemet här blir dock att vad är okej att protestera mot? SD’s politik genom att bua ut dom? Hur rimmar det i vårt land med åsiktsfrihet? Får man protestera mot att vi inte får ha skolavslutningar på samma sätt som förr i kyrkan? Får man protestera mot abort när man värnar om livet fast det ibland inte går att vara så svart och vit?

Så skulle listan kunna göras ganska lång.

När jag lyssnande till denna EU-kandidat så måste jag erkänna att jag fick en knepig känsla. Att det var okej att protestera om det föll henne i smaken.

Jag tror att alla har rätt till en åsikt. Att alla haft rätt att uttrycka den. Är den bara saklig och genomtänkt behöver vi aldrig höja rösten. Då kan vi sakligt resonera om den. Det blir dock rätt knepigt när en politiker skall diktera om vad som är okej att protestera mot eller inte.

När det gäller politik kan vi neutralisera det vi inte vill se genom att gå och rösta på det vi vill se. Därför blir detta EU val mer viktigt än någonsin. När det gäller mjuka frågor behöver vi visa på exempelvis möjliga lösningar. Det räcker inte med att bua ut Åkesson, vägra bälte i flygplanet eller stå utanför en abortklinik om man vill förändra något. Visst det kan vara en liten del på vägen. Men det behövs djupare förändringar. Det ändrar vi genom påverkan på attityder på längre sikt.

Humanisterna tycker att det är okej så länge deras åsikt och protest hörs. Går någon annan emot det höjer dom rösten rejält. Om en kristen bygger sin åsikt utifrån en övertygelse som dess tro ger och vad Bibeln ger blir det ramaskri. För det är inte politiskt korrekt.

Vad är jag ute efter? Man måste kunna få ha en annan åsikt som inte alltid är politiskt korrekt utan att för den skulle bli hånad och fördömd.

Jag påstår att den som är kristen idag och bygger sin åsikt på bibelns grund och vill följa det blir man mer eller mindre omyndigförklarad. En sådan åsikt får man inte ha. Men troligen får man inte säga så, men ändå .

Publicerat den

Retro-tisdag – konkurrens ?

Det finns rätt många olika organisationer som bedriver second hand. Ibland hör jag i vår butik att man benämner ”NN – är ju eran konkurrent”

Jag har funderat på om man inom biståndet kan se varandra som konkurrenter. Visst behöver vi alla kunder. Så på ett sätt vill vi ju locka kunden till just vår butik. Allt för att vi skall kunna hjälpa där vi satsar vårt överskott. Så man skulle kunna möjligen säga att vi är just konkurrenter.

Men jag säger hellre att vi är medarbetare. Vi alla vill hjälpa människor genom att sälja massa saker. Att på så vis generera ett överskott som man kan förvandla till hjälp. Så enligt mitt tänk kan man inte vara konkurrenter i denna bransch. För hur kan man konkurrera med att hjälpa människor?

För vi skall inte blanda ihop våra olika uttrycksätt, våra olika sätt att forma våra butiker. Jag tror att vi alla drivs av göra det trevligt för dig som kund. Att skapa en miljö som du kan trivas i. På Erikshjälpen vill ge dig en god upplevelse. Visst kan vi ibland misslyckas när vi är lite trötta och slitna. Men vår målsättning är att du skall få en god upplevelse och göra trevliga fynd.

Jag tror att det är så här. Du väljer vart du vill skänka dina prylar. Därför att du vill att dina sakers värde skall gå just till den butikens ändamål. Den butik du funnit förtroende för. Handlar gör du dock där du hittar den pryl du söker efter.

Jag kan bara tala för där jag jobbar. Vi vill att varje sak vi får hanteras med respekt. Det är ju en sak du vill skall ge hjälp till någon person som behöver just hjälp.

Så jag kan inte tänka mig att vi egentlig mening är konkurrenter när vi alla vill arbeta med bistånd på olika sätt.

Men vi vill ju gärna att du handlar hos oss. Är du osäker på vart pengarna går när du handlar i en second hand? Fråga då personalen. För det är ju en självklarhet att du skall veta vart pengarna går till. Vi på Erikshjälpen berättar gärna det.

Publicerat den

Söndagstankar – ”mig skall ingenting fattas”

Mig skall ingenting fattas – hoppsan. Det låter ju fantastiskt om man förväntar sig att det uttrycket innebär liv i lyx med outömmliga ekonomiska resurser.

Fast här finns en djupare mening. Huvudbetydelsen är att vi inte är i behov av något. Vi lider ingen nöd, vi är i goda händer och blir väl skötta,  skriver Phillip Keller i sin bok ”En herde ser på den 23:e psalmen”. Men också att vara helt tillfreds med den gode Herdens vård och omsorg. Vad behöver vi mer?

Visst kan ekonomiska situationer göra att vi har det jobbigt. Men om vi levde i en enkelhet som inte inte skapat massa ekonomiska krav skulle vi klara oss på en betydligt mindre inkomst, troligen.

Vi kan inte tolka det som att vi aldrig kommer att lida någon brist eller ha något fysiskt lidande. Det kommer hos oss som liksom hos fåret. Skillnaden är att herden vårdar oss.

David pratar inte om materiel välfärd.

Detta uttryck vilar i vem som är vår herde. Phillip skriver att det är mästaren i människornas liv som bestämmer deras olika livsbetingelser. Att stå under Guds beskydd är en välsignelse i sitt liv. Det händer något med oss då. Vi blir nöjda med det vi har. Det välbefinnande som inte har med pengar att göra. En inre frid och harmoni. Det ger en grund som säger: mig fattas ingenting.

Många gånger söker vi en trygghet utanför oss själva. Den är betingad på omständigheter, vänner, ekonomi, arbete osv. Där vi skall söka är i vårt inre. Där inifrån kommer vår trygghet. Därför att där finns vår herde. Han genomsyrar oss inifrån och ut.

Bilden på herden som ser till sin fårhjord är fin. Herden ser till att fåren har vatten. Gott bete. Mår bra i sin päls. Är beskyddad från faror. Ser till dom flera gånger om dagen. Så är det också i vår relation till honom. Han vakar på samma sätt över oss och vårt andliga liv.  ”Lovad vare Herren! Dag efter dag bär han oss” Ps 68:20. ”…inte slumrar han som bevarar dig” Ps 121:3.

Det är hos Jesus som den gode herden vi finner frid. Han kommer att ta vård om oss och ge oss det vi behöver för dagen. Möter vi problem eller sjukdom vill han ta vård om oss och bära oss igenom det. Sök dig till rätt Herde för ditt liv.

Bön: Herre, ta hand om mitt liv. Låt mitt inre fyllas av harmoni. Tack för att du har omsorg om mitt liv så att ingenting behöver fattas mig.

Publicerat den

Hockey – ska det vara nödvändigt ?

20140516-204057.jpg

Sitter och tittar på hockey. Det är ett under att dom lyckas i det tempo dom spelar i. Om du stått vid rinkside inser du ganska snart att det går undan där ute på isen.

Det som imponerar är att dom mitt i detta tempo kan hitta timingen att passa pucken på bladet till sin medspelare. Att komma i rätt position för att vara spelbar. Inte konstigt att det blir så fel ibland. Man står på skridskor på en hal is och skall skjuta hårda skott. Bara det är ju en dans som heter duga. Till detta finns det en (tok) som valt att bli målvakt. Hur dum får man va? Men där står målvakten helt frivilligt och motar skott efter skott.

Får erkänna att det är ganska medryckande. Det händer ju så mycket….

Men jag får nog säga att jag tycker det inte är speciellt manligt att man förstärker när man blir tacklad. Allt för att få domarn att blåsa. Det är ganska töntigt. Troligen måste dom göra så för dom klarar inte av att vinna på rent spel. Kan inte vara roligt att vinna första pris genom fusk.

Men hockey i maj månad……? Hur tänkte man då? VM-finalen kan ju gå i nästan högsommarvärme. Förr kunde man ha flera sporter att utöva. (Visst kan man det nu med men det går inte att kombinera som förr) Fotbollen tog slut innan hockeyn började. Nu spelar man fotbollsfinal sent på hösten, nästan i snöblask. Så det blir att välja. Hockey eller fotboll.

Matchen som går i skrivandets stund är Sverige – Norge. En match som Sverige borde vina överlägset. Troligen den svåraste matchen i hela VM, eller? Det är lätt att ta ut en seger i förskott. Svårare att genomföra den då.
(Efter nästan två perioder leder Norge med 1-0….. Så som sagt, typ… men dom vann till slut med 2-1)

Kanske är det så det lätt blir i livet. Vi tar ut så mycket i förskott. Intecknar löneförhöjning i nya utgifter innan vi fått den. Trisslottens vinst är redan planerad för plötsligt händer det ju. Nya jobbet har man redan fått fast man ännu inte skrivit på anställningsavtalet.

Men ändå…

Hockey – ska det vara nödvändigt ? Tja, varför inte?!!!

Publicerat den

Schlagerpolitik – nej tack

20140511-131323.jpg

På väg hem från konserten i lördags, så där runt midnatt,  höll man fortfarande på att rösta i Eurovision Song Contest. Man kan ju lugnt säga att det är en lång tillställning. Först har vi massa deltävlingar med finalomgången. Sen har man semifinaler med den stora finalen. Visst kan det ha sin poäng med att många fler kompositörer får möjlighet att visa upp fler låtar. Men det blir bara för mycket. Men det är en annan sak.

Som tidigare verkar mönstret hålla i sig. Länder röstar på sin grannländer. Visst, dom låtarna kanske passar dom bäst, möjligen men det kan inte vara hela sanningen. När man sen inser att det finns mycket politik i det hela blir det ännu mera för mycket. Man passar på att skriva meddelanden för att passa på att göra sin röst hörd. Hade det varit fotboll så hade man fått en varning.

Inte konstigt att man tappar intresset. Det är ju rätt trist för dom som åker dit för att just sjunga och bara sjunga. Läste en kommentar att rent politiskt var det rätt låt som vann men annars var det Sannas låt som var vinnaren. (om man nu kan veta det när den kom trea). Man kan ju fundera på om det var EU-valet som man röstade i eller om det var en låt-tävling…..?

Nej, erövra Eurovision Song Contest till var det verkligen är. Låt den vara en kompositörstävling med fantastiska artister. Lämna politik och andra staitmen utanför. Låt musik istället föra oss samman. Länder och folk. Rösta efter vad man tycker är bäst (även om det inte är grannlandets låt. Den kan ju naturligtvis vara bra). Vad vi än har för läggning, utseende eller folkslag, politisk tillhörighet eller helt ointresserad – låt det blekna bort och låt musiken leva. 

Publicerat den

Körlivet är dött – eller?

 

20140511-094323.jpg

 

I lördags hade vår kör Can´t Stop sin vårkonsert. Det är nog en av höjdpunkterna under året. Så är det. Man kan lugnt säga att det är en av våra största satsningar under året. Bilden är från ett tidigare år och Per Johansson har tagit bilden. (fler av hans bilder från det året kan du se på körens hemsida.

Många påstår att körlivet är slut. Den tiden är förbi. Visst kan man tro det. Många församlingar som förr hade ett stort sång och musikliv kämpar med att få till det. Jag hör hur man försöker samla ihop det och det kommer ett fåtal.

När jag växte upp i Flen hade vi en ”strängmusik”. Hette det så? Hur som helst. Under Lännstigs ledning hade vi en sånggrupp och till den en orkester. Orkestern bestod i alla dom instrument som fanns tillgänglig. Kom det ett nytt instrument så skrev Olle om arret så det funkade. Det var nog en ganska unik orkester. Men där lärde jag mig musiklivets härlighet. PÅ den tiden möttes vi till regionsdagar där flera församlingars körer och sångare möttes. Så sjöng och tutade vi av hjärtans lust. Höjdpunkten var det stora sammandraget varje år då sångledarna möttes.  För inspiration och lära sig nya sånger.

Men nu kan man inte säga att det är så mycket fart på det hela, eller?

I lördags sjöng vi i Björkenäs. Församlingsgården som ligger nära Hampetorp i Närke. Över en timme innan konserten stod folk i kö. Man hade åkt långt för att lyssna. Sommarkyrkan var i det närmaste fullsatt. Skriver jag det för att säga att vi är bäst? Nej, inte alls. Det beskriver bara suget och längtan efter att få lyssna till körsång. Inför denna konsert och andra konserter övar vi i princip varje tisdag. Det visar att det finns folk även idag som älskar att mötas regelbundet till körliv. Om man lyfter blicken ut över landet och ser på Gabriel Forss, Putte Nelsson mfl som har stora körer kan man inte påstå att körlivet är dött. Man tom betalar för att få vara med. Till allt detta kan vi påminna om alla musikklasser som växer fram i kommunerna. Där många ungdomar ansöker att få vara med. Se dig omkring och det finns många sånggrupper, 3 medlemmar eller fler, som är rätt aktiva. Suget att få sjunga kör finns.

Nej, körlivet är inte dött. Det har bara att kämpa med allting annat som vi skall göra idag. Då jag spelade i Pingstkyrkan i Flen spelade jag också i skolans orkester, Flens blåsorkester och en liten ensemble. Det fanns inte så mycket annat som pockade på intresset. Inga datorer, inga smartphones. TV-spel var inte så häftiga på den tiden. Idag får alla återkommande aktiviteter kämpa med att vi vill inte ”knyta upp oss”.

Nej, körlivet är inte dött. Tvärtom. Det tom skapar ett välbefinnande hos utövaren. Sången ger goda vibrationer i människan. Man tom påstår att det är hälsosamt att sjunga.

Till alla församlingar – ge inte upp körlivet. Våga satsa. Använd alla hjälpmedel ni kan få tag på. Låt körmedlemmen få låtarna på CD. Stämmorna inspelade. Då blir sångövningen lite lättare. Se till att er kör får många tillfällen att sjunga i ert sammanhang. Annars dör den.

Till föreningslivet – satsa på körkurser. Det finns många därute som skulle vilja sjunga i olika sorts körer. Man verkar ju tom vilja betala för att vara med.

Till dig som kan sjunga – prioritera övningstiden. Uppmuntra din körledare. Då får du en kör som överlever länge. Konserterna och framförandena blir så mycket roligare och publiken vill höra mer.

Till alla körledare – utmana lagom så att körmedlemmen kan anta din utmaning. Gör övningen rolig och du kommer att ha kvar din kör länge. Använd arrangemang som för just din kör är sjungmöjlig. Då växer glädjen i kören och du kommer att kunna göra underverk med den.

Publicerat den

Inbrottsförsök på fel ställe…….?

För några nätter sedan så hade vi ett inbrottsförsök på jobbet. Man lyckades inte ta sig in och larmet gick. Det är så skönt att veta att larmbolaget är där på bara några minuter.

Man önskar ju ingen att få ett inbrott. Det är alltid fel att göra inbrott. Så är det. Men att göra inbrott i en butik vars syfte är bistånd känns lägre än lågt.

Det är inte första gången som vi haft påhälsning. Varje gång har tjuvarna inte fått med sig någonting. Det finns ju inget av värde för dom. Allt vi har är ju affektionsvärde och inget som dom kan kränga på svarta börsen.

Ja, jag vet att man inte kan tillräkna en tjuv ett rätt omdöme i detta. Dom liksom inte tänker på vem dom stjäl från. Dom har andra syften. Men ändå. Att stjäla från någon vars syfte bara är att hjälpa andra som har behov av hjälp är som att slå på någon som redan ligger.

Några pengar finns inte att hämta och all teknik vi har kan inte beskyllas att vara av någon mer avancerad art. Naturligtvis vet inte tjuven det. Men ändå.

Det är dock lite synd om tjuven. Tänk att lägga ner så mycket jobb på något som inte ger någonting. Hur smart är det? Inte alls. Men ändå.

Det känns bara så trist. Alla kämpar för att kunna ge så mycket det bara går till barnen ute i världen. I vårt fall också missbrukaren som behöver hjälp med motivationen att lämna missbruket eller ungdomarna i Örebro. Att då någon vill stjäla förutsättningarna för ett stort överskott är verkligen trakgiskt.

Hur som helst är ett inbrottsförsök på Erikshjälpen ett inbrottsförsök på fel ställe.