Så var min midsommar!
Glad midsommar till er alla!!
Fel
Detta videoklipp finns inte
Så långt som denna dag har gått när jag skickat upp bilderna. Den förnyas senare ikväll
Efter lite grillning så blev det denna goda efterrätt
Midsommarafton – nu vä…..
En av dom saker jag tycker är så bra med julafton är att då vänder det. Dagarna är så korta. Mörkt när man åker på morgonen och mörkt när man kommer hem. I norr ser man inte solen på flera veckor. Då är Julafton så underbart skön. Då vet man att det vänder. Vi går mot ljusare tider. Då är midsommarafton långt bort.
Nu är den här!
Det tråkiga med midsommarafton är att det vänder. Nu går vi mot mörkare tider. Visst är det urdumt att ta upp det en dag som denna. Men det är ett faktum. Men det är nog bara det som jag tycker är dumt med midsommarafton. För till 99,9% eller mer är det en fantastisk tid i vårt land.
Det är svårt för människor från andra delar av vår värld att förstå hur det kan vara möjligt med så långa dagar. Att vi i norr har solen uppe dygnet runt denna tid är för dom en gåta. Denna tid men all blomster. Dom ljumma kvällarna då man kan sitta ute och njuta. Det är en underbar tid.
Lite senare idag skall jag visa lite bilder från min midsommarafton
Betänk alla dom goda psalmer vi har. Den blomstertid nu kommer tex. Vi sjunger mest dom tre första verserna. Här får du alla. I väntan på lite bilder får du lite att suga på. Trevlig midsommar på er alla.
Semester – detta märkliga fenomen
Semester
Jag har börjat min semester. Det innebär att jag är ledig från mitt jobb rent fysiskt. Jag är inte där och arbetar…..
Men det tar tid att ladda ner. Det hänger kvar lite frågor som kräver sitt svar. Jag får erkänna att jag har lite svårt att koppla bort första veckan i en semesterperiod. Samtidigt älskar jag mitt arbete så det känns inte direkt som en börda. Men skall et bli riktig vila behöver man kunna koppla bort jobbet ett tag.
Jag lyssnade till en predikan en gång av Henrik Tornell. Han sa ”Koppla ner, Koppla bort och koppla upp”. Vi kan behöva koppla ner från internet med facebook mm för att bara få vara (men du behöver väl inte koppla ner från att läsa min blogg hoppas jag…. ;)…. ) Vi behöver koppla bort det vardagliga arbetet och slitet. Vi behöver koppla upp mot kraften, Gud. Inte vet jag om du tror på Gud. Men min erfarenhet är att i den relationen finns det kraftpåfyllning att hämta. När kraften är i botten har Han en förmåga att fylla på.
Semester kan också vara en börda. Tänk att behöva vara ledig. Man klarar inte av att koppla av överhuvudtaget. Kanske också för att man inte har råd att göra något på sin semester. Den extra semesterpengen kommer ju alltid efter semestern då man ”inte behöver den”. Det gör att semestern blir mer en börda än tillgång.
Jag tror att då måste vi se det vi har. Vi har en omgivning som är vacker. Det gäller att se det man kan göra och inte sakna det man inte kan göra. Det gör bara oss illa.
En gång fick vi en gåva som var en vecka med mat och uppehälla. Det är inte alltid man får det. Kanske kan den som har mycket hjälpa den som har lite till några dagars semester?? Kanske kommunen skulle hjälpa till att ge barnfamiljer med dålig ekonomi stöd till några dagars resa, kollo för barnen, fritt inträde på badhusen. Ja, inte vet jag, men något kunde dom ju göra.
Till sist är det nog bara vi själva som kan välja att låta ledigheten bli just ledighet. Hemma som borta. Vi kan välja att tycka synd om oss själva eller göra något åt saken. Att helt enkelt gilla läget och göra något av det man ändå har. Tid.
Hur det går med min semester…… Jo, den blir nog en viloperiod så där i början av nästa vecka.
”Historia i Sverige Semester lagstadgades i Sverige år 1938, då fick alla arbetare rätt till två veckors betald semester.[2] Förslag från två socialdemokratiska riksdagsledamöter resulterade i en proposition från den socialdemokratiska regeringen, utarbetad av socialminister Gustav Möller. 1946 fick alla ungdomar under 18 år rätt till tre veckors semester, från 1951 kom detta att gälla alla anställda. Fyra veckor infördes 1963 och fem veckor 1978. Längden på den lagstiftade semestern har dock alltid varit en miniminivå. Många har i dag semestrar på sex eller sju veckor. På samma sätt förekom det att man hade semester även innan den blev lagstadgad 1938, även på mera lågavlönade arbeten. Utökningen till fem veckor kom på initiativ av TCO och LO som ogillade den betydande spridning i semesterförmånerna som fanns. Lars-Åke Åström, generaldirektör vidRiksförsäkringsverket började i januari 1974 en enmansutredning som 1976 ledde till förslaget om fem veckors semester. Hembiträden i Sverige fick rätt till semester under 1970-talet.”
Får du inga mail? Sälj något på blocket
Just nu säljer jag lite saker på blocket. Jag konstaterar att saknar du att någon skriver mail till dig finns det en sak som ändrar det. Sälj något på blocket.
Det är ganska intressant fenomen. Jag har hört det även ifrån andra. Det är många som finns där ute som är köpsugna. Det gick inte många minuter efter det att annonsen kom ut som jag hade det första mailet. När jag vaknade på morgonen hade jag många fler.
Inser nu att detta kunde lika gärna hamna under min rubrik ”retro-tisdag”………
Det ligger något bra i detta att sälja på blocket. Använda saker får nytt liv. Vi går inte och köper nytt. Vi slänger inte på tippen.
För några dagar sedan gick vår tvättmaskin sönder. Jag hade kunnat lagat den för ca 2500 kr. Men vi började leta lite på blocket. Min fru hittade en annons på en tvättmaskin. Den visade sig vara två år gammal. I riktigt bra skick. För 1500 kr. Fantastiskt klipp. Nu tvättar den så fint. (Det finns några saker jag är väldigt tacksam för i vårt hem. Diskmaskin och tvättmaskinen. Förr i tiden på denna gård, gick man ner till brunnen man hade för tvätt. Klappade tvätten och fick den ren på det viset. Det måste ha tagit lång tid. Nej, tacka vet jag tvättmaskin.)
Jag har ingen statistik om blocket. Ingen större erfarenhet. Men bara i Katrineholms kommun lär det i skrivandets stund ligga ute ca 1900 annonser. I hela Södermanland lär det samtidigt vara ca 17000 st. Då kan man bli förundrad över att någon råkade se min annons och köper just min pryl. Det vittnar om att vi har rätt mycket saker som vi egentligen inte behöver. I varje hem finns det många tusen saker. Börja räkna så får du se. Det kanske finns något där som du köpt men aldrig använt. Jag inser ju det på Erikshjälpen att det är rätt många prylar som är helt nya som vi får. (läs damskor)
Hur gick det nu då med mina saker? Ser bra ut. En är på väg för att köpa kaminen. Fönstren kommer det in handpenning för leverans om några dagar. Gamla kärran köps av en förening som samlar på gamla saker. Nu är det bara att hitta allt annat överflödigt hemma som kan säljas. Den här semestern kan gå med vinst.
Minnen som sätter spår
Det finns minnen från det vi mött genom livet som sätter spår. Vissa minnen är ljuvliga minnen. Andra är mindre roliga. Somliga skulle vi nog vilja sudda ut.
När jag var liten kommer jag ihåg när dom vuxna skulle bränna gräset på åkern. Skogen höll på att ta eld och brandkåren kom. Häftigt. Men det jag nog minns tydligast är att hjulspåren efter brandbilarna var verkligen djupa.
När jag var liten och bröt nyckelbenet kommer nog mamman mest ihåg att doktorn hade snurrmustasch. Jag kommer mest ihåg att tunnan jag rullade rullade lite för fort och att jag for med runt.
Det är ju inte så många minnen jag har från den tiden jag var typ 4,5 år. Så dessa händelser har nog satt sina spår.
Ett minne jag har vet jag inget om. Det var när jag snurrade med bilen. Jag kommer inte ihåg någonting från den händelsen mer än att jag länge kunde höra grusljudet när taket slog i grusvägen. Tre gånger. Rätt tacksam att jag inte kommer ihåg den händelsen.
Så skulle både du och jag kunna rabbla upp många minnen som satt sina spår. Kommer nog skriva lite om sådana minnen lite senare.
Men hur gör vi med minnen vi helst vill sudda ut? Det är ju inte så enkelt med dom. För det första tror jag att vi måste lära oss att hantera dom och hitta ett sätt att förhålla oss till dom. Med tiden kommer vi säkert att uppleva att dessa minnen finns där men dom gör inte längre så ont. Men tiden till det kan vara jobbig. Men ge inte upp.
Eftersom jag har en tro på Gud så har jag en tro på att han kan hjälpa oss med våra minnen. Visst tror jag att han kan hjälpa oss att glömma. Kanske är det dock så att han hjälper oss i bearbetningen och förhållningssättet till minnet. Att såret läker och blir mer till ett ärr. Så varför inte tala med honom om dom minnen som tär på dig. Om dom minnen som gör ont. Jag tror att du kan få tröst där.
Sen finns dom minnen som påverkat oss till mognad. Till glädje. Till uppmuntran. När dessa minnen dyker upp händer det något speciellt inom oss. Vi liksom får energi av dom. Kanske skulle vi samla på oss dessa minnen i ett fotoalbum eller en bok som vi skriver ner dom i. Då kan vi, när vi så behöver, sätta oss ner och bli påminda. Påminda om goda minnen. För vi har sådana. Även om det inte känns som om dom finns just nu.
Låt dom goda minnen bära dig genom dagar då det är tungt. Dom gör underverk i dig.
Veckans Puh–citat
Söndagstankar – Han leder mig på rätt väg
Kanske har du en GPS i bilen eller i mobilen. När jag använder den och kör fel räknar den ut en ny rutt för att komma fram till målet. Kör jag fel en gång till så gör den lika dant. Blir det helt fel säger en röst: ”Gör en u-sväng”. Alltså vänd om! Det är en ganska bra bild på livet med Gud. Kör vi fel livet vill han hjälpa oss att nå målet från där vi hamnade. Ibland behöver vi helt enkelt vända om. GPS är beroende av att vi skriver in målet vi ska till. Likaså är vår ”inre GPS” beroende av det också. Vill du till himlen behöver du ställa in koordinaterna för det. För att beskriva det på annat sätt är det att tro på Jesus och bli frälst.
En fårhjord måste flyttas till annat bete tid efter tid. Annars betar dom ner gräset till rötterna med förödande resultat som följd. Det visste David när han skrev Psalmen. Herden behövde en plan för hur fåren skulle förflyttas. Mellan ägorna så att marken kunde återhämta sig. Här är nyckeln till en framgångsrik fårskötsel. Ägarens namn och goda rykte beror på hur han skötte detta.
Visst kan det vara lite förnedrande att Bibeln liknar oss vid får. Men det finns likheter. Vi är minst lika envisa. En bibeltext säger: ”Vi gick alla vilse som får, var och en ville vandra sin egen väg…” Jes 53:6. Vi vill ofta göra det vi själva tror är bäst. ”Ingen skall här komma och …..”. Mer och mer tycker jag mig se hur egoistiska vi börjar bli. ”Jag” först. Sen möjligen något annat. Vi håller fast vid det även om det uppenbart går åt fel håll. Likaså kan vi hålla fast vid vanor som fördärvat andras liv.
För några år sedan satt jag i en ALPHAgrupp och pratade om hur man kommer till himlen. Någon i gruppen hävdade att det fanns många vägar att komma till himlen. Många olika religioner och liv kommer till samma mål. Jag minns att jag sa att om jag vet kartbilden och vägen dit måste jag berätta den. Bibeln säger i Joh 14:6 ”Jag (Jesus) är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern (himlen) utom genom mig.” Det är Jesu egna ord. Det finns många olika vägar som kan leda till Jesus men det är vägkorset alla måste till. Det är en rätt väg. Problemet idag är att vi vill skapa en egengjord väg dit. Så tror vi att det fungerar. Många kommer då att bli tragiskt överraskade att dom inte når fram. Om jag sätter mig i bilen och vill åka till Stockholm idag så måste jag följa den väg som leder dit. Annars blir det som med tåget som skulle till Linköping. Det kom till Flen i stället (torsdagen den 5/6 2014). Man växlade in tåget på fel spår i Södertälje. Man skriver att passagerarna blev förvånade. När man upptäckte det var det bara att gilla läget och köra vidare. Så tokigt kan det bli i livet. Det gäller att ta rätt spår. Så länge vi lever har vi möjlighet att välja rätt väg i livet. Därför säger psalmisten: ”Han leder mig på rätta vägar”. Det finns något i oss, i varje människa, som söker det andliga. När vi låter detta inre få kontakt med Gud så är vi på rätt spår, på rätt väg.
Jag tror också att denna text inte bara tar sikte på det eviga. Alltså livet efter det vi kallar död. Jag tro denna text ger dig en vink om hur det kan vara på vägen till himlen. Alltså i det liv du och jag lever just nu. Jag har så många gånger upplevt hur liksom Gud, bildligt talat, lagt sin arm om mina axlar och lett mig till en ny plats, nytt område, ny händelse. När jag ser tillbaka i livet ser jag hur olika händelser och situationer har samverkat till det som komma skall.
Det bästa vi människor kan göra är att be Gud om hjälp och ledning. Det är inte riskabelt. Han kommer inte att göra ner dig. Han kommer inte leda dig till något som du inte vill. Han kommer att skapa förutsättningar för att det skall fungera. Ge dig den glädje för det som du behöver. Det ända du behöver är ett öppet sinne och en bön om ledning. Han vill föra dig på rätta vägar, bra vägar för just dig. Liksom fåret förs till ett bra bete för att må väl kommer du att ledas i livet till sådant som är bra för dig. Går det fel, så kommer han att leda dig vidare till samma mål men från ett annat utgångsläge.
Livet har för mig varit många olika destinationer. Kanske är du på väg att bryta upp till en ny destination, ny händelse, ny upplevelse, nytt uppdrag? Kanske märker du just nu att du blir påmind om någon i din närhet som behöver dig. Kan det vara så att Gud just nu visar dig på något han vill du skall göra? Att be bönen om ledning betyder inte att det alltid är fråga om ett uppbrott till annan stad, land eller kontinent. Det kan vara så enkelt att din väg skall gå till din närmaste granne. Vad vet jag om det. Det viktigaste är att vi får bli till glädje och välsignelse någonstans. Nära som långt borta.
Vår bön kan vara denna dag:
”Herre, led mig på rätta vägar. Här är jag tills du säger något annat!”
Hyllning till min son Simon
Idag tar min son Simon studenten.
GRATTIS MIN SON!
DU GJORDE DET!
Stolt över dig att du har klarat dig idag.
Att du, trots att det inte varit det roligaste varje dag, kämpat på. Stolt över dig att du inte gav upp.
Stolt över dig att du genomfört det och nu kan satsa vidare på det du verkligen vill göra.
Glöm aldrig bort att jag finns för dig.
Lycka till!
Igår gjorde du 5000 val
Forskare har kommit fram till att vi gör ca 5000 val varje dag. Det är ca 3.5 val/minut eller typ ett val vart 15 sekund (om jag räknar rätt). Ganska otroligt. Inte dåligt att vi gör så många val.
Men tänker vi efter så står vi inför massa olika val hela tiden.
Vi har nyss haft EUparlamentsval. I höst är det riksdagsval. Sen kommer kyrkoval. För att inte tala om olika föreningar som kalla till årsmöte för att välja styrelser och förtroendevalda.
Vi brukar säga hemma att det var bättre förr. Då hade vi bara ett telefonabonnemang att välja på. Ett elbolag. Affärerna var färre. Mm mm Nu måste vi välja mellan det ena eller det andra. Likheten verkar total men skiljer sig ändå.
Det är verkligen mycket att välja mellan. Inte konstigt om vi blir trötta på/av alla val vi gör.
Jag minns hur det var när jag skulle välja till gymnasiet. Det var inte enkelt att välja vad man skulle bli när man blev stor. Då var det valet ett val för livet. Idag låter det mer som att ”nu väljer jag detta program. Man kan ju alltid välja något annat sen” Man är mer benägen att tänka att det finns många val senare. Man kan byta yrke flera gånger under livet. Men så tänkte man inte då.
Ibland tror jag att vi är rätt egna. Vi tror att vi kan klara oss själva i alla val vi gör. Jag tror att det är tvärt om. Jag tror att vi ibland behöver bolla tankarna med någon annan för att sen fatta vårt beslut. Att liksom få hjälp med att få ordning på tänket. Att tankarna klarnar och man kan sen fatta sitt beslut. Men somliga tror att ”här ska ingen annan komma och lägga sig i” Kan själv! Jag tror att det är bra att ta hjälp ibland.
Kanske det viktigaste valet vi kan göra är att välja vem vi vill ska få påverka oss. Vem följer du? Har den personen god påverkan på dig? Somliga tror att ingen påverkar dom. Jag tror inte det är så. Det finns alltid någon som påverkar oss mer än man tror. När jag började jobba i kyrkan så sa min föreståndare att jag hade fria händer inom mitt ansvarsområde. Men visst påverkade han mig. Inte så att han styrde mig. Men han gav mig råd. I våra samtal blev jag präglad av honom. När jag mötte det som var tungt stod han där beredd. Jag hade möjlighet att välja han stöd och hjälp. Vem väljer du att få ingång i ditt liv? Det kan vara avgörande inför hela din framtid, ditt väl och ve.
Och du, det kanske inte är så farligt att ta hjälp i ett val eller två. Du ha ju typ 4998 andra beslut du tar själv.
Visst kan skolavslutningen vara i en kyrka
En ny undersökning visar att 8 av 10 tycker det är okej att skolavslutningen är i en kyrka. En ganska stor del av Sveriges befolkning. Men av någon anledning får den mindre gruppen som i denna fråga är minoritet styra/påverka beslutet till ett förbud. Är inte det märkligt?
Jag har gått på minst 9 skolavslutningar i en kyrka för egen del. Till det har jag, vad jag minns kunnat gå på mina pojkars skolavslutningar. Utöver det har jag själv lett ett antal skolavslutningar i dom kyrkor jag jobbat. Ingen av dessa skolavslutningar har varit ett övertramp i att tvinga på folket ett väckelsemöte. Så långt jag minns har det varit, från kyrkans sida, en bön om välsignelse över alla barn och ungdomar och dess sommar och framtid.
Min lilla i undran är, hur farligt är det? Inte alls.
När jag mött andra trosinriktningar än vår kristna bakgrund har dom inte haft något emot att vi haft denna ordning. Snarare har dom uppmuntrat den trots att dom inte delat vår tro. Dom har inte avstått från att deltaga.
För mig blir det konstigt när man vill ha skolavslutning i kyrkan, sjunga psalmerna, finnas vid altaret, se alla kors och målningar men en präst vill man inte ha med. För mig blir det märkligt. Bara att vara i kyrkan ger ju naturligtvis en del av evangeliet som man verkar vara rädd för. Jag tänker, om man är så rädd för prästen kanske man ändå skall välja en annan plats.
Genom livet går vi till kyrkan. Många låter sina barn döpas där. Många låter sina barn gå i kyrkans barntimmar. Vi är rätt många som har gift oss i en kyrka. När vi skall jordfästas så går vi till kyrkan. Men om skolan vill ha en skolavslutning i kyrkan så slår man bakut. Jag vill påstå att kyrkan tillhör vår kultur och samhälle.
Kära politiker, skolledare och förtroendevalda, ta inte bort möjligheten till att ha skolavslutningen i en kyrka. Låt 8 av 10 ge er vägledning istället för 2 av 10.
Pedher´s blogg 
