Månad: september 2014

Jag har reflekterat lite över begreppet att representera någon.

Det finns flera tillfällen i livet som vi representerar någon. Alltså gör något i någons ställe, för något sammanhang som tex en förening eller parti.

Det kan räcka med att ta valet som ett exempel. Visst är det politiken som är avgörande hur vi vill rösta. Men det blir allt mer viktigt vem det är som företräder partiet. Alltså vem representater partiet. Man kan också vända på det och säga att den som jag väljer att rösta på representerar min åsikt i riksdagen.

Jag kan lugnt säga att ibland har jag tänkt att jag skulle vilja rösta på en viss person. Problemet har varit att den företräder inte min politiska ståndpunkt. Personen har ett sätt som jag uppskattar men den för fel politik. Likaså kan jag tänka om partier som jag tänker har ett bra budskap. Tyvärr är dess företrädare inte dom jag vill ha. Då är det ett problem.

Jag tänker mig att när man representerar någon går man in i dens ställe. Man blir det synliga för något. Man är egentligen inte sig själv utan man träder in i någons/någots ställe.

Därför blir personvalet viktigare och viktigare för mig. Vem får jag förtroende för? Vem vill partiet att jag skall välja mellan? Vem tror partiet är mest lämpad för att företräda partiet och väljarnas åsikt? I praktiken kan ju en som står långt ner på listan kryssas upp. Därför blir ju nomineringen och fastställande av vallistan så viktigt. Alla på listan representerar det man vill bli vald till. Partiets och sin egen åsikt som sammanfaller med partiprogrammet. Så till sist blir det ett val som väljaren gör. Vem skall föra fram min åsikt i riksdagen? Vem skall representera mig där?

I det ljuset blir nästa helg ett viktigt val för varje person som står på partiernas vallistor. Visst vill dom föra fram sin politik som jag skall ‘falla för’. Men om jag inte samtycker får den inte min röst. Får jag inte förtroende för personen får den inte mitt kryss. Värre är att hela partiet kan mista min röst om dess representant inte inger ett förtroende.

Att representera någon är det samma som respekt. Att handla på ett sådant sätt att man inte gör ner den man representerar. Att man är på ett sådant sätt att den man representerar faller i god dager. Därför är ens handlande avgörande. Då kan man inte göra vad som helst i det offentliga rummet. Man kan inte säga vad som helst. Man måste veta på vems uppdrag man handlar. Att allt man gör faller tillbaka på den man representerar. Det inger respekt. Med sitt handlande kan man lyft men också stjälpa. I ett val kan det vara avgörande till framgång eller fiasko. Partiledaren främst men även den enskilde valarbetaren. Vill man ha svenska folkets röst för att kunna förändra kommun och stat blir det avgörande hur man hanterar detta.

Den som får min röst, mitt kryss, skall kunna inge ett förtroende. Skall kunna vara mest lämpad att vara min representant för min åsikt i kommun, landsting och riksdag. Slarvar partier och kandidater med detta har man tappat en röst. En röst som kan vara avgörande. En röst som kan få med sig fler att rösta på någon annan eller tom något annat parti. Så, upp till bevis. Vem vill representera mig i kommun, landsting och riksdag? Visa dig mogen uppdraget och du kan få min röst. När jag gjorde valkompassen är det fem partier som kan få min röst. Så ta inget för givet.