Lätt att håna på distans

Jag sitter och läser Birros blogg om hans tankar om hånet mot Åkesson. Likaså Dahlmans blogg i samma ämne.

Deras bloggar stämmer till eftertanke. Många frågor kommer upp när man hör alla historier om hur man hånar Åkessons utbrändhet. Vad är det som gör att Jonas Gardell kan ge sig själv en fri väg att håna andra och gömma sig bakom att det är humor? (När Birro bemöter honom så gäller inte samma principer). Fler med honom anser sig ha rätt att göra på det viset. Hur kommer det sig att somliga anser sig ha rätt att tala illa om andra och anse sig inte behöva bli ifrågasatt? Vad är det som gör oss människor så hatiska mot andra? Vad är det i en människa som kommer fram när man vill sparka på den som redan ligger? Vad är det som händer i en människa när dom dräpande orden får fritt levereras utan tanke på hur det skadar? Det är som att man inte bryr sig om att sina ord sårar och nästan dräper vederbörandes inre. Man får inget dåligt samvete. Inget verkar säga ifrån i dessa människor inre. Då funderar jag på om det inte saknas något fundamentalt som heter empati och medkänsla.

På ett sätt har vår värld blivit kallare. Man använder Facebook, twitter, bloggar och all annan media att spy ut sin aggressivitet mot andra. Det mest troliga är att man skulle vara mer nyanserad och kanske tom inte ens ha sagt det om man stod öga mot öga.

Jag tor att vi alla behöver vara mer rädd om våra ord vi säger. Vi behöver tänka lite längre innan vi vräker ur oss något ofördelaktigt. Hur rätt vi en kan tycka oss ha rätt kan orden göra större skada än vi innerst inne ville.

På våra arbetsplatser, och naturligtvis överallt, behöver vi säga fler goda ord till varandra än negativa. Likaså se upp med vad vi för vidare. Vi behöver fråga oss själva om det jag nyss hörde skulle föras vidare. Det jag tror mig veta om en person bör jag först kolla om det verkligen stämmer. Har jag minsta tvivel bör jag välja att vara tyst i ämnet. Betänk vilken skada det annars skulle kunna göra. Snarare vore det bättre om vi hjälpte varandra att sätta stopp för dåligt prat, ryktesspridning och att tala vid sidan av mun sådant som inte skulle föras vidare.

Om du och jag börjar att vara försiktiga med våra ord kommer det att ge ringar på vattnet. Goda ord kommer att skapa god atmosfär. Goda ord kommer att dra folk till vår gemenskap istället för motsatsen. Det är så vi skapar en god arbetsgemenskap, en god grannsämja och goda relationer med varandra. Om vi inte har något bra att säga kan vi nog vara tysta. Har vi då inget att prata om är det klart en väckarklocka.

Vi behöver hittat och lyfta fram det goda hos våra medmänniskor. Det är så många utmaningar idag på Facebook mfl ställen . Kanske skulle vi utmana oss att varje dag säga något gott om fem personer som vi inte alltid drar jämnt med……. Lycka till!

Tänk om det är Finnarna……

Att vara expert måste ju vara det enklaste jobbet. Nu när militären jagar ubåt igen träder den ena experten efter den andra fram. Expressens TV intervjuade en sådan igår. Han var 100% säker på att det är ryssen. Men tänk om det är finnarna? Dom vill kolla vår säkerhet. Dom kanske har någon superhemlig undervattensfarkost som dom behöver testa. Nära och bra. Lätt att ta sig hem via Åland.

Att man hört ryska över radion behöver ju inte innebära att det är en ryss. Idag kan så många massa olika språk.

Kan bara konstatera att i tider som dessa är media väldigt hungriga. Tänk att skicka ut en journalist i en båt mitt i mörkret. Det ända han kunde rapportera är ”Vi kan inte se någonting!” Visst är det något man verkligen behövde veta en mörk natt ute på vattnet. Förlåt om jag raljerar men det blir lite för mycket.

Om det verkligen var så att det är ett skarpt läge, att vi var under ”attack” av främmande farkost så borde det vara helt tyst. Nu kan fienden avläsa ”varje rörelse” live genom att följa Expressens och Aftonbladets direktsändningar. Inte konstigt att fartyget drog iväg ett tag. Den eventuella farkosten kan ligga still och följa live vart den svenska militären har sina farkoster.

Ibland tycker jag det går lite för långt i vår vilja att veta allt. I en demokrati som vår ska ju alla få veta vad alla gör. Det är ju vår demokratiska rätt. Skulle militären ringa upp Expressen och be dom vara tysta en tid om detta så bryter man mot pressfriheten och lagarna som styr den. Moment 22 liksom.

Men vänta….. Kanske är det just en dimridå som medierna lägger ut i samråd med militären. Kanske det är så att själva insatsen är på annat håll. Militären har bara velat få alla att titta åt ett annat håll. Därför sätter man in mer än 200 personer och massa farkoster som kostar 10 miljoner om dagen bara för att vilseleda. Sen håller man på med den verkliga jakten någon annanstans. Så måste det vara.

Så sitt lugnt i båten. Detta kommer att lösa sig. Dom kommer naturligtvis hitta denna farkost. Då får vi veta om det är ryssen eller finnen som hälsar på. Vi har ju erfarenhet av ubåtsjakt. Vi kan ju det här.

Ps Att främmande makt har full koll på oss via satelliter skulle väl också vara en möjlighet men det kan väl inte vara aktuellt i detta fall, eller ? Ds

Söndagstankar – Sök först….

IMG_0965.PNG

Det finns så många vägval vi står inför i livet. Situationer som kräver eftertänksamhet. Somliga val är lättare än andra. Vissa beslut vi tar gör vi nog rent reflexmässigt. Andra beslut tar längre tid.

I från det vi är små ända fram till vår tids slut kommer vi att möte vägskäl som har fler än en utväg. Men det är bara ett val som är bäst för oss.

Vilka val vi än står inför så har vi en uppmaning att söka Gud först. Att söka hans rike först. Alltså vad är bäst utifrån det perspektivet? Vilket råd vill Gud ge oss?

Det är inte bara en gång jag upplevt att Gud liksom lagt sin arm om mina axlar och lett mig till något. Jag har inte alltid i den stunden sett eller insett varför. I efterhand kan jag se att det hade ett syfte varför det skedde.

Vad du än står inför, vilket beslut du än behöver fatta, i vilken situation som helst, sök först Gud. Inför dina största beslut i livet – sök först Gud. Inför mindre viktiga saker – sök först Gud.

Det finns ett löfte i detta. Då kommer det att lägga sig tillrätta det andra också. Alltså att lösningen kommer med i det paketet.

Sök först Gud!

Glömd träff…..

I veckan hände det som är så skämmigt och får inte hända.

Jag skulle ringa min gode kollega i ett ärende. När jag slår numret och första tonen kommer inser jag att jag nog missat något. Och mycket riktigt. Det hade jag. Skulle varit på en träff med flera personer dagen innan.

Den som känner mig vet vad jag tycker om mig själv när sådant händer. Sådant får bara inte hända. Nu klarade dom sig säkert riktigt bra utan mig. Jag förstörde inte deras träff genom att utebli. Dom kunde satsa ändå. Men jag…… jag missade något riktigt intressant. Det är bara att bita i det sura äpplet. Jag som var så säker att jag skrivit upp det i min almanacka med påminnelse dagen före. Bara att gilla läget.

Jag blev dock lite uppmuntrad av en bild jag såg lite senare. Kanske kan den hjälpa dig nästa gång du gör liknande misstag som jag.

IMG_0963.JPG

Det är väl troligen en dålig ursäkt men den kan var nog så sann. Att när vår almanacka är så fulltecknad och vi har så många planer och bollar i luften så är det lätt att glömma något.

Man får verkligen hoppas att det inte är den viktigaste träffen som man glömmer. Kanske kan den hjälpa oss att stämma i bäcken innan vi har så mycket att vi glömmer hälften.

Lycka till att missa glömda träffar.

Att bli färdig utan att känna sig helt färdig

Sitter och funderar på arbetssituationen i vårt land. Det är intressant hur olika partierna ser på lösningen på arbetslösheten. Löfven vill ta bort sysselsättningsfasen. Han har under åtta års tid anklagat regeringen för denna satsningen. Vad som är något märkligt att han inte lagt ner det än. Han har ju haft 8 år på sig att skapa en annan ide. Men uppenbarligen gick all kraft till att just hacka på den sittande regeringen. Något liknande tycker jag mig komma ihåg även före dessa åtta år. Fast då från motsatta sidan som då satt i opposition.

Medan många är arbetslösa så finns det dom som jobbar mer än 100% på sina jobb. Man vågar inte anställa fler. Så på ett sätt behövs det inga faser av olika slag. Skapa istället förutsättningar för att arbetsgivare vågar anställa fler.

Jag tror dock att även den åtgärden inte skapar jobb åt alla som är arbetslösa idag. Vad är dom olika regeringarna kallar sina åtgärder kommer vi behöva hjälpa människor som står långt bort från arbetslivet att då ett arbete.

Den ena regeringen vill skapa fler jobb. Den andra vill lägga fokus på utbildning. Som jag ser det behövs båda och mer än så. Man behöver gå in med individuell insatser som skräddarsys så att förutsättningar skapas för att kunna få ett jobb. Det är mer komplext än bara skylla på brist på utbildning eller för höga arbetsgivaravgifter.

Som det är nu är många helt färdiga när dom sent om sider är klara med sitt arbete för dagen. Om fler fick möjlighet att jobba skulle man bli färdig utan att känna sig helt färdig.

Jag har sagt det förut och säger det igen. Vi borde nog ha en samlingsregering som plockar alla dom delar från varje parti som är bäst. För nog är det väl så att alla behövs för att lösa problemet med arbetslösheten. Uppenbarligen har ingen regering kunnat lösa frågan på egen hand.

Finns det egentligen något omöjligt?

Finns det egentligen något omöjligt? Är det inte bara vår inställning att det är det som just skapar omöjligheten?

Igår satt jag i en förhandling där utgångsläget hade för mycket inslag av just detta. Att den jag skulle förhandla med hade all rätt på sin sida och vi hade ingenting att sätta emot. Jag skulle nog egentligen inte ifrågasätta det för det var inte lönt.

Nu valde jag en annan inställning. Att det just var möjligt att få ändring på det.

När jag väl hade berättat om min inställning och visat på fördelarna med det så var det inget problem. Man kan säga att jag fick som jag ville. Jag fick till ändringen och båda parter var nöjda. Bara för några dagar sedan var det omöjligt men nu gick det igenom.

Allt för ofta har vi nog redan bestämt utgången och på så vis satt oss själva i förlorarsätet.

Jag funderar i banor som att om jag utgår från att det är möjligt har jag redan vunnit halva segern. Både över mig själv och mitt sätta att närmare mig ”problemet” och mitt sätta att genomföra själva arbetet. Jag har skapat en plattform för ett gott resultat.

Att tänka annorlunda blir då att gräva ner möjligheterna till en god utgång i situationen.

Nu tror ju inte jag att lite pepptalk gör hela underverket. Att om jag bara talar massa positiva ord så blir allt bra. Riktigt så enkelt är det inte men kanske hjälper det något. Men vår inställning är mer viktigt än vi kan ana.

En inställning ”att det är aldrig fel att fråga” kan öppna nya möjligheter. Tänk vad vi har missat många fina avslut bara för att vi intalat oss själva att det är inte lönt att fråga.

Så frågan är: finns det egentligen något omöjligt? Tja, det är i alla fall värt att fundera lite över.

Systers hemliga låda

IMG_0962-0.JPG

När jag var liten så hände det att jag var till sjukhuset. När jag då fick en spruta eller gjorde något annat så fick jag en sak till uppmuntran. En sak som ville säga ”Vad duktig du var!”

En liten medalj jag Dick och som jag fortfarande har kvar är Farbror Eriks Tapperhetsmedalj! har du också fått den? När man fick den var man stolt.

När jag kom till Erikshjälpens huvudkontor i går blev jag påmind om detta igen. På en vagn låg massor av dessa lådor – Systers Hemliga Låda. Dom skulle sändas ut till olika sjukhus för att uppmuntra barn som kommer till sjukhusen. Denna låda berättar om att det finns så många barn som behöver en uppmuntran.

Jag minns speciellt en gång då jag var på sjukhuset med min äldsta son Andreas. Han skulle operera bort några körtlar på halsen. Vi låg på en sal med flera barn. En förälder fanns med också. Det blev rätt trångt på natten när vi fält ut extrasängarna mellan barnens sängar. Det var ett gäng killar och tjejer som var hjältar. Alla hade dom något som skulle åtgärdas med någon form av operation. Personalen var också hjältar som uppmuntrade barnen.

En liten kul episod var att det var ju jag ensam som var pappa i salen. Annars var det bara mammor. På morgonen hör jag den ena efter den andra av mammorna som talade med sin ”gubbar” hemma att nu var allt det deras tur.

Erik som är Erikshjälpens grundare är en vacker historia. En kille som själv var utsatt av sjukdom valde att inte tycka synd om sig själv. Han började uppmuntra andra som var i samma situation som honom själv. Det är upprinnelsen till dessa ”Systers hemliga lådor”. Vi behöver följa i hans fotspår. Visst är du och jag i behov av uppmuntran men det ligger något djupare i att vända sig utåt. Att själv vara den som uppmuntrar. Det ligger något läkande i det. På så vis att om jag själv behöver uppmuntran så får jag det genom att uppmuntra andra. Genom att se vilken betydelse det gör för den som får det händer det något i dig också. Pröva.

Hans historia är värd att läsas. Historien om Farbror Erik

Kommer du ihåg att jag valt att ha en slant i fickan för tiggaren? Kanske är det en egen hemlig låda vi också behöver ha där hemma. En låda som man kan ta ur när någon behöver en uppmuntran av något slag. Din egen hemliga låda som bara tas fram vid speciella tillfällen.

Retro-tisdag – gamla glasögon blir till nytta igen

Sist jag bytte glasögon fick jag ett intressant samtal med min optiker. Den glasögonkedja han jobbade för samlade in gamla glasögon. En verksamhet som helt bygger på volontärskap. Optikerna kollar styrkan på varje par glasögon dom får. Sen åker dom ner till ett land i tex Afrika och provar ut glasögonen till dom som behöver dom. Dom gör detta på egen bekostnad. Inte illa, eller hur?

Hans berättelse var fantastisk. Ännu en gång mötte jag en som brann för sin sak.

Idag har jag förmånen att åka ner till Erikshjälpens huvudkontor i Hollsbybrunn. Med i bagaget har jag en låda med glasögon. Dom har personer i Norrköping gett. Så kan vi på så vis hjälpa många som inte har varken råd eller möjlighet att skaffa glasögon. Tänk att behöva gå genom livet med dålig syn.

När jag kollade i lådan så hittade jag massa häftiga glasögon. Man brukar säga att inget är nytt under solen. Sparar vi dessa glasögon så blir dom nog moderna igen. Detta skulle nog kunna bli något i framtiden. Att man köper sig ett par bågar i second hand och sen går till en optiker för att få rätt glas insatta. Det borde kunna bli en häftig trend om bara det fanns någon optiker som är villig att göra detta.

Släng inte dina gamla bågar. Dom kan bli till nytta.

På tal om slopade vinster i vården…..

Sjöstedt som först såg ut som en förlorare och utmobbad av Löfven verkar nu se sig som en vinnare.

Han lyckades få igenom sin stora vision och mål att slopa vinster i skola, vård och omsorg. Han verkar ju väldigt nöjd.

Som jag ser det blir nog den segerns sötma kortvarig.

Varför är företagare just företagare? Därför att dom är kreativa och kan förverkliga sin dröm. Dom kommer med största sannolikhet hitta på ett sätt att plocka ut vinster även i fortsättning.

Sjöstedt har ju inte förbjudit vinster i fastighetsbolag. Vårdbolaget lär inte längre äga sina fastigheter. Sjöstedt har inte förbjudit vinster i bemanningsföretag. Vårdbolagen lär inte ha egen personal utan lär hur in den. Sen driver dom vård som går plus minus noll. Det kommer inte stanna där för företagaren är, just det, kreativa.

Man kan ana att friskolan kommer att göra en liknande manöver.

Så det verkliga resultatet blir vinster i vård skola och omsorg fast på ett annat sätt.

Varför skapa nya regler bara för att några utnyttjar system? Sätt åt dom och låt dom andra arbeta på som vanligt.

Så på tal om vinster……. det bara är så, att dom går inte att slopas så länge staten inte äger frågan till 100%.

Söndagstankar – Tack Jesus!

IMG_0958.PNG

Jag kan komma på mig själva att jag går och säger Tack Jesus! Det bara kommer.

Om jag skulle analysera läget omkring det är det inte alltid jag uppfattar som att det finns något speciellt att tacka för. Alltså att det har hänt något bra just då som gör mig extra mycket tacksam. Det kan tom kännas att det är en grå dag med ibland lite tyngre tankar. Ändå kommer det Tack Jesus!

Det är som att det inom mig ropar det så att det liksom bara ploppar ut. När jag säger detta känns det så bra.

Det är något bra med denna tacksamhet. Det är som att mitt inre visar mig på att det finns något att tacka för. Tänker jag efter så finns det mycket att tacka för. Det innebär att varje gång dessa två ord kommer på mina läppar sammanfattar det allting som jag har anledning att tacka för. Som att dessa två små ord innefattade allting gott, allting positiv jag mött, all uppmuntran jag fått, allt ”bröd för dagen” som herrens bön uttrycker det, och ljuder ut i detta Tack.

Jag tror att det är bra att vi säger tack. Vi tar så föregivet. När jag åt lunch på en restaurang härom dagen sa jag tack för maten. Visst, jag hade betalt för den och i den kostnaden ingick allt. Laga maten, servera maten och diska efter mig. Så varför tacka? Jag hade ju betalt för den. Men det känns så gott att få tacka.

Att inte tacka är att ta för givet. Då finns det risk för att det smyger sig in lite otacksamhet i oss. Vi blir lite mer krävande och ”måsten” dyker upp.

Mottagaren av ditt enkla tack blir också tacksam. Ibland känns det som att man får ett tack för att man sa tack. Men det händer något med oss alla när vi säger tack. Börja med att vara noga med tacket. Det kommer att gör gott med dig.

Idag är det Tacksägelsedagen. Visst har du något att tacka för?

Kanske kan vi sammanfatta denna dag och alla andra dagar med ett enda stort Tack Jesus för allt!”