#rechristmas – utmaningen till alla i jul

I år ska du särskild hålla utkik i våra butiker i Erikshjälpen. Genom att du handlar en julklapp hos oss och tar ett kort på den och tagga den så kan du vinna en ett presentkort på 1000kr. Visst låter det bra.

IMG_5228.JPG

Nu är det väl inte bara därför jag vill utmana dig att köpa minst en julklapp på second hand detta år. Men det gör ju det köpet desto roligare.

Mitt i denna hysteri av alla köp av julklappar så behöver vi tänka till. Om man vill ge en julklapp som har en god eftersmak med sig är det just att köpa den i en second hand. Det finns många orsaker till att göra det.
1) Miljön sparas. Vi tillsätter inga nya kemikalier.
2) Vi använder redan producerat material. Vi behöver alltså inte ta mer av jordens resurser.
3) Vi spar sopberget med varor som fortfarande är väl fungerande.
4) Överskottet på den peng du betalade hjälper, i vårt fall, ett barn till skolgång, eller mat och vatten eller sjukvård. Vilken vinst. Inte bara den som får ditt paket vinner alltså.
5) Din present kostar inte så mycket som en nyproducerad men har samma värde ändå. Du får råd med annat helt enkelt.

Ja det var 5 orsaker till att handla din julklapp på second hand i år. Det finns naturligtvis fler orsaker och fler vinster än dessa.

Så håll ögonen på våra butiker. Om bara några veckor har många av oss skyltat upp med dessa loggor som du ser på bilden. Handla din julklapp. Tagga den och lägg ut paketbilden på nätet. Du kan vinna ett presentkort på tusen kronor och samtidigt hjälper du ett barn till en bättre framtid. Kan det bli så mycket bättre än så? Ja, jag tror inte det i alla fall.

Merry #rechristmas till dig redan nu!!!

PS är du ute i god tid med dina julklappsköp så får du nog en lugnare jul. Min butik finns på Hagebygatan 31 i Norrköping. Dom andra 59 butikerna hittar du på Erikshjälpens hemsida. Ds

Vi får skämmas

Vi får skämmas

Birros blogg väcker funderingar.

Detta visar att vi bör fundera hur vi möter islam. En religion, trosinriktning och andlig övertygelse som hotar till livet när den blir ifrågasatt och kritiserad straffar ut sig själv. Om så det är islam eller kristendom. Man når ingen förståelse eller samförstånd med hot. Bara mer avståndstagande.

Företrädare som är mer lämpad än jag själv behöver höja rösten. Men det skär i mig när sådant som Birro möter sker.

I ett land som vårt med religionsfrihet får betala ett högt pris när fundamentalister tar brösttoner. Det leder inte till något gott.

Andliga ledare, huvudmän för religioner och trosinriktningar, möt varandra och prata. Hot är inget vi vill!

Läs Dahlmans blogg ang detta

Vi får skämmas att vi håller tyst

Fler murar behöver falla – Syrien, Cuba mfl

Den 9 november var det 25 år sedan Berlinmuren föll. En viktig tag att minnas.

Den påminner alla makthavare att när ett folk reser sig upp sitter maktens folk löst. När ett folk har fått nog av förtryck får man en sådan kraft tillsammans att man kan ändra ett helt maktsystem.

Ett folk kunde vända ett förtryck till att få kraft till förändring.

Så snart människor vill skapa nya lagar för att förstärka sin egen makt har man straffat ut sig själv. Lagar om att presidenter ska bara sitta en begränsad tid är bra lagar. Likaså borde alla människor som väljs till maktställningar ha ett begränsat mandat i både beslut och tid.

Vi kan inte bara skylla på dom som redan sitter där. Inom oss alla finns det en liten risk att själva drabbas av maktfullkomlighet. Vi behöver dom som vakar över oss så att vi bevaras ödmjuka i uppdraget.

Så länge det finns minst ett land på denna jord som är en diktatur är det en för mycket. Vi andra behöver hjälpa dess folk att få kraft att riva sina murar. Vår regering måste stå upp i EU och samla i EU till att visa dessa diktatoriska makthavare att världen inte accepterar att man förtrycker ett folk.

Blir bara förundrad när vår regering stöder ett sammanhang som vill förinta sina medmänniskor. Det gör mig mindre optimistisk när det gäller dess kraft att påverka vår omvärld. Deras tankemönster stämmer inte med en sann diplomati och riktig påtryckning. Så den muren behöver också rivas.

Denna årsdag måste påminna alla makthavare att det är dags att riva muren. Den behöver också påminna alla att tillsammans kan vi förändra en värld. Då är vi starka. Starkare än vapen. Starkare än maktmänniskor.

Riv alla murar. Släpp fångarna loss!

Söndagstankar – Väl grundad i tron

Paulus tar upp i Kolosserbrevet något tidlöst solvärme tro. Det han skriver var inte bara aktuellt då han skrev det. Alltså att det var bara ett ord för där och då. Han i såg att han behövde skriva ord som skulle vara minst sagt alltid ett ord för den som fick del av det när det än skulle läsas. Alltså ett aktuellt ord så. Var tidlöst och alltid aktuellt i viktigt.

Kol 1:22b-23 ”han vill låta er träda fram inför sig heliga, fläckfria och oförvitliga, om ni verkligen står fasta och väl grundade i tron och inte låter er rubbas från hoppet i det evangelium som ni har hört och som predikas för allt skapat……”

Kol 2:6-7 ”….lev i honom (Jesus) och låt er rotas och uppbyggas i honom och befästas i tron i enlighet med den undervisning ni fått, och överflöda i tacksägelse.”

Väl grundad. Det finns så många svängningar i tankarna om teologin. Det finns många tolkningar. Du och jag behöver ta initiativet attest till att vi bygger vår tro på en sann och trovärdig grund.

Om vi bara lyssnar till det som kittlar bäst blir vår tro inte stadig. Det som låter bäst just för stunden behöver inte vara det som är närmast sanningen. Ställer du dig frågan om det som du hör kommer från Bibeln?

När jag höll på med att ta bort några buskar för några år sedan fick jag lära mig en sak. Jag började gräva runt busken och tyckte det gick bra. Jag började försöka dra upp den. Men inte gick det. En gång när jag skulle försöka få bort granhäcken satte jag en kätting vid roten och kopplade den till bilen. Och drog. Inte lossnade granhäcksplantan likaväl som busken i trädgården. Dom satt där dom satt. Då upptäckte jag att dessa växter hade en rot som gick takt ner i jorden. Liksom en hjärt-rot om man u kan säga så. När jag väl gick på den så lossnade busken och granhäcken mycket lättare.

Kanske är det något av detta Paulus tänker på. Att vara rotad, att ha sin hjärt-rot rakt ner i djupet av tron. Djupt ner i Jesus liksom.

Då kan inte olika svängningar varken i humör eller i teologi rubba dig. För du vet vad du tror på. När jag kopplade på bilen så trodde jag faktiskt att denna häck skulle åka upp lätt som en plätt. Men så förvånad jag blev. Inte då. Den känslan får jag när jag läser denna text. Trons rötter kommer att hålla fast när dom är väl grundade i tron.

Nu vet jag att bilder haltar och kan sågas efter fotknölarna. Men liksom vi går till läkaren för att få koll på vår hälsa, åker med bilen till besiktningen, lämnar i samma fordon på service, borstar våra tänder varje dag osv osv ska vi vara mån om vår tro. Vårdar vi den så blir den väl grundad, rotad, i trons upphovsman och fullkomnare.

Leta dig fram till din väg i detta. För mig har bibelappens hälsning varje morgon fått mer och mer betydelse. Ett ord för dagen att börja med. Hur är din väg till att bli väl grundad i tron?

Fredagskänsla

Fredagskänsla börjar nog rätt tidigt på fredagen. Lite småflamsigt på jobbet ju längre dagen lider. Det liksom känns att man laddar av.

Förr fanns inte riktigt den känslan för mig när jag jobbade i kyrkan. Då infann den sig mest på söndagskvällen. Den veckan när man har sin lördag i butiken kommer den känslan också av sig.

Fredagskänsla är lite av ”nu-är det-färdigt-för-denna-gång”-känsla. Ett avslut på något som genomförts. Mitt i allt som är på jobbet som innebär ”aldrig-färdig”-känsla så blir fredagen något av det man behöver. Just för att kunna fortsätta eller startat om detta ”aldrig-bli-färdig”-arbetet. Att få känna ”färdigt” är viktigt. En tillfredställelse av att något är avslutat, genomfört, något som kan läggas till handlingarna. Något av ”väl gjort du tappre stridsman”.

Kan inte påstå att OLW-reklamen skapar samma känsla med sin låt ”nu är det fredagsmys….” Den får mig i alla fall inte att köpa chips och ostbågar.

Nej, fredagskänsla är nog mest den känslan av att kunna koppla av och veta att dagen efter är en ”inte-så-tidig-dag”. (nu vaknar ju jag ganska tidigt ändå utan att klockan väcker mig. Men då är det ju bekant annorlunda. )

Igår var fredagskänsla en film och lite Kina-mat. Nu finns det ju flera fördelar med att bo i en större stad än Julita. Men en av dessa fördelar är att det är lite lättare (om inte mycket faktiskt) att få tag i just Kina-mat. Det andra är att det nu finns tillgång till rätt mycket bättre internet. Vilket gör filmen lite roligare att se. (Måste erkänna att bo på landet med dess närhet till naturen väger rätt tungt det också)

En god fredag kan göra helgen riktigt lång. En god fredag kan göra att starten på den nya veckan blir så mycket bättre.

Att en fredag som denna kunna blicka tillbaka på veckan som gick. Vara tacksam att det var en bra arbetsvecka. Att gänget på jobbet gjorde en bra insats. Det för inte fredagskänslan sämre precis. Tvärtom. Den gör att man för en stund kan tom tänka sig att det är rätt ok att helgen är kort.

Det är något speciellt över fredags-känslan…….

Cykla kan vara en utmaning

IMG_4635-0.JPG

Natten till torsdag vaknar jag runt 01 och kan inte somna om direkt. Jag går upp och tittar ut lite. Torrt och fint på backen. Det blev alltså ingen snö. Fram emot 02.30 slocknar jag igen. När jag vaknar har det kommit ett litet lager snö. Ja ja, det blev inte mer. Då är det ju inte så farligt. Tar min frukost, klätt på mig och går ut. Till min fasa har det hänt. Det har på typ 45 minuter kommit 5 cm snö. Oj Oj

Att cykla till jobbet denna dag var en utmaning. God träning på balanssinnet vill jag lova.

Man menade att det skulle snabbt försvinna. Nu kan man ju fundera på vad just snabbt innebär den dag som denna. Man kan lugnt säga att det är inte kortare än 8 timmar. För när jag väl styr hemåt vid 17-tiden så är det då inte enklare att cykla hem. Alla trampspår gör att det blir svårstyrt. Man hade plogat på cykelbanorna. Visst är det bra men det innebär att fotgängare även går på cykelbanorna.

Så sammanfattningsvis kan man säga att det var en utmaning igår att cykla.

Men vad gör det. Det blir ju så vacker med snö. Allt lyser upp på något vis. Bara att njuta. Tänk så fort man glömmer att man egentligen helst vill ha vår och sommar året om. Höstens mörker som lägret sig skapar ju någon form av ”suck” inom sig. Så kommer första snön så är allt glömt. Så det kan vara.

En sak jag kan sakna från den tiden då vi hade hund. Det var just den dag första snön kom. Imma, vår Golden Retriver, blev som tokig då. Hon for runt med nosen i backen och fångade in snön i munnen. det skapade en sådan härlig glädje.

Från det ena till det andra, man kanske skulle skaffa sig en trehjuling och sätta skidor på den?…..

Gå på pumpen…….

När jag flyttade till Norrköping bestämde jag mig ju för att börja cykla mer. Sagt och gjort. Köpte mig en ny cykel och började cykla. Eftersom jag hade en kompressor skänkte jag pumpen till min son. Han behövde den bättre än jag.

Man kan väl minst sagt säga att där gick jag på pumpen. Inte fungerade det speciellt bra. Har man fel munstycke funkar det inte speciellt bra. Jag har försökt så många gånger med det handtag jag hade. Men någon större mängd luft har det inte kommit in i däcken.

Igår på jobbet så hittade jag en pump som jag tänkte skulle fungera. Men inte då. Fel munstycke igen även där.

Det är lite trist när man har utrustning som kan ge luft till däcket men själva överföringen av denna luft inte fungerar.

Jag har försökt några gånger att få i luft. I går insåg jag att nu måste det bara ske. Att åka över dom vägkanter kommunen fixat vid vissa gator kommer inte att fungera så mycket länge till. Snart blir det punktering. Det vill man inte ha.

Jag styr raka spåret till förrådet. Tar fram kompressorn ännu en gång. Hittar ett munstycke som liksom bara skall blåsa luft för att göra rent. Med mycket pillande och hållande på rätt sätt så lyckades jag få i luft i däcken till slut. Skam den som ger sig.

Man kan ha all kunskap. Man kan ha alla förutsättningar. Man kan se hur resultatet skulle kunna bli. Man kan känna glöden för uppdraget. Men så saknas det sista lilla. Det som skall frigöra det hela. Det som skall göra att allt blir så där bra. Så går man liksom på pumpen.

Detta lilla kan i våra olika världar vara så olika. I min värld kan det vara villiga händer. Eller avsaknad av resurser. Det kan vara annonsen som strulade och inte kom in i tid. Jag vet inte vad det kan vara i din värld.

Ett vet jag, att när man går på pumpen blir man ganska frustrerad. När viljan och ambitionen vill mer och det var möjligt ”om bara inte”….. då är det tungt. Då gäller det att försöka glädja sig åt det som faktiskt går bra. Det kan man behöva hjälp med då.

Min roll som butikschef är att ge verktygen för att mina medarbetare ska kunna göra ett bra jobb. Då kan mina medarbetare skapa goda förutsättningar för våra kunder. I min tur behöver den organisation jag arbetar i ge mig rätt förutsättningar. Något liknande är det troligen för dig också. Så vem vi än är kan vi skapa den sista lilla pusselbiten som behövs för att det ska lyckas och vi slipper gå på pumpen. (tyvärr kan det också bli tvärtom men det vill väl ingen, eller hur )

Idealitet behövs mer och mer – troligen det som kommer rädda ”välfärden”

I det Sverige som du och jag vuxit upp i var det ett måste att det fanns en medmänsklighet som löste tex omvårdnad. På något sätt tog staten vid där inte medmänskligheten räckte till. Man levde mer i ett generationsboende där mor och far-föräldrar bodde kvar på gården.

Idag upplevs det mer som att medmänskligheten tar vid där inte staten räcker till. Organisationer ordnar härbärgen. Det blir mer och mer vanligt med soppkök. Inte minst visare det på alla tiggare.

Å ena sidan beror väl det på att vi har blivit ”bortskämda” med att vi kan förlita oss väldigt mycket på stat och kommun. Vi kommer från ett samhälle som fick klarar sig så gott det gick.

Lägger vi där till att vi inte kan sysselsätta hela befolkning så blir det ju brist på pengar.

Jag tror att den ideella sammanhanget kommer bli allt viktigare. Vi kan se i andra länder som tex USA att det är mycket vanligt med volontärer på olika sätt. Samhällets resurser som bygger på skatteintäkter kommer inte att räcka till. Kostnadsläget gör allting så dyrt att genomföra. Vi måste hjälpa till.

Därför behöver både kyrkor och andra organisationer förbereda sig att börja göra en insats. Förr ringlade köerna runt Filadelfiakyrkan i Stockholm av människor som behövde ta del av matutdelningen.

Idrottsrörelsen borde förbereda sig på att börja driva sina anläggningar utan så stora bidrag. (På samma sätt som många frikyrkoföreningar fått göra under många år). Landstinget borde redan nu dra in sponsring av olika arrangemang och satsa dom pengarna på vården i stället.

Stat och Kommun måste börja renodla sin verksamhet så att den kan satsa på vård skola och omsorg. Så mycket annat kommer inte kommunerna ha råd med. All övrig verksamhet får byggas på den ideella kraften. Där föräldrakooperativet får tillsammans lösa sina barns fritidssysselsättning. Där föreningslivet som hembygdsförening, PRO, RPG, frimärksföreningen och vad nu man kan heta, får börja bära sina egna kostnader. För varför ska inte jag själv bekosta mitt eget intresse?

Vi behöver förbereda oss på att inte bara ha en slant i fickan till tiggaren. Vi behöver bygga upp en volontärsorganisation som gör sig beredd att hjälpa och stötta där inte stat och kommun räcker till. Biståndsorganisationer som Erikshjälpen, PMU, Röda Korset, Myrorna mfl mfl behöver förbereda sig på att frigöra en del av sina medel till att hjälpa människor i vårt eget land. Man gör det redan nu men det kommer behövas mer än vad det för idag.

Den ideella rörelsen behövs mer och mer. Troligen kommer det vara den som räddar vår ”välfärd” i vårt land. Där vi får hjälpa den pensionär som inte har så det räcker. Den arbetslöse som inte har tillräckligt för att kunna klara sig. Den sjuke som blir utförsäkrad, Mm mm mm mm.

I ljuset av detta är det mycket olyckligt att avdragsrätten för gåvor till viss hjälpverksamhet avskaffas. Staten missar nu en välinvesterad insats som staten verkligen kommer att behöva. Det är en liten peng i jämförelse vad den kommer att generera i andra änden. Regeringen, vilken som än sitter i den nu eller framtiden, kommer att behöva stå på god fot med den ideella sektorn. Därför behöver man satsa på avdragen för gåvor. Det frigör långt mycket större resurser än vad avdraget innebär i slutänden av det annars kommer kosta staten.

Retro-tisdag – julpyntet julklappar stjärnor

I morgon onsdag är det en stor dag på jobbet Erikshjälpen. Då släpper vi fram alla julsaker. Det brukar vara en happening när det sker. Många av oss tar fram dom just denna vecka. Några har redan gjort det.

Egentligen är det jul året om hos oss. Det är på en secondhand som man kan få tag på dom billigaste julklapparna.

Min utmaning till oss alla är att åtminstone en julklapp skall komma från en second hand i år. Alla blir vinnare på det. Skall återkomma om det nästa tisdag.

Det bästa med att köpa julprydnader hos Erikshjälpen är att du inte behöver förvara dom själv. Varje år kan du ha något ”nytt”. Till billig peng.

Så denna vecka ska du ha koll på Erikshjälpens butiker.

Man kan lugnt påstå att svenska folket sysslar med jul året om. I alla fall om man betänker att vi får in julsaker året runt. Förr kom nog första jullådan strax efter nyår. Nu kommer den redan direkt efter jul.

Det finns en stor mängd julsaker i omlopp. Verkar som att vi har behov av att köpa något nytt julpynt varje år. Det är ju trevligt. Det gör att julpyntslagret i secondhandbutikerna blir bara större och större och bättre och bättre. Jag påstår att du kan hitta minst lika bra saker i en second hand som på tex Ica och ikea. Vi hinner liksom inte slita ut dom.

Så kolla först in din närmaste secondhand hand. Om du sen behöver komplettera med något kan du ju ev besöka någon annan butik.

Nu är det jul igen – äntligen

Ps Nu finns Erikshjälpen i Norrköping på Facebook och instagram Ds

Palestina…….. Nu blir det skillnad om man får tro regeringen

Så är det gjort. Regeringsförklaringens löfte om att erkänna Palestina som stat är ett faktum. Hur var det nu Margot menade? Dom gick före, men det var redan 134 (?) stater som gjort det? Det skulle gynna fredsprocessen men Hamas tackade med att återigen beskjuta Israel med raketer. Margot säger: ”Det är aldrig rätt tid att göra det” – nej tydligen inte. Jag hörde en historia en gång där föredragshållaren hade skrivit i marginalen ”Höj rösten, argumentet svagt”. I detta läge verkar detta mer sant än en historia.

”Alla är för” att det måste bli fred och att en tvåstatslösning är ända vägen men inte på detta sätt. Men Regeringen visste att det var inte lätt att förenas i denna fråga så springer man iväg själv. Hela svenska folket får bära frukten av denna handling. (Statsministern har ju visat på sin talangbrist i förhandlingar om utsläppen så den förhandlingen hade ju gått helt fel för honom)

Hur kan man erkänna någon som vill förinta sin motståndare? Som inte vill ha någon annan lösning än att utrota sin motpart?

Ingen vis människa kan påstå att varken det Palestinska eller Israeliska folket inte har någon rätt att existera. Självklart har dom som vi alla andra denna rätt.

Sverige har tidigare kunnat vara till hjälp i oroshärdar. Jag tror att det beror just på att vi inte varit så snabba till slutsatsen utan sökt och verkat fram en lösning. Det behövs medlare som står stadigt med båda fötterna på jorden. Inte med båda fötterna på den enas sida. Det som nu händer är att Sverige har spelat ut sin roll.

En reflektion…….

Det verkar som att denna fråga i regeringsförklaringen uppfattades som viktigast och lättats att lösa. Att regeringen haft dessa åsikter under minst 8 år är ingen överraskning. Men jämför det med deras starka åsikt om tex sysselsättningsfasen ”Fas3”. Man har under 8 år kritiserat och hotat med att den ska bort. Man borde redan gjort klart planen och sjösatt den för att vara trovärdiga denna kritik. Men icke. Varför då? För den frågan är mer komplicerad än så. För vad erbjuder man alla som finns i denna sysselsättning istället? Det finns inte mycket att erbjuda. Därför blir det ett vakuum. Alla dessa som trodde på befrielsen ”släpp fångarna loss” dom sitter fortfarande fast i detta system.

Istället går man på en så infekterad fråga, så mycket större fråga med så mycket större problematik som att erkänna Palestina som stat. Kära regering, det hade varit bättre att ni hade lagt all er energi på att lösa arbetslösheten som ni påstått är en av dom största frågorna att lösa.

Att så lättvindigt erkänna Palestina kommer innebära mer problem än ni kan ana. Ni har gjort hela detta kaos en björntjänst. Alla delar vi ivern att skapa fred i Mellanöstern. Spelar ingen roll på vilken sida man står på. Men detta blev dubbelfel. För att inte säga att ni skapat ett systemfel. Och det vet vi ju vad det brukar innebära i datorns värld. Krasch och haveri.

Men detta är ju bara min helt privata åsikt. Följde en ”debatt” på facebook. Det var sådan pajkastning att vederbörande valde att ta bort statusen i denna fråga. Så verkar det bli i dom flesta debatterna om Israel och Palestina. Bara det visar hur knepig minst sagt denna fråga är.

Men nu blir det skillnad om man får tro regeringen.