Kontraster i Norrköping 

Man kan lugnt säga att det är stora kontraster i Norrköping. Samma mångfald finns säkert i andra städer också. 

Å ena sidan är stan i lite euforisk stämning. Ska IFK ta guld? Bättre möjlighet och chans lär nog dröja. Förra säsongen på väg ur men klarade sig och nu guldvittring. 

Vita hästen har ju haft rätt bra säsong bakom sig som skapar förväntningar. 

Stan bygger, nya hus kommer till. Ingelsta ska bli större. 

Somliga känner framgångskänslor. 

Samtidigt kämpar Migrationsverket med flyktingströmmen. Tiggarna finns kvar fortfarande

I onsdag avspärrningar för misstänkt bomb. För några dagar sedan sprängdes något. Någon blir skjuten. Insatsstyrkan på besök i stan. Knivman gör sitt dåd. Handgranat smäller av.  

Mitt i ett oroligt område finns en liten gata med ett gäng pensionärer och jag. Lugna gatan. 

I en del av staden kan man gå på promenad runt strömmen. I en skog kan man springa och känna sig frisk. Varför inte gå ner till bråviken och njuta av vattnet. 

Alla dessa kontraster i en och samma stad. 

Jag måste dock erkänna att den mörka sidan av Norrköping är lite för dominant just nu. Känner mig lite uppgiven att det ska behöva vara på detta viset. Känner mig inte speciellt bekväm i det. 

Jag erkänner….

Jag som aldrig skulle dricka kaffe med mjölk i. Har för många jobbiga minnen från tiden när jag jobbade på långvården. Kaffe, mjölk och bulle i samma mugg. Usch o fy. 

 Alltså tydligen är jag omvänd. En latte macchiato är inte så dumt. Faktiskt.  Med en chokladbit till. 
Jag är villig att erkänna det öppet och frimodigt inför hela världen. Ber om förlåtelse och ursäkt till alla kaffedrickare som hält mjölk i kaffet och fått en lite ironisk kommentar från min sida. 

 Det är bara att konstatera att det är ju inte så dumt. 

För att få balans på detta erkännande har jag inte övergett svart kaffe med en liten sockerbit i. Tro inget annat. Inte för en sekund eller två. Noap. Inte en chans. 

Detta inlägg ska bara ses som ett erkännande att jag, även jag, kan tänka mig mjölk i kaffet, också. 

Så, nu känns det bättre 😄 

Att testa kan inte vara så farligt….

”Det kommer aaaaaldriiiiiig att gå” är ett uttryck jag har rätt svårt med. Raljerande brukar man säga att det är ett typiskt uttryck för en närking. Får nog gå i försvar för detta folk. Inte för att dom aldrig säger så. Nej, därför att vi som människor, vart vi än bor, allt för ofta säger och minst tänker så. 

”Det går aaaa…..”

Under dom senaste åren har jag ofta tänkt tvärtom. Om vi inte testar vet vi ju inte om det går. Och går det det inte så vet vi det. Inte värre än att backa tillbaka och göra om. 

Lägger vi för stort misslyckande i det blir det så fel. Uppsåtet var gott. Målet klart. Förhoppningen fanns. Men det gick inte. Satsningen vi gjorde tex i butiken gick inte hem helt enkelt. 

Låter kanske lite vårdslöst i tänket. Allt testande är ju inte av godo. Mycket kan skada oss. Därför är det viktigt att lägga testandet i det längre perspektivet. Hur kan det påverka längre fram? Är risken för stor? Kan det bli konsekvenser vi inte vill? Skadar det mer än gör nytta? 

Det kan ju också innebära att man behöver testa två gånger. Den första gick inte så bra men det betyder ju inte att den andra gången inte kan lyckas. Att lägga saker och ting på plats, justera lite och våga testa en gång till. 

För jag tror att en person eller organisation som aldrig vågar testa går mer bakåt än framåt. Om man inte vågar lite med rädslan att misslyckas kommer man att stå och stampa. Bara uppsåtet är gott och lagt i ett större perspektiv. Då finns det goda förutsättningar att lyckas. 

Att testa kan inte fara så farligt …

Ps På tal om att testa…. I morgon 22/10 testar vi torsdagsöppet i vår butik. Innebär ju inte att vi alltid kommer att ha det så men det är ju inte farligt att testa….. Ds 

Att sova på saken….

”Hemligheten är att man måste sluta försöka för att det ska börja hända” Tomas Sjödin

Har några böcker på gång. Två av dom är skrivna av Tomas Sjödin. En är ”Det händer när du vilar”

Några satser som han skriver dröjer sig kvar hos mig. Hur många gånger är det inte som vi krampaktigt försöker och kämpar. Vi ska bara hitta en lösning. Så ligger vi där i sängen och snurrar natten igenom. Säger åt oss själva att det inte leder till något att grubbla nu. Bara vända sig om och somna. Somnar inte. Så snurrar vi ett varv till. 

”Det är som om den egna ansträngningen är det som stänger den öppning där informationen ska löpa. ”

Vi tror att det funkar om vi anstränger oss mer. ”Att sova på saken” är inte så dumt. Att bara vila tänket från ansträngningen att hitta lösningen kan ibland lösa dom mest svåra knutar. Men att våga det….

Som troende har jag en stark förvissning om att det fungerar att be till Gud om saken. Att vädra sina tankar med honom. Men visst tvivlar jag ibland som så många andra. Har han svaret nu? Kan jag vänta? Varför dröjer det. Jag ber men försöker allt hjälpa honom på traven lite. Så händer det där ögonblicket då jag till 100% kan lägga mitt bekymmer hos honom och upplever den totala vilan i det. 

Att ha tillit till kraften som är större än min egen. Att låta sig föras fram till upplösningen mer än att krampaktigt hitta den själv. Det är en träning i detta. Att våga vila i det mer och mer. Vissa tider i livet fungerar det bättre än andra. 

Tomas sammanfattar vila i några satser…

  • Vila – att vila är att släppa taget. 
  • Vila – att vila är att låta sig omskapas
  • Vila – all verklig vila förutsätter begränsning 

Sug lite på det. Släppa taget, omskapas medan man bara är, att begränsa sug själv….. 

”Vilan är en fantastisk tillgång när det gäller att ge sig i kast med sådant som är en övermäktigt”

Söndagen – vilodagen – att andas ut. Såg att en översättning säger att att Gud skapade jorden och på sjunde dagen ”andades han ut”. Kanske kan nästa söndag få bli en ”andas-ut-dag”. Kanske inte i första hand en dag av vila från veckan som gått. Snarare en vilodag inför det som komma skall. Kanske är det så att dagarna som ligger framför känns övermäktiga. Då är vilan i Guds närhet möjligheten. Möjligheten till att hitta vägen igenom det. 

Tänk så mycket enklare det är att handla när affärerna är stängda !! 

Åkte iväg till jobbet en sväng i lördags. Passade då på att åka till maxi för att handla knäckebröd som tagit slut hemma. 

Tänk så mycket enklare det är att handla när affärerna är stängda !! 

Nu menar ju inte jag Ica maxi då. Det hade gjort själva handling där omöjlig. Nej, jag menar att dom övriga affärerna inte hade öppnat än i köpcentret. 

Det innebär ju att för det första är det inte så trångt varken på parkeringen eller i köpcentret. För det andra så frestas jag inte att springa runt och titta och råka ut för impulsköp. Det räcker med Ica i det fallet. Kommer ju alltid hem med fler saker än vad som står på listan. Funderar skarpt på att sluta använda inköpslista. Verkar ju uppenbarligen inte fungera. 

Ingen kö vid utgången. Varken i kassalinjen eller vid självscanningen. (Den sistnämnda vet jag inte om det någonsin varit kö om man valt att checka ut själv)

Kan bara konstatera: Tänk så mycket enklare det är att handla när affärerna är stängda !! 

Söndagstankar – Frukost på sängen

När jag bodde hemma hos mina föräldrar fick jag nästa alltid frukost på sängen på söndagsmorgonen. Vilken service. Nu kan det ha att göra med att mina föräldrar själva ville ha det. Mamma gjorde då samtidigt frukost åt syrran och mig. 

Oftast väcktes jag av detta. Kan det ha varit ett sätt att få upp mig på söndagsmorgonen? Nu var ju inte det något problem. För jag ville ju upp och gå till kyrkan och träffa kompisarna. 

När jag vaknade tidigare ville jag ju inte visa det. Vem ville gå upp när frukosten kom till sängen? 

Det var ju en ganska trevlig morgon när mamma kom in och sa godmorgon och lämnade frukosten. 

”HERRENS nåd är det att det inte är ute med oss, ty det är inte slut med hans barmhärtighet. Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet. HERREN är min del, det säger mig min själ, därför står mitt hopp till honom.” Klag 3:22-24

‭Tänk att Guds nåd och barmhärtighet är ny varje morgon. Tänk att varje morgon när du vaknar så möts du av detta. Där andra sviker står han trofast kvar. 

På vilken sida du än vaknar, hur omständigheterna än ser ut, hur dagens schema än är skrivet så är hans nåd och barmhärtighet där. Ingen gammal och uttjänt nåd.  Nej, en nåd och barmhärtighet given just för denna dag. 

Du kan välja att ta emot den. Den är dig fritt given. 

När mor kom upp med frukostbrickan fick jag ju välja att tacka ja och äta. Inget svårt val. Bara att ta emot. Det gjorde mig gott innan det var dags att gå upp. 

Guds nåd och barmhärtighet gör dig gott. Den värmer ditt liv mitt i en ganska kall värld. Om så ensamheten trycker på är Guds trofasta omsorg något som gör gott i våra liv. 

Frukosten på sängen kan jag numera vara utan. Känner inte att det funkar att ligga och äta i sängen längre. Men Guds trofasthet, nåd och barmhärtighet kan jag inte vara utan. Till den och honom själv står mitt hopp. Varje morgon m

Kan det va höst typ?

Alltså……. Kan det va höst typ? 

  I flödet som kommer i Facebook och instagram kan man verkligen inse att hösten är här. Bilderna på träd vars löv skiftar i dom vackraste färger. 

Himlen är så vackert blå att man kan drömma sig bort. För en stund så kommer jag av mig lite. Jag känner att jag mer och mer blir en sommarmänniska. Jag längtar inte till höst och vinter. 

  Så går jag en promenad en skön fredag. Luften är hög. Solen skiner och vinden är precis så där lagom mycket. Så kommer man till ett träd som står där med sina vackra färger. Ja, då smälter jag också. Klart hösten är underbar.  


Jag erkänner. Jag är väl en höstmänniska då. För en dag eller två. 

Samtidigt är ju hösten något definitivt. Sommarn dör och kommer att vara så. För lång tid tycker jag. På tok för lång tid. 

  
 Men när man ser kvällshimlen, kväll efter kväll, kan man inte göra annat än älska hösten. 

Så det är nog höst nu. Och jag tycker nog om den i alla fall …….. typ….. i alla fall…..

Uppstår nog

Jag uppstår nog!

För lite sedan läste jag en intressant artikel. Den ansåg det bevisat att män har värre och svårare förkylningar än kvinnor. 

Skönt att det nu är klarlagt. Då behöver vi inte längre försvara och förklara våra nära-döden-upplevelser. Alltså man dör ju nästan. Men jag är glad att jag uppstår lika många gånger. Det är tur det. 

Nu påstås det i samma artikel att det finns en forskning som påstår dess motsats. Det kan ju inte vara sant. Den forskningen måste man forska om och se på möjliga felkällor. För det är ju omöjligt. Det är ju bevisat att män har värre förkylning än kvinnor. 

Som du förstår är jag förkyld. Men det finns hopp. Jag tror jag kommer överleva. Uppstår nog. Återkommer i så fall med en ny blogg i morgon. 

Livet på gatan har förändrats 

När jag kom hem från jobbet igår insåg jag att livet har förändrats på min gata. 

Jag mötte en man jag lärde känna när vi etablerade vår nya butik. Hans mamma bodde granne med mig. Du läste rätt. Bodde. Hon finns inte längre med oss. 

Bara för några veckor sedan hejade vi på varandra. Inget konstigt. Så blir hon sjuk. Tyvärr klarade hon inte detta utan fick sluta sina dagar. 

Man blir klart påmind om att livet på jorden inte varar för evigt. 

Glömmer aldrig tant Elsa. Hon var drygt tre gånger äldre i jämförelse med mina dryga 30 på den tiden. Hon påstod att jag hade hela livet framför mig. Men vem vet det? Hon längtade verkligen till himlen. Hon pratade inte om att dö. Hon längtade hem till himlen. Det var bara den lilla petitessen som heter pacemaker. Den skulle ha slutat fungera för flera år sedan. Men den tickade på för den verkade inte veta om att den skulle sluta. Doktorn ville byta ut den. Men det ville inte Elsa. För hon ville hem till himlen. Fantastiskt kvinna. Så underbar att sitta och prata med. 

Livet kan ändas när man minst anar det. 

Vi män brukar påstå att när vi är förkylda är vi nära döden. Vi är så sjuka. Faktum är att jag är just nu lite förkyld. Så jag går ju med nära-döden-upplevelse hela tiden. Och uppstår hela tiden. I ljuset av hur jag började idag så är det ju rätt hemskt att skoja om det. Precis , visst är det verkligen det. Att just skoja om det blir just lite knepigt när man möter vänner som just mött den verkliga döden och att skiljas från sin mamma. 

Livet har ändrats på vår gata. Det påminner om hur skört livet är

Vi behöver vara rädda om varandra och det liv vi lever. 

Eget rum 😳?

Vaknade ju härom morgonen hos sonen i Småland. Han sa något om att ”det var mycket jobb i natt” 😳

Han påstod att jag hade pratat i sömnen. 😱

Detta vill ju jag med det bestämda förneka att det sker på natten. Alltså att jag pratar i sömnen. 

Nu har ju jag vidtagit vissa åtgärder när jag ska åka iväg på kurser där man uppmuntrar till att dela rum. 

Vad som är helt sant är att jag är väldigt mycket rörlig i sängen. Så det kommer ju att störa vederbörande väldigt mycket. Tillräcklig orsak varför jag bör ha eget rum. 

Sen vore det ju direkt pinsamt om jag pratade om något mindre lämpligt medan jag sov. 

Så om det nu skulle vara så att jag möjligen skulle få för mig att prata i sömnen är det bättre att ha eget rum. Det gäller att förebygga eventuella missförstånd. 

Vad jag vet så går jag i alla fall inte i sömnen. Blev dock lite orolig när prövade en sömn-app. (Inte napp) Sleep Cycle.  Den påstod att jag hade gått flera tusen steg under natten. 😱

För allas trevnad bör jag kanske nog ha eget rum 😄