Månad: april 2016

Publicerat den

Söndagstankar – Den Gode Herden

Denna söndag är söndagens tema ”Den gode herden”. Psalm 23 En av mina favoritpsalmer. 

1-2  Herren är min herde, och därför har jag allt vad jag behöver. Han låter mig vila på gröna ängar och leder mig till källor med friskt vatten. 3 Han ger mig ständigt ny styrka till kropp och själ. Han leder mig på rätta vägar och hjälper mig leva efter sin vilja. 4 Även om jag vandrar genom dödens mörka dal, behöver jag inte vara rädd, för du finns bredvid mig, och din käpp och stav hjälper mig på vägen. 5 Du ger mig god mat mitt framför ögonen på mina fiender, ja, jag får vara din hedersgäst. Du fyller min bägare till brädden, och dina välsignelser flödar över! 6 Din godhet, vänskap och kärlek följer mig i hela mitt liv, och jag ska alltid få bo i ditt hus. (Levande Bibeln) 

Igår skrev jag om resande. Det är livets resa. En resa som är så viktig. Kräver sin planering. Sitt ansvar. Men också har sin glädje och mål. 

När Bibeln beskriver Jesus som herden är det ett gott inlägg i livet. Han är gärna med i vår planering av vår livsresa. Liksom herden leder fåren till grönt bete och gott vatten vill han leda våra liv. 

Herde – ett vackert sätt att beskriva Jesus på. Talar så mycket om omsorg. Herdens uppgift är ju så mycket. Herden vandrar iväg med sina får. Delar livet med dom. Ser till att dom har goda förutsättningar att må bra. Faror som kommer räddar han dom ifrån. Följer fåren herden finns det goda förutsättningar för ett bra liv för dom. 

Så är det med våra liv också. Vill vi ha goda förutsättningar för en bra livsresa är det ett gott beslut att följa herden Jesus. Jesus säger i Joh 10:11:

Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. ‭‭

‬‬Det är vad han gjort för oss. Det var påskens budskap och hälsning till oss. Påminnelse om det viktiga som hände på korset. 

Tänk att få vara hedersgäst hos Gud.  Fundera på det ett tag.  Vi är inbjudna till himlen. Du och jag.  Herden leder oss gärna dit. Vi har bara att följa efter. 
(Du hittar flera ”söndagstankar” i detta tema om du klickar dig fram i arkivet) 

Publicerat den

Att vara på resa…..

En resa kan vara ganska lång och och kännas nästan ännu längre än den är. Men i gott sällskap blir ofta en resa kortare än den i verkligheten är. 

Det händer något med en lång resa när man har sällskap. Hur lång eller kort resan är påverkar ofta inte upplevelsen nämnvärt. Det är ressällskapet som gör känslan. Visst kan en ensamtripp vara trevlig och njutsam. Men ett gott sällskap kan vara avgörande för att man en gång vill göra om resan. 

Både du och jag kan vara den skillnaden. Vi kan vara den som gör resan värd att resas. 

  Vad är det annars som gör själva resan? Troligen är det själva målet. Man vill ju till någon plats. Längtar dit. Dras dit. 

Andra skulle mena att det är förberedelsen som är själva resan. Man planerar. Man försöker se resan framför sig, inom sig. Så blir resan nästan rest innan man satt sig i färdmedlet. 

Det är precis som livet. En resa som påminner om en resa vilken som helst. Målet är viktigt. Likafullt är genomförandet lika viktigt. Att planera den är avgörande. Att göra den tillsammans sätter guldkant på den. 

Var rädd om din resa. Den kan bli din livs resa. 

Publicerat den

Min bank måste skoja med mig, eller?

Alltså, min bank måste skoja med mig. Eller så har den tappat greppet totalt. 

  
Ett framtidskonto som ger 0% i ränta men det finns en liten liten hake bara. Jag måste spara 50000 kr minst på kontot. 

Kära Swedbank, detta är ett hån mot mig som kund. Hur ska ni som bank kunna återerövra förtroendet? 

Förta gången jag skrev om banken som verkar fullständigt tappa greppet bad jag om tips en bättre bank. Jag fick inga förslag. Så tydligen är det ingen bank som är bra.

Hur skall vi då göra? Starta en egen bank? Sätta våra pengar i en utländsk bank? Ha dom hemma i en låda? Det verkar ju helt hopplöst. 

Medan vi tvivlar så tvivlar även deras egen personal och låter sina pengar finnas utanför sin egen bank. Om nu ägare och personal tvivlar på sin egen bank är det kört. 

Swedbank, tala om för mig varför jag ska ha kvar mina pengar hos er. Annars är det dags att hitta en annan ”bank”. Eftersom det inte verkar finnas någon kund hos er som vill påstå att jag ska vara kvar så får ni nog behaga att ödmjuka er försvara varför n är ett bättre val än någon annan bank. 

Om det, mot förmodan, finns någon läsare av denna blogg som har en bankupplevelse som är bättre än Swedbank får gärna höra av sig. 

Publicerat den

Om åtta gånger känns det bättre…….. nog 

  Så var löprunda nr två gjord. Nu är det bara åtta rundor kvar innan det känns bra. Nog. Hoppas jag. 

Det brukar ta sisådär tio rundor innan det känns bekvämt och bra. 

Benen känns som stumma klubbor. Fast det gick ju lite fortare idag. Om jag gör samma förbättring nästa 8 gånger då blir jag farlig på distansen 😂😂😂

Men men. Det är bara att ligga i innan det släpper och blir njutbart.

Så är det nog med det mesta. Det tar tid innan det sätter sig. Men efter ett tag blir det bättre och det känns mera vant. Bara man inte ger upp. Uthållighet och tålamod bär frukt till slut så håll ut. 

Publicerat den

”Ju mer avvikande man är, desto mer generade är det att titta”

Läste några rader ur Tomas Sjödins bok ”det är mycket man inte måste”.

Ju mer avvikande man är, desto mer generade är det att 

Vilket skönt förhållningssätt. Det var hans bror som åt sin medhavda picknick på en bänk i Varuhuset NK. Han menade att det funkade. 
Vet inte om du hade vågat det. Men det är lite kul.  Så det är fritt fram att vara avvikande så mycket det går så tittar man mindre. 
Tomas avslutade sin krönika med ”Det var inte jag!”  För att citera Tomas: ”Men jag har ännu inte uppnått detta oberoende av omgivningen och denna inre trygghet , därför går jag med hopen på kafé. ” Brorsan gick inte på kafé. Han la hellre pengarna på böcker. 

Vi är nog alla lite mer ”Tomas” än som hans bror. Dom flesta i alla fall. Vi vill inte sticka ut för mycket så att folk tittar på oss och kanske småler lite. Vi vill inte ha sådan uppmärksamhet. 

Men det ligger något i att försöka vara oss själva. Att våga det. Gå mot strömmen. Det frigör något gott. Att släppa på tillknäpptheten. Inte vara så rädd att ”göra bort sig” i andras ögon. 

Man kan ju undra vem som är normal

Släpp loss! Det är kanske det vi behöver säga oss lite till mans och kvinns.

Publicerat den

Måste allt vara mätbart?

Jag bara undrar……

Måste allt vara mätbart? Eller är det möjligt med ett ”bara konstaterande”?

Jag älskar ju statistik. Utvecklingsmöjligheter. Snittpriset. Mål. Men ändå….

Jag bara undrar.

Måste allt vara mätbart?

Ibland måste något bara få finnas helt enkelt. Utan massa ”om” och följdfrågor och utvärderingar. 

Jag tror vi skulle må bra av ett sådant förhållningssätt. Vi skulle kunna finna vila och återhämtning i det. 

Jag bara undrar om allt måste vara mätbart. Svaret på den frågan är nog enklare än själva frågeställningen. Svaret är ”Nej!”

Allt måste inte vara mätbart.

 

Publicerat den

”Det ordnar sig”

Hur skönt är det inte när man kan leva i mottot ”det ordnar sig”

Vi oroar oss för så mycket. Vi vill se lösningen och ha kontroll på läget. 

Tänk vad avslappnat det är när man är inne i en sådan period i livet. Vill inte på något sätt påstå att jag jämnt och ständigt lever i den känslan. Men tycker mig ha den grundtonen i livet. Men jag inser skillnaden när det inte är så. När jag tycker det är svårt leva i det flödet. 

Det ordnar sig

Jag skulle tänka mig att det har lite med din och min inställning. Utgångsläget liksom. Kanske är det så enkelt att vi kan bestämma oss för att ”det ordnar sig”. Att det löser sig säkert. 

Jag undrar om det inte skulle hjälpa oss att bestämma oss för att ha den hållningen. 

Det ordnar sig

 
Skulle vi påminna oss alla gånger det just ordnat sig skulle det säkert bli många händelser som skulle stryka under att det just ordnar sig. Med lite uthållighet blir det så. Kanske inte direkt. Inte idag. Men i morgon eller övermorgon. 

Det ordnar sig. Med största sannolikhet. Ett är sant att livet består av fler situationer som löst sig än inte löst sig. 

Det ordnar sig

Publicerat den

Avtal

Det är mycket som handlar om avtal i dessa dagar. Dom olika parterna verkar, mot tidigare år, haft lättare att komma överens. 

Avtal handlar om överenskommelse, uppgörelse, fördrag, pakt, traktat, kontrakt, deal, löfte. Något vi kommer till samma slutsats om. 

Att ingå avtal är ett löfte till varandra att genomföra det man lovat varandra att göra. Det handlar om löften. 

Man ska aldrig lova något man inte har ambition att uppfylla. Inte heller löften som man har svårt att komma ihåg eller genomföra. 

Det blir jobbigt för den som får löften som aldrig uppfylls och genomförs. Tyvärr blir trovärdigheten och tilliten naggad i kanten inför nästa löfte som levereras. Tyvärr smyger det sig in känslan av att nästa löfte också förpassas till samlingen av ouppfyllda löften och avtal. 

Det är lätt att påminna om att regeringen inte uppfyllt sina löften. Eller någon annan ”högre uppsatt” myndighet eller person. 

Men kanske är den bästa vägen att bara gå till sig själv. ”Har jag lovat något jag inte hållit?” ”Sprider jag löften jag inte har en suck att uppfylla?” Att lova vitt och brett ger kortvarig vinst men riskerar att få dålig frukt om man inte går hela vägen. 

Det är en hederssak att hålla sitt löfte Lova aldrig något du får svårt att hålla. Då är det bättre att avstå löftet.

Publicerat den

Söndagstankar – känslor kan spela oss ett spratt 

Känslor kan verkligen spela oss ett spratt. Skulle vi bara gå på känslor skulle det vara rätt nyckfullt.  Vi behöver vara djupare rotade än i det ytliga känslolivet. 

Visst är känslor något bra. Speciellt när det är goda känslor. Men vänder dom ner i dom mörka djupen med ett utgångsläge som inte har sin förankring i verkligheten blir det en näst intill farlig vandring. Där sådana känslor styr blir det oftast ingen god frukt. 

När det gäller tron kan det lätt bli känslor som styr. Ena dagen är tron på topp medan andra dagar är den körd i botten. Bara för att vi bygger vår tro och tillit på känslor istället för just tro, till och förstånd. 

För många många år sedan hade jag min första alpha-grupp. Ja, grupp och grupp, det blev bara en äldre kvinna som anmälde sig. Men entusiastisk jag var så hade jag kursen i alla fall. Vi började samtala i första kapitlet. Så kom frågan ”är jag verkligen frälst?” Så berättade hon hur under unga år började tro på Jesus och blev frälst. Sen dess har hon funderat på om hon verkligen blivit frälst. 

Vi började prata om tron, läste bibelverserna om hjärtats tro och munnens bekännelse. Läste Jesu ord i Joh 3:16 ”Ty så älskade Gud världen att han gav den sin ende son…..” Så frågade jag henne om hon trott så här hela tiden. Om hon hela sitt liv, hon var då 75år, trott på Jesus. Hon svarade ”ja”. ”Men då är du ju frälst”, svarade jag. Då kom dom förlösande orden som lyste upp hela hennes ansikte. ”Då är jag ju frälst!”  Det var bara för mig att bekräfta.  Så var den alphagruppen över. Hon hade gått hela livet och funderat. 

Det behöver vi inte göra. 

För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst. ‭‭Romarbrevet‬ ‭10:9‬ ‭SFB15‬‬

Delar du denna vers så är du frälst. Du behöver inte tvivla på det. Har inget med känslor att göra. (Fast visst känns det skönt). Det är ett beslut vi tar. 

När du tycker dig känna dig övergiven ..

……Och jag är med er alla dagar till tidens slut.  Matt ‭28:20‬ ‭B2000

‬‬Känslor kan spela dig ett spratt. Gå inte på dom. Bygg livet djupare än så. 

Publicerat den

Linus på linjen, anslagstavlan och solfilmen 

När jag var liten fanns det inte mycket till tecknade filmer. Dom jag kommer ihåg är Linus på linjen, anslagstavlan och solfilmen. 😂😂  1971 kom det första avsnittet. Kommer ihåg att den var så kul. Visste ju aldrig vilka busstreck (!)(😜) han skulle göra. Totalt 90 avsnitt under tre säsonger. Riktig långkörare på den tiden. 

  Solfilmen har väl aldrig tagit slut. Säkert vårtecken på något sätt och jobbigt tecken inför hösten. Funnits sen 1963. Mycket äldre än mig. 😁

Den är ju sååå bra. Gullig film. Eller hur!?! Då var ju i princip Kalle ankas jul en av få gånger vi såg tecknad film. 

  Jag minns en annan otäck film jag såg när jag var liten. Det var ”Pippi Långstrump på dom sju haven” eller något åt det hållet. Jag tittade fram bakom draperiet när det var som mest spännande. Det var riktigt otäckt. På natten lär jag ha haft mardrömmar och dunkat i väggen och ropat ”ta kniven, ta kniven”. 😂😂

  Ett litet jobbigt program var Hedvig och ugglan. När Hedvig trodde sig veta vad ett ord betydde men det var fel växte hennes näsa ut. Fy vad jag tyckte det var jobbigt för henne.  Kände så starkt med henne att jag nästan mådde dåligt. Tyckte så synd om henne.  Men dom hade nog första telefonen med FaceTime. 

Inte som barnprogram idag typ

  Men det bästa var nog Fem myror är fler än fyra elefanter. Det vara bara bäst.  Sådant smart program lär nog aldrig mer produceras.  Inte konstigt barnen stavade bättre förr.