Månad: november 2016

Publicerat den

Att möta brinnande människor

Att möta människor som brinner för en sak gör något med lyssnaren. 

Jag har alltid imponerats av människor som brinner för en sak. Då tänker jag inte på dom som levererar en vision dom brinner för men som andra ska göra jobbet. Jag tänker inte heller på dom som brinner men bara för en tid och snart lämnar det. 

Nej, jag tänker på dom som år ut och år in står kvar och fullföljer. Dom som trots motstånd, brist på resurser och vad än som händer, står kvar och fortsätter brinna för denna sak. 

Att lyssna till sådana människor gör något med oss som lyssnar. Det tänds något inom en. En liten eld tänds. Drömmar föds. Hopp om något stort tänds. Viljan väcks. Ett lite embryo till veke och låga men som snart kanske blir en stor eld. 

Igår mötte jag sådana människor. Som med sin historia och erfarenheter fick ge sin kompletterande bild av det jag mötte på resan till Tanzania. 

Jag beundrar dom som står kvar och fullbordar.  Visst kan det bli hinder efter vägen som gör detta fullbordande omöjligt. Men där det verkligen får fungera är det stort. 

Vad brinner du för? Hur smittar du av dig din eld på någon annan? Gör du avtryck? 

Vår värld behöver fler brinnande människor. Medan andra inte får någonting gjort pga av skilda upp fattningar, bråk och krig kan dessa människor få något väsentligt gjort. 

Låt inte din låga slockna. Ge den i ställer bränsle så den kan lysa ännu klarare. Så att den får andra att brinna för samma sak. 

Tack för alla människor som brinner för något. 

Publicerat den

Ett byte för att vara lite säkrare ….

Så kom det stors kaoset. Det myckna snöandet la sig i drivor på bilen. 
Nu ska vi inte skämta om så viktiga saker. Att det bara var blask i Jönköpings tätort är väl en sak. Dom som mötte snön runt omkring Jönköping vet vilka problem det blev. Buss välte i diket. 20 personer fanns i bussen och 8 av dom skadades och fick köras till sjukhuset. Alt enligt tidningen. Fler olyckor än den rapporterades det om.  Så det är inget att skoja om. 

Jag hade bokat tid för däckbyte igår kl 16. Inte visste jag att det skulle bli så lägligt. Det var fullt ös på däckbytarpersonalen. Låg bra till i tid. Inte illa för att vara sen eftermiddag. Bra jobbat. Rätt skönt att fått på vinterdäcken nu. 

Att ha bra fäste är inte så dumt. Även om jag har fyrhjulsdriften som extra stöd behövs det bra däck. 

Lika viktigt i livet. Att ha ett bra fäste i markkontakten är inte dumt alls. En förutsättning för att inte flyga i det blå. Vi tror ibland att vi kan gasa på rätt kraftigt. Riskerna är rätt stora att vi kraschar. Det vore väl en sak om det bara drabbade oss själva. Då kunde man möjligen bara skylla på sig själv och ta dess konsekvenser. Men allt för ofta drar man med andra i kraschen. Precis som i trafiken. Ganska vårdslöst drar man fram i en egocentrisk livsstil. Bara jag först så blir det bra. Precis som i trafiken. 

I trafiken finns det en god regel som handlar om samarbete och kommunikation. Att vi söker ögonkontakt och förståelse för vad vi ämnar att göra med vårt fordon. Något åt det hållet fungerar ju själva livet också. Omsorg om varandras framfart är ju inte så dumt. 

Att ha alla fyra hjulen 

på vägen är ju en bra regel. Lika bra som att ha båda fötterna på jorden. 

Att se sig om innan man svänger är också bra. Innan vi sätter ut armbågarna kan vi ju se oss om först så att ingen annan gör sig illa på dom. 

I hockeyn har man börjat (jag såg det nyss i alla fall) räkna tacklingar i varje period. Lika viktigt som puckinnehav och antal mål. För mig är det märkligt. Men ibland har vi det så i det vanliga livet. Vi verkar handla som att tacklingar tillhör spelet. Ju fler vi tacklar ner till vår egen fördel ger ”högre poäng”. 

Kanske skulle vi må bra av ett byte av livstil och attityd.  Då skulle livet vara lite säkrare för oss alla. 

Kör försiktigt där ute så att alla kommer fram hela. Det är väl det livet går ut på. Eller hur?! 

Publicerat den

Snö – nej tack

I går på samlingen på jobbet förslog jag att vi skulle ställa oss norr om Huskvarna och stoppa snön. 

Säger som någon skrev på Facebook. ”Jag är inte redo för snö just nu”.  Jag tycker att för barnen skull kan vi väl ha snö under jullov tom sportlov. Sen kan det få vara. 

Det ser ju vackert ut men jag har nog släppt kärleken till snön för några år sedan. Bekvämlighet? Ja, säkert så. Erkänner. Men det blir klart enklare med mindre snö tycker jag. 

Fast å andra sidan så får jag nog erkänna att det är ju rätt mysigt med snö ibland. Att få busa lite med barnen i snön. Får vänta att leka i snön med barnbarn. Kanske få ta och låna något barn och göra snögubbar. 

Som du märker är jag nog, trots allt, kluven till snön. 

Tänker att så är det allt för ofta i livet. Varje händelse och situation har fler en ett sida att uppleva. Två sätt att förhålla sig till det. Det kan uppfattas både positivt och negativt. Då gäller det att bestämma sig att välja det positiva. Det gör så mycket bättre med oss än det negativa. 

Så när det gäller snö…….. Visst är det bra med snö men det får gärna vänta lite och vara lite lagom mycket. (Och lagom länge) 

Publicerat den

Varför tar så många för givet att alla vet? 

Det är rätt intressant att komma till nya sammanhang. Jag har ju testat på det några gånger. Typ. 

En sak som slår mig är att så många tar för givet att alla vet. 

Haft bilen på service. Ska nu byta däck också. Servicestället är klart bra. Men det där med att vara informativ och kundvänlig har man lite kvar att göra. Mina följdfrågor får lite av ett ”goddag-yxskaft”. En adress men att man sen har många ingångar gör det ju hela lite mer komplicerat ändå. Så det behövdes rätt många följdfrågor innan jag visste vart jag skulle ta vägen. Likaså vid vårdcentralen. Sjukhuset och andra ställe jag besökt här i Jönköping. 

Lite kul blev det när jag skulle hämta en vän. Frågade jag vart jag skulle hämta honom. ”Vid biblioteket” var svaret. Men vilken gata undrade jag. Hade ju aldrig varit vid biblioteket i Jönköping. Men någon gatuadress visste man inte. Lite kul blev det av det. Likaså när det ska till något som många redan gjort många gånger så är det svårt att vara ny. Man blir lite överraskad att behöva informera mer i detalj så tappar man lite viktig info. 

Det är ju inte med vilje man tar för givet. Men det är lite kul att det blir så. Har ju bott i olika delar av landet. Händer överallt. 

Om man menar sig vilja vara välkomnande är detta en avgörande punkt. Det är ju lite trist att missa något bara för att man tagit för givet att alla vet. Det gäller ju kyrka, föreningen och alla olika sammanhang. 

Har säkert hamnat i samma fälla själv. 

Ska vi få folk att känna sig hemma i vårt invanda sammanhang, och vilja vara kvar där, så har vi lite att tänka på här.