Månad: augusti 2017

Publicerat den

En eftermiddag på stranden….

Det är ju inget nytt med att sensommardagar är underbara dagar. Skillnaden igår var att dom flesta nog jobbade och jag var ledig. 😄

Nu är det ju inte så att jag slängde mig i och badade. Nej, det var så kallt sist att det fick vara.

Glittrande vatten i solljus är vackert. Så är det. Kluckande vatten där vattnet möter stranden är också ett vackert.

Det är så gott att få njuta av sensommarvärmen. Att den 21/8 kunna sitta på en strand och inte frysa när man har shorts och T-shirt på sig är ju inte något man kan klaga på. Det är ca 20 grader typ.

Lite sol förändrar så mycket. Man får en energi som gör gott inom sig. Denna sommar går ju inte till historien som den med mest sol och mest värme. Det gör att några timmar på stranden betyder desto mer.

I en tid där mycket accelererar upp är det förmånligt med några sådana timmar.

Hur får man till sådana kvalitetsstunder under tider av hög arbetsbelastning? Vi behöver dessa stunder. Kanske behöver dom bokas in. Kanske behöver dom planeras för att kunna bli bra. Men konsten är då att bara liksom stanna upp och bara koppla av. En konstart i sitt eget slag. Lyckas man med det så kan man skatta sig lycklig.

Kanske kan också minnesbilderna från en eftermiddag som igår hjälpa till när hösten tränger på. Kyliga vindar kommer.

Visste du att medeltemperaturen i vårt land är inte mer än runt 3 grader? Lite varmare i söder och kallar i norr. Men runt 3 grader. Det är inte speciellt varmt direkt. Jag skulle inte ha något emot i fall den var högre. Men då har den globala uppvärmning kanske gått för långt. Kanske. Men det är ju inte mycket att skryta med – 3 grader varmt.

En annan fördel med vårt land under sommaren är ju att det är så ljust länge.

Nu gäller det att boosta mycket ”sommar” så att det räcker långt in in i höst 😄 Någon skrev på sin blogg ang detta att ‘boosta’: ”Ordet sitter som en smäck just nu. Boosta, förbättra, förstärka. Det handlar om att maximera, ge allt eller att fylla på?” Att fylla på reserverna. D-vitamin, promenader , att helt enkelt fylla på reserverna. Har fått lära mig denna sommar att fylla på mitt kalk och vitaminer. För mig har det blivit en bra påminnelse att fylla på reserverna över huvudtaget. Något vi behöver fundera över. Att inte ge ut mer än vi har förmåga att fylla på. Hittar vi den balansen kan vi skatta oss lyckliga.

I det ljuset blir en eftermiddag på stranden så mycket mer värd.

Publicerat den

En dag av ledighet……

Idag är jag ledig. En ledig måndag hör inte till vanligheterna numera. Förr var det ju alltid ledig måndag.

Varför känns en ledig måndag så extra mycket skön? Är ju en dag som vilken som.

Kanske är det för att helgen tar man som given ledighet för det mesta. Men måndag blir liksom en bonusdag. Även om den bara är en kompensation för att man jobbat lördag i mitt fall.

Det blir en dag att ha en slow start. En dag med lite längre frukost. Sen att komma ifatt med det som ”hänger över” i lägenheten. Snygga till lite.

Vädret avgör promenaden men en sådan måste till. Lite ljudbok.

Denna måndag är inte heller uppbokad med massa måsten. Så det kan bli en bra dag med att ”bara vara” och ”ta det som det kommer”.

Hur lätt är det inte annars att stressa igenom en ledighet. Fara i h flänga. Göra massor. Så när kvällen kommer är man rätt slut. Nu är det ju en avkoppling från det vanliga förhoppningsvis men ändå.

Hur gör du för att koppla av? Risken är att vi är lite rädda för ledighet. Vi blir stressade av en kommande ensamhet kanske. Vanligtvis är det mycket rörelse omkring oss. Så blir det tvärtyst. Kan vara rätt jobbigt. Vad finns det för tips inför en sådan vånda?

Kanske är det rätt individuellt hur man kan lösa det. Blir det för tyst för mig sättet jag på någon go musik eller lyssnar på en pod. Promenaderna för mig får många syften. Ger ju ändå möten med människor även om vi inte mer än kanske max nickar till varandra till en hälsning.

Kanske har du några tips hur du gör som kan hjälpa någon.

Denna dag blir det att få ”ladda batterierna” som vi brukar säga. Inte så dumt det. Är någon i Jönköping och vill dela ett 11-kaffe idag så är det bara att höra av sig 😊

Publicerat den

Söndagstankar -När livet strular runt….

När livet strular runt…..

När jag möter livsberättelser som uppenbarligen är struliga och röriga så berörs jag. Jag funderar på hur man kan hjälpa. Funderar på dom rätta svaren. Om det nu finns några rätta och enkla svar.

Tror inte att jag är ensam om att fundera på det.

Helst av allt skulle man vilja vara den där ”superman” som kan ge alla svar och förändra allt till det bästa. När frågan kommer ”hur tänker du att jag skall göra?” så blir man maktlös. Vill ju ge bra råd och samtidigt inte vara den som lägger sig i och beslutar åt någon.

På ett sätt är det ju gott att någon lyssnar. Det gör ju att vederbörande får pysa ut den ”ångest” som finns. Och det kan ju räcka en god bit på väg. Ibland kam det vara skönt för någon att bara få ställa frågorna utan att för den skull förvänta sig svaren. Bara det lättar på trycket.

Så det behöver finnas många medvandrare på denna jord.

Men vad gör man när livet strular runt?

Jag är så tacksam för min tro på Gud. Den tron gör att jag kan få ”lasta av” i en tanke och bön till Gud. Få ”avbörda” mig. Ibland räcker inte orden. Ibland kan det bara räcka med att jag säger namnet ”Jesus” och det lättar. Därför är jag undrande över hur andra orkar utan den tron.

Det finns en bibelvers som jag påminns om.

”Kom till mig alla ni som är tyngda av bördor så skall jag ge er vila” (fritt översatt Matt 11:28)

Det finns en väg att gå när livet strular runt. Det är att tala med Gud. Kanske inte svaren kommer på studs men det skänker en vila. Vila i att det kommer att lösa sig.

Jag tror på det fast jag har mina obesvarade frågor.

Har du ett liv som strular runt just nu kan du pröva att säga namnet ”Jesus”. Det finns en förunderlig kraft i det namnet. Som om det lyfter, har omsorg, tröstar, ger mod, bär, ser, hör mina tysta tankar, får prata ut, hjälper att sortera tankar, förstånd ja i det namnet finns så mycket hjälp.

Finns en lovsång som ger sådant hopp

Namnet, namnet Jesus

I det namnet är jag fri

Namnet, namnet Jesus

I det namnet finns befrielse från synd

Inte bara befrielse från synd – det som är fel i vårt liv – utan också befrielse från sådant som tynger och oroar. När jag sjunger den sången kan jag bokstavligen känna hur ”livstrulet” lättar från mitt inre.

Du kanske aldrig har prövat att säga det namnet. Våga göra det. Vad har du att förlora på det? Bara att vinna.

Publicerat den

Mycket våld igen

Nu är det mycket våld igen. Rapporter duggar tätt. Skjutningar. Terror. Många döda och skadade.

Det börjar nästan kännas som att det är vardagsmat. Att det liksom tillhör bilden.

Så fort jag tänker så blir det uppgivet inom mig. Jag minns den tiden då det inte var på detta viset. Om det hände såg man inte det otäcka öppet i tex tv.

Det behövs något radikalt för att få stopp det. För vart ska detta sluta?

Det behövs mer poliser men frågan är om det räcker hur många det än utbildas. För det behövs något ännu mer radikalt. Det behövs en attitydsförändring. Det behövs konfliktshantering. Men hur ska vi få till det i vårt samhälle?

Vi behöver börja om från början. Att redan i skolan påverka barnen.

”Vänj den unge vid den väg han bör vandra så viker han inte av från den.” Gamla visdomsord. Då kanske vi lyckas.

Därför behöver skolan mer resurser. Föräldrar vars barn är på fel väg behöver mer stöd. Uppsökande verksamhet bland riskgrupper måste öka. Då kan vi möjligen vända denna trend på sikt.

Publicerat den

Evangeliet enligt Övergångsstället

Den här dagens blogg borde alla som någon gång är ute och går läsa. Alla som någon gång passerar ett övergångsställe.

Åkte hem från jobbet härom dagen. Vid flera övergångsställen gick personer bara rakt ut. Somliga tittade inte ens åt mitt håll. Kändes mindre trevligt.

Man kan undra vad som egentligen gäller vid ett övergångsställe

Transportstyrelsen skriver så här:

Vid obevakade övergångsställen har fordonsförare väjningsplikt mot gående. Fordonsföraren ska alltså släppa fram den som går. Men gående får inte gå ut på övergångsstället utan att ta hänsyn till fordon som närmar sig. Även den som leder en cykel räknas som gående.

Tänk på att fordonsförare däremot inte har någon väjningsplikt mot den som cyklar på ett obevakat övergångsställe.

Det dom skriver är att vi ska visa hänsyn mot varandra i trafiken. Att inte gå över förrän vi fått ögonkontakt.

Man får vara glad att det inte sker fler olyckor än det gör på övergångsställen.

I trafiken handlar det mycket om att visa och ta hänsyn till varandra. Precis som i livet i övrigt. Att vi visar varandra respekt. Är mån om andra. I trafiken blir det sällan bra när ”jag först”-mentaliteten tar för stor plats. ”Om bara jag kommer fram så är det bra.” Det brukar sällan bli bra när den tanken råder.

När jaget går före andras väl och ve brukar det inte bli bra i längden. Men livet idag är mycket jag-centrerat. Vi har lite för svårt att ta hänsyn till andra. Till andras tankar och idéer.

Något jag saknar i trafiken är det lilla ”tacket”. När man släppts fram så skulle det sitta så fint med ett litet tack. En vink som meddelade att man var glad och tacksam.

Kanske kan våra övergångsställen få påminna oss om att visa varandra hänsyn. Att vara rädda om varandra. Att vara tacksam för den andres generositet och visa det.

Det är evangeliet enligt övergångsstället.

Publicerat den

Vilka sköna dagar

Man bara njuter. Vilka dagar vi har i augusti. I alla fall där jag har varit. Tog mig en promenad efter jobbet igår. Folk verkligen tar tillfället och njuter av sensommaren. Man verkar drar ur det sista av det.

Satt på min favoritbänk i går kväll. Nere på stranden sitter folk och njuter. Ett gäng är i badet. Klockan är kvart över åtta och solen är på väg ner. Det är verkligen gott att vara ute.

Just nu är det lite svårt att inse att om bara några veckor har löven fallit och hösten tar sitt grepp om naturen och oss.

Jag bestämde mig för att försöka njuta och ta till vara denna sommar. Okej, den går inte till historien som den varmaste. Men ändå blev den bra. Ironiskt nog har jag badat fler gånger än jag brukar.

Vad tar du med dig från denna sommar? Vilka minnesbilder lägger du i ditt minnesalbum ?

Jag tar med mig möten med människor under min ledighet. Nya platser som jag besökt. Sköna stunder vid solnedgångar. Promenader. Jag känner mig klart rikare av det.

Borta bra men hemma bäst känns det ändå som. Tillbaka på jobbet. Tillbaka hemma i mitt hem. Tillbaka vid min sjö. Inte så dumt.

Publicerat den

Att gå in i en roll

Jag har besökt High Chaparral några gånger denna sommar. En miljö där man möter vilda western. Lucky Luke och bröderna Dalton. Stuntshow och andra shower finns det att titta på. Åka båt på floden eller att möta indianer är andra inslag.

Samtidigt finns det personer som under kortare eller längre tid är karaktärer. Man alltså klär upp sig som en cowboy eller någon annan karaktär från denna tid. Klär upp sig. Inte klär ut sig. För dom går fullt ut i denna roll. Man är verkligen den man klär upp sig till. Och dom gör det bra. Somliga spelar verkligen ut hela registret.

Visst är det lätt att vi är en roll. Såsom vi skulle vilja vara. En drömbild av oss. Vi försöker leva som om vi var denna karaktär. Fast när det kommer till kritan så fungerar det inte speciellt bra.

Jag gjorde ett sådant där test på Facebook. Minns inte vad den hette men svaret var:

Var dig själv!

En ganska bra uppmaning. Att vara sig själv. Det är det bästa vi kan vara. Vi är skapta till den vi är och ingen annan. När vi försöker vara någon annan blir det oftast inget bra. Vi kan hålla masken en tid men förr eller senare trillar den av.

När vi lär känna varandra i våra roller så blir det konstigt när vi tappar masken. Man trodde att man lärt känna någon men det visade sig vara en annan person.

Man kan ju i och för sig undra vem man egentligen är. För att vara sig själv kan ju det vara en bra förutsättning. När jag presenteras blir det ganska ofta som han som är butikschef på erikshjälpen eller som pastorn. Inte så ofta stannar det bara med "Pedher". Vi har ett behov av titlar på något sätt. Men det skulle vara skönt att få lägga bort dom ibland och bara vara den man är.

En gång fick jag en hälsning från någon för mig obekant. Hälsningen löd i början ungefär så här: "vi känner inte vandra …. än….. men vi är…….". Kanske är det så det är. Det lilla ordet "än" blir på något förunderligt sätt vår status i bekantskap. Vi känner inte varandra än. Frågan är när vi kommer att göra det.

Är du dig själv eller är du en roll? Kanske är det dags att sminka av och komma ur rollen och vara sig själv. Det är du bäst på.

Publicerat den

Pyspunka

I helgen lagade jag den pyspunka jag haft på cykeln. En pyspunka innebär att man måste pumpa ofta. Annars har man problem. Men nu så är cykeln redo för utflykt igen.

Man kan ha pyspunka på orken också. Alltså energitjuvar. Man jobbar på men man blir liksom trött utan att det egentligen finns orsak.

Energitjuvar. Det finns mycket som kan vara våra energitjuvar. Det kan vara människor i vår närhet. Det kan vara mentalt – självförtroendet som spelar oss ett spratt. Det kan vara dålig planering. Det kan vara tillfälligheter.

Pyspunka kan vara lite förrädisk. Man vet inte riktigt om det bara är ventilen som läcker lite. Likaså är det med energitjuvar. Man inser dom inte i ett tidigt skede. Utan dom får husera ganska så fritt ett tag och gör skada. Så dränerar dom oss på kraft.

Vi behöver avslöja det som är våra energitjuvar. Både på jobbet men för övrigt. Att liksom laga pyspunka på cykeln får vi göra det som behövs för att stoppa det energiförlust vi har. Det som drar ur energin från oss behöver vi välja bort. Gör vi inget åt det får vi "pumpa" oss. Och det kostar också energi och så är den berömda spiralen igång. Till slut tar vi slut.

Var rädd om dig så att du inte får pyspunka.

Publicerat den

Det är aldrig okej att mobba någon

Läser på Facebook om att det snart är skolstart. Man uppmanas till att påminna om att det inte är okej med mobbning.

Det är aldrig okej att mobba någon

När jag gick i skolan så kan man inte påstå att jag blev mobbad. Möjligen i gränslandet. Men jag vet vad det innebär att bli retad. Har skrivit om det tidigare. Man retade mig för att jag var rödhårig (ja, det var på den tiden jag hade något hår att prata om 😉) och att jag gillade Susanne. Att jag var rödhårig och gick i kyrkan var inte alltid bra egenskaper tyckte mina kompisar. Av någon anledning. Att jag gillade Susanne hängde nog mer ihop med att dom själva gjorde det. Jag visste inte riktigt vad det innebar att vara kär på den tiden. I mellan och högstadiet fick jag allt mina pikar men jag har överlevt det. Men jag vet vad det innebär att bli retad. Att vara mobbad är naturligtvis mycket värre.

Vi kan ibland tro att det sker bara i skolans värld. Men uppenbarligen sker det även i den vuxnes värld.

Jag vill ju tro att vuxna människor, som borde veta bättre, inte mobbade. Men så är fallet.

Minns när jag gjorde min praktik inom sjukvårdsutbildningen. Var på ett ålderdomshem. När man kom till personalrummet för fikat var det ibland ingen trevlig stund. För var någon borta så pratade man illa om den. Man borde inse att när man själv var borta så var man "kaffebrödet" den gången.

Mobbning är inte bara att slå och håna. Det är också hur vi pratar om varandra.

Varje gång någon pratar illa om någon annan behöver vi andra stå upp emot det. Var inte tyst. Det räcker inte med att bara skriva in det i vår Facebooksstatus eller proklamera det på en blogg. Vi behöver i det verkliga livet reagera. På arbetsplatsen. I skolan. På fritiden. Ja, överallt.

Vi behöver ställa oss på den utsattes sida.

Kanske vi behöver gå emellan. Kanske behöver vi försvara när någon pratar illa om någon. Kanske behöver vi tysta ner. För den som är utsatt är så förtvivlat ensam. Sååå förtvivlat ensam och övergiven. Därför behövs vi andra.

Låt mig vara tydlig :

Det är aldrig okej att tala illa om någon.
Det är aldrig okej att mobba någon.
Det är aldrig okej att utnyttja någon.

Kanske är ett gammal ordspråk på sin plats att påminnas om igen (och igen och igen och igen….)

Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem

En enkel regel. Såsom du vill andra ska vara mot dig skall du vara mot dom. Om vi gör så borde all mobbning försvinna.

Publicerat den

Söndagstankar – Goda förvaltare

I en tid av rastlöshet, dom goda klippens tid och allt "måste vara nytt" är förvaltarskap inte högt på listan. Vi köper hellre nytt än vårdar det vi har. Ja, lite överdrivet men du förstår nog vad jag vill åt.

I den del oss som vilar mer åt det andliga har lätt för att drabbas av samma känsla. Pröva ny andlighet. Skapa sin egen andlighet. Gå mellan olika andligheter. Det liksom är inne i att söka men mindre hipp att hitta och stanna kvar.

Att förvalta handlar dels att vara trogen något. Att stå kvar vid det. Påminns om något jag skrev om för länge sedan. Att förvalta. Det är lätt att starta något. Värre är att fullborda. Alltså att genomföra och gå fullt ut. Att vara trogen något. Att helt enkelt inte ge upp.

I bibelns värld lyfter den upp bl.a. att förvalta tro. I 2 Tim 4:9 talar texten om "träna dig i gudsfruktan". Att vårda sin tro helt enkelt. En bra bild är kroppen. Vårdar vi den inte, tränar vi den inte "bryts vi sakta ner" Vi tappar styrka och ork. Jag är långt ifrån ett föredöme i detta. Men jag försöker hålla igång med promenader tex.

Att förvalta något man fått är av högsta betydelse. Kanske är det lättare att känna drivet i förvaltarskap när man fått kämpa sig till något. Att det kanske har kostat en del pengar. Då är motivationen högre. Men när man får något gratis kanske vi har svårare med det. Jag hoppas att det inte är så men kanske ligger det något i det.

1 Peter 4:10

Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd.

Att förvalta något är att ta hand om det på bästa sätt. I trons värld handlar det om att förvalta trons gåva. Tron ingenting jag kan köpa. Det är en gåva. En gåva behöver vi ta hand om.

Hur förvaltar vi tron? Ja, ett av sätten är att läsa Bibeln och be. En väg är att delta i gudstjänsten.

Att tro är nog en sak. Att aktivt "arbeta" på sin tro kan vara svårare. Vi vill nog gärna det klart mycket mer än vi gör.

Nu tror jag inte vi ser ett förvaltarskap i hur vi sköter våra blommor. Men det är ändå en bra bild. Genom att vi vårdar blommorna. Vattnar, tillför näring, byter jord när så behövs, så växer blomman till och torkar inte ur. Det är en bra bild på att förvalta sin tro.

Den här söndagens texter påminner om att vara goda förvaltare. I tron. I livet. Ja, i allt. Att förvalta är att fullborda något på bästa sätt genom att göra det "på riktigt". Inte slarva utan göra det engagerat och på genomtänkt sätt.

Det kan vara att hitta sin rutin med Bibeln, bönen och vad som nu behövs för att din tro ska fungera över tid. Det kan vara bra att påminna sig om en dag som denna.