Vila för slitna tankar

Hur får man vila för slitna tankar?

Tänk om det fanns ett enkelt svar på den frågan. Det är rätt svårt att själv klara det när tankarna är slitna.

Några sätt finns det väl för att vila tänket.

Stillhet. Musik i bakgrunden och bara koppla av. Att inte tänka på alla måsten.

Att byta tankar. Att tänka på något annat än det man annars tänker på. Man behöver något annat än det man alltid annars bearbetar.

Att få hjälp av en vän. Kanske att bearbeta tänket. Men att få bryta tankemönster med en god vän kan göra underverk.

Kanske är slitna tankar ett resultat av en längre tid av bekymmer. Eller mer av svårlösta situationer. Slitna tankar gör oss trötta.

Koppla bort är nog ett svar många ger. Att inte vara i tänket och sammanhanget som gett slitna tankar. Och det ligger något i det. Att bryta ett mönster.

Tror dock att den bästa återhämtningen av slitna tankar är att närma sig Gud. Att i en stilla stund med honom låta han restaurera tänket. Ge återhämtning. Ge ordning i tänket.

En stilla bön en stilla lovsång gör gott för tänket. Ge dig tid för det. Det är läkedom för tänket.

Söndagstankar – Ta emot Guds Frid

Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse. Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus. Filipperbrevet 4:6-7

En annan översättning säger: ”Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus.”

Guds frid kan man inte förklara på ett mänskligt sätt. Det är något utöver det vanliga.

I livets alla olika skeenden behöver vi Guds frid. Kanske för att få lugnt inom oss. Att känna att det finns en högre kraft som kan dämpa den oro vi kan känna och uppleva.

En fantastisk följd av denna frid är att den ger våra hjärtan och våra tankar skydd i Kristus Jesus. Är det något som kan dra iväg så är det vårt tänk. Vi drar iväg i tänket och det är inte så ovanligt att det går snett i det vi tänker. Vi drar felaktiga slutsatser. Vi tror att det är på ett sätt fast det egentligen inte är det.

Så ta emot Guds frid!

Herren välsigne er och bevare er. 
Herren låte sitt ansikte lysa över er 
och vare er nådig. 
Herren vände sitt ansikte 
till er och give er frid.
I Faderns, Sonens och den heliga Andens namn.
Amen.

Värmeljus – en källa till terapi? 🤔🤭

Jag är nog inte ensam om att tända värmeljus. Mysfaktor som för mig är så gott.

Så kommer man till hur man återvinner dom. Så många idéer hur man gör det bäst.

Lärde mig ganska snart att man ska ta bort den lilla plattan som håller veken. Sen fick jag lära mig att dom fick inte slängas i vanlig återsamling för burkar. Då återvinns inte aluminiumet. Man skulle lämna in det på sortergård. Det är på det sättet vi kan återvinna dessa små koppar på bästa sätt. Aluminium är ett av dom dyraste materialen vi kan producerar. Går åt mängder av energi. Och aluminium ska inte eldas upp. Inte bra alls. På många sätt.

Igår lämnade jag in dom. I ett speciellt kärl skulle dom hamna. Och det vår då jag fick den största överraskningen.

Lille plattan skall inte tas bort. Inte för att den inte ska tas bort. För den ska bort. Den ger arbetsuppgift åt personer som har det till praktik/sysselsättning. 🤭😳🤨🤔😬.

Ja, du läste rätt. Den lilla tid jag skulle kunna spara på att någon annan gör det jobbet kan jag avstå.

Är det verkligen en bra sysselsättning för någon? Och jag undrar varför? Terapi? Arbetslös? Funktionshinder? Ja, jag undrar.

Jag tror att jag fortsätter att ta bort dessa plattor. Jag kan nog själv behöva den terapin.

Idag kan du vara skillnaden för någon

Många kämpar rätt bra genom livet. Det kan vara både smått och stort som gör livet lite mer mulet än man skulle vilja ha det.

Det är då man behöver lite ljus i livet.

Herregud&Co

En stråle av ljus kan göra skillnaden. Den strålen kan du vara.

Det kan vara att lyssna en stund utan massa råd och tillrop. Det kan också vara ett råd. Det kan vara en kram. Det kan vara att någon blir sedd. Det kan vara en förbön. Det kan vara att slå följe en stund.

En liten gest men som kan göra den stora skillnaden. Den avgörande handlingen som vänder allt till det bästa.

Var en solstråle för någon idag.

Fick du tillbaka?

Fick du tillbaka något ? Nu skickar ju skatteverket ut deklarationerna. En handling vi längtar efter ända tills vi vet om vi får tillbaka något eller inte. Blir det kvarskatt kunde den gärna kommit bort. Får vi pengar tillbaka kan dom gärna komma igår.

Det finns ju andra gånger man får något tillbaka. Typ när tonen är rå men hjärtligt på jobbet. Sticker man ut hakan så får man snabbt igen. Dom där stunderna då skämten haglar och man får igen så man tål. För somliga kan det vara jobbigt. Men tänk va gott det är när garden är nere och man har roligt ihop.

Andra gånger man får igen är när man hjälper någon. Man gör hjälper inte för att sen kunna kräva gentjänst tillbaka. Utan detta handlar om att man helt plötsligt får hjälp eftersom man själv någon ställt upp. Ingen paybacktime. Ingen skuld som betalas tillbaka. Utan man känner bara en glädje att också få hjälpa. Just därför att man själv fått hjälp.

Vänskap kommer alltid tillbaka. Visa vänskap och du får vänskap. Visa kärlek och du får kärlek. Äkta vänskap överskyler så mycket. Så mycket att man står med i både vått och torrt. Ren vänskap kräver inget i gengäld. Ändå får man vänskap tillbaka.

Det är något att tänka på när man möter sina arbetskompisar, sina volontärskompisar, ja alla som man möter.

Vill du få tillbaka något är en väg att så något först. Samma ”lag” som såddens lag. Sår man ett frö får man en skörd av det. Så vänskap så får du vänskap tillbaka. Klart bättre än skatteåterbäring.

Att ta kommandot inifrån

Dom yttre kollisionerna har tendens att styra oss.

Vi behöver ta kommandot från insidan istället ….

Jag mötte detta utryck i helgen.

Det är mycket i vår omgivning som ”krockar” med oss. Sådant som har en tendens att såra. Men det är inte alls så ovanligt att det också styr oss. Vi påverkas mer än vi vill tro av det. Så blir det dom yttre omständigheterna som styr oss mest.

Vi behöver ta kommandot från insidan.

Låter å ena sidan kryptiskt omöjligt. Som lite hokus pokus.

Men kanske det ligger en djup sanning i det. Att hitta den inre drivkraften. En energi inifrån. Men också ledning.

För mig är det inte yoga. Inte mindfulness. Inte meditation. Nej, det handlar för mig om Guds ljus inom mig. Den kraft Gud låter bo inom mig. Guds inre maning och ledning. Hans omsorg. Att helt enkelt låta Gud vara den som jag lyssnar till.

Tänker mig att när jag låter insidan råda är jag mindre påverkbar av utsidans mindre goda krafter. Det negativa som jag krockar med får inte för stor påverkan på mig. Kanske tom rinner av mig.

Det inre livet med Gud påverkar det yttre livet vi lever synligt. När dessa liv levs tillsammans är det som bäst som kan hända oss.

Släpp taget

Vi håller ibland fast vid det vi borde släppa. Kanske beror det på vår osäkerhet. Kanske för att det är det vi vet om och något annat är skrämmande.

Kanske det också är en rädsla för att inse att det vi håller fast vid inte är ”vårt”. Så kämpar vi på något sätt att försöka hålla det fast som vårt. Men innerst inne inser vi att det inte är vårt och gör bäst i att släppa taget.

Så denna bild från Herregud&Co kanske är väldigt nära sanningen.

Vi tror det är mer jobbigt att släppa taget än att hålla fast. Det är tvärtom. Det är bara en tankefnurra att det skulle vara värre att släppa taget än att hålla fast.

Oftast är det en befrielse att släppa taget. Våra ”muskler” som håller fast får slappna av.

Det finns ett liv bortom det vi krampaktigt håller fast vid. Det mest troliga är att det är ett bättre liv än det som vi krampaktigt håller fast vid.

Våga släppa taget. Våga gå vidare. Våga satsa. Visst, det kan kräva mod att göra det. Det kan kräva en inte styrka att släppa tager. Men våga. Du vinner på det. För du sätter dig själv fri.

Att vakna upp innan….

Ganska ofta så vaknar jag före den tid jag satt klockan att väcka mig. För somliga är det ju inget konstigt. Många gör det och då rätt mycket före den önskade tiden att vakna.

För mig handlar det om att vakna bara några minuter före. Oftast 7 eller 8 minuter. Inte tre. Inte tio. Nej, 7 eller 8. Lite märkligt.

Å ena sidan lite jobbigt. Man vill ju använda den tid man har avsatt till att sova fullt ut. Å andra sidan så blir det ju möjligt till en naturlig snooze. Att dra sig några minuter. Man blir heller inte bryskt medveten om att det är dags att gå upp.

Även om jag sätter klockan ovanligt tidigt eller sent så händer detta. 7 eller 8 minuter före utsatta tid.

Det är skönt att vakna upp i tid. Det ger en mjukare start på dagen.

Det finns många områden i livet och på vår jord vi skulle behöva vakna upp i tid. Innan det är för sent. Innan vi kör fel. Innan det händer onödigt dumma saker.

Att vakna försent ger dock motsatt effekt. Sådana mornar är inte roliga. Det är som att kroppen kommer i otakt. Hjärtat slår liten extra. Stressen kryper in i djupet. Att komma försent till jobbet är inte roligt. Det är inte roligt någonstans att komma försent. Det blir aldrig en bra start på ett möte när man kommer försent.

Miljön är ett område jag börjar bli klart orolig för om vi inte just har vaknat för sent inför. Kanske inte ens har vaknat för till och med. Det finns säkert många sådana områden.

Det finns något som händer när man vaknat för sent. Man sätter helt enkelt fart. Allt för att rädda läget så bra det går. Oftast brukar det i alla fall hjälpa lite. Kanske ibland rädda situationen helt och hållet.

Om vi gör det i relationen till miljön så kanske det ändå finns ett hopp.

Att vakna upp innan det är försent är avgörande för att nästa steg ska bli möjligt.

Att följa någons spår

I fädrens spår

Så heter det. När man tänker på Vasaloppet alltså. En traditionsrik dag idag då Vasaloppet går av stapeln. Hörde för någon dag sedan att Vasa åkte inte ens skidor denna sträcka. Ändå så är Vasaloppet en skidtävling. Det må vara hur det vill med det. Anrikt skidlopp är det i alla fall.

I fädrens spår

Att följa någons föredöme. Att följa någons goda exempel. Att helt enkelt ta efter någon. I en tid som denna heter det ofta ”kan själv”. Vi har inte hågen att kolla vad som funkat. Vad som varit bra. Så går vi vår egen väg. Gör samma misstag ännu en gång.

Har flera minnen efter livets väg där jag försökt avråda någon att göra något. Just för att jag vet att det inte funkar. Men vederbörande har trotsiga inte velat lyssna på det. Så satsar man och gör misstaget. Har tom med mött dom som inser att det kan gå fel men öppet säger ”låt mig få göra det misstaget”. Då är det bara att säga ”Vassego” Så gör dom misstaget. Märkligt sätt.

Tänk vad vi kan lära av varandra. Slippa göra samma misstag en gång till. Spara tid genom att ta lärdom av någon som redan ”gått den sträckan”.

Följ och lär. Det är på det sättet vi också kan utveckla det som dom lärde sig. Så går allting framåt i utveckling.

Se inte ner på den som gått före dig. Dom har banat väg för den lärdom du kan vinna.

”Inget nytt under solen” heter det också. Som om det inte fanns något nytt att upptäcka. Men det gör det ju. Men allt för ofta tror vi att vi hitta på något revolutionerande. Så upptäcker vi sen att så var ju inte fallet.

Följ fädrens fotspår. Dom är inte så mossiga som du kanske tror.

Att vara nöjd men ändå sikta framåt

Man brukar påstå att den som är nöjd utvecklas inte mer. Den som är nöjd i sitt företag får svårt att få en utveckling.

Funderar på om det ändå inte fungerar att vara nöjd och ändå vilja mer. . . .

Förnöjsamhet gör att man slappnar av. Då kan man sänka garden. Axlarna sjunker ner lite. Man blir mer avspänd. Det är då jag tror och tänker att man skapar många fruktsamma idéer. Man hamnar inte i ett krampaktigt beteende. Utan man börjar se möjligheter. Utan press på sig själv.

Det är alldeles på tok för mycket jagande. När mycket kommer av sig självt när man slappnar av.

Så kanske det ändå ligger något i att när man är nöjd skapar det en väg till framgång.