Månad: april 2019

Publicerat den

Stilla veckan….

Nu har vi gått in i stilla veckan. Den kallas så. Veckan innan påsk.

Tanken är att vi skall betrakta och stilla oss inför påskens händelse och budskap.

Veckan har ju en vilodag. I vår kontext är det söndagen. Vi tänker oss förebilden då Gud skapade världen. Den sjunde dagen skapades och då vilade Gud. Med det klara budskapet att mänskligheten behöver en vilodag i veckan.

Vi behöver också vår årsviloperiod som vi kallar semester. Här finns mycket att fundera på men det får bli en annan gång.

Stilla veckan.

Vi behöver en stilla vecka. En vecka där vi får reflektera. Tillåt dig att göra det. Påsken har mycket mer att erbjuda än påskägg och påskmust. Det finns ett djup i denna vecka som vi allt för ofta springer förbi.

För i grunden handlar det om nåd och förlåtelse. Det handlar om evigheten och inte bara för nuet.

Så tillåt dig att gå ner i tempot. Även om du jobbar. Jag menar inte att du ska slarva på jobbet. Men låta tänket få lugna ner sig lite. Du får några extra dagar av vila. Använd dom till att låta påsken beröra dig.

Stilla veckan – dagarna av stilla reflektion och meditation. Stillhet i sinnet. Då pulsen får gå ner en stund

Publicerat den

Söndagstankar – Man ska inte bara leva av mat….

”Jesus svarade: Det står skrivet: Människan skall inte leva bara av bröd, utan av varje ord som utgår ur Guds mun.”

Matteusevangeliet 4:4

Tänk vad ofta det är att vi tänker på vad vi ska äta till mat.

Ibland bekymrar vi oss över att vi inte hittar på något nytt och gott att äta.

Vår inre människa har samma behov sin vår fysiska kropp. Den behöver näring.

Ord som utgår ur Guds mun är viskande ord i vårt inre. Det är tankar som kommer till oss. Det är ord vi läser i bibeln. Det är predikan i gudstjänster. Det är tilltal genom människor.

Framför allt är det gemenskapen med Gud.

Vi behöver mer än maten på bordet. Vi behöver maten som kommer från Gud in i våra liv.

Den gör något gott med oss. Det händer något med oss när vi läser bibeln. Inte bara en upplevelse. Den tillför något som får betydelse. Mättnad och näring till vår inre människa.

Publicerat den

När helgen är obokad…..

Visst är det lätt att boka upp massa saker i förväg. Almanackan blir lätt fylld av olika saker att göra. Både viktiga och ansvarsfulla saker. Men också bara trivsel-saker.

Allt för ofta är det många ”måsten”. Vissa gör vi med glädje. Andra bara pga ansvar och på ren vilja.

Det leder allt för ofta till trötthet. Hur roligt och givande det än kan vara. Det behöver inte alls innebära att man inte trivs. Men det kan ändå ta på krafterna.

Denna helg har jag inga måsten. Inga bokningar. Inga bokade träffar. En helg helt obokad. Det händer inte så ofta. Men denna helg är det så.

Det kan verka skrämmande. Men det är förhoppningsvis helt i sin ordning och tacksamt. En vila som vi välkomnar utan att bli rastlös.

Vi människor behöver obokade tider. Vi behöver tider då vi inte har något att göra. Dom stunderna är inte farliga. Dom gör något gott med oss. Hur konstigt det än kan låta för någon.

När helgen är obokad finns det rum för överraskningar. Då finns det rum för tystnad och låg puls. När helgen är obokad finns det möjlighet för massor eller ingenting. När helgen är obokad måste man inte boka upp den av bara farten. Det är då man kan låta den vara ett oskrivet blad. Man behöver inte falla i att man måste skriva en till sida i sitt livs memoar.

Man kan faktiskt bara vara när helgen är obokad…

Publicerat den

Jag är med dig…….

Blev påmind om en sång. ”Jag är med dig” av Frank Ådahl. Den påminner om att någon, Gud, är med dig. När det är svart natt eller ljus dag. Då livet är uppåt eller neråt.

Fundera över texten. Längre ner ger jag dig en länk så att du kan höra Frank sjunga den.

Jag är med dig, i den svarta natten

då du inte orkar mer

tro nu aldrig att du går där helt ensam

för att du inte mig ser

När dina ögon förblindas av tårar

så att du faller ibland

jag kommer alltid att gå vid din sida

kom mitt barn och ta min hand

å jag är med dig när allting verkar lyckas

å när livet är en dans

när du gläds över alla ljusa färger

å du bländas av all glans

man glömmer så lätt att jag existerar

det går så bra utan mig när allt fungerar

men jag är med dig livet igenom

kom mitt barn å ta min hand

du glömmer så lätt att jag existerar

det går så bra utan mig när allt fungerar

Men jag är med dig livet igenom

kom mitt barn å ta min hand

Publicerat den

Det är kallt nu……

Det är kallt nu. Riktigt bistert. Vårkänslorna har kommit av sig. Man känner sig riktigt frusen.

På många sätt är det kallt i vår värld. Nära som långt borta. Konvertiter får inte stanna utan sänds ”hem”. Oftast till en mycket osäker framtid. Dom som mist sin kära. Dom som kommit lite fel i livet. Många är dom.

Det är också kallt mellan människor. Allt för ofta bemöter man varandra med hårda ord. Eller man ”får inte var med”.

Ensamheten är stor. Man menar att vårt land är ett av dom mest ensammastes land. Så många som är ensamma.

Mötte det igår igen. ”Jag är rätt ensam”. En som jag trodde hade många omkring sig. Inte ny i stan på något sätt. Men ensam. Trots stora möjligheter att inte behöva känna så.

På det sättet kan man verkligen säga att det är kallt i vårt land.

Så för att motverka det behövs dom varma orden (mer än någonsin) och dom värmande handlingarna (som värmer på djupet).

Tänk vad ett ord kan göra skillnad. Tänk vad en handling kan förvandla.

Dom värmer som solen värmer efter en kall vind. Som när man kryper i lä. Eller dricker något varmt efter en kall promenad.

Vi brukar säga på jobbet: ”Din handling gör skillnad”. I denna kyliga värld gör din handling verkligen skillnad.

Var den skillnaden. Sök att vara den skillnaden. Upplev hur det är att vara den skillnaden.

Publicerat den

Att se hela bilden

För några månader skrev jag om att zooma ut . Att se hela bilden.

Funderar vidare på det lite. Jag undrar ibland varför vi fastnar i att se bara från ena hållet. Alltså att fastna i att se det son händer från ett perspektiv. Vi missar allt för ofta att försöka se samma sak från ett annat håll.

Att kritiskt se på saken från olika håll. För att försöka förstå orsak och verkan. För att möjligen genomskåda det som behöver avslöjas. Men också att kunna utläsa vad som behöver förändras.

En utmaning vi står inför är att försöka se hela bilden innan vi fattar massa beslut. Innan vi ändrar för mycket. Innan vi dömer eller fördömer. Innan vi vidtar åtgärder som vi (för tidigt) tror måste till.

Allting har flera sidor. Vi behöver göra allt för att försöka se alla dessa sidor. Först då kan vi bedöma läget och vidta rätt åtgärder. Om vi inte gör det skadar det mer än det gör nytta. Skadorna av det kan bli ödestigert. Kan skapa så djupa sår att det inte går att läka. Det blir helt enkelt omöjligt.

Men gör vi tvärsom kan det utveckla till något mycket bra. Berika och fördjupa. Utveckla till något stort.

Så varför inte försöka söka hela bilden och inte svälja det ”första enda” man hör…..?

Publicerat den

Vårkänslor

Det finns många olika typer av vårkänslor.

En del säger att våren verkligen är här när kommunen har börjat sopa trottoarer och vägar. Och visst är det så. Det känns verkligen som ett vårtecken.

Andra menar att det är när sommardäcken kommer på igen. Mmmmm ett säkert vårtecken. Vi har liksom bestämt oss då. Nu blir det ingen vinter mer för denna gång (😳😱🥴😉)

Andra säkra tecken är tussilago. Likaså tranorna. Dom kommer med en stilla viskning om att nu är våren på gång. Annars hade vi inte dykt upp.

En annan mycket tydlig signal att våren har kommit är alla som är ute och springer. Dom flåsar om oss som går så nära så nära. Tänk om dom kunde ta ut svängen lite mer. Det skulle göra deras träning lite längre ( för det vill dom väl) och man slipper bli nästan påsprungen.

Fågelsången. Alltså, fågelsången är väl nästan i topp av vårtecken. Finns det någon ljuvligare sång? Tror inte det.

Ett annat säkert vårtecken är att vi börjar prata med grannarna igen. Samtalet som befunnit sig i vinterdvala börjar sakta men säkert knoppa sig och börjar ta fart.

Ett annat tecken är att det börjar kännas i kroppen. Vi vaknar till liksom från insidan. Solen tinar upp oss. Kanske lite av romantik men ändå inte. Ja du förstår nog. (Eller gärna missförstår det kanske 😉)

Så längtar vi ut. Vi ser solen. Tror att det är varmt. Överraskas av kylan som hänger kvar. Men dom där dagarna då värmen letar sig fram lockar ut oss. Det är vårkänslor.

Kanske är detta bara en bråkdel av alla vårkänslor som finns. Men gemensamt med dom alla är väl att dom gör något med oss. Dom gör något gott med oss.

Det bästa vi kan göra är väl att låta dessa känslor just göra detta goda med oss. Låta oss förvandlas till något av vad vår och sommar är.

Ps Kanske finns det ett vårtecken till. Dom kortärmade skjortorna kommer fram 😊Ds

Publicerat den

Vissa blommor misstar man sig på

För länge sedan. Ja, kan inte minnas när det var. (Som om det vore en bra förståelig bedömning). Jag var och köpte flera blommor. Det var billigt. Så jag tänkte passa på.

Denna blomma (vad den nu heter) fick följa med hem. Inte för att jag kände speciellt för den. Men den var grön. Jag behövde en blomma i sovrumsfönstret. Tänkte att den kanske står sig ett tag.

Den står sig. Fortfarande. Och gjort så länge. Längre än jag trodde var möjligt. Den bara ropar ut att den lever i högsta grad och vill vara med.

Vissa blommor överraskar. Vissa blommor bli bara vackrare med tiden.

Visst är det så i livet.

Man kanske inte räknar så mycket med någon. Så överraskar dom.

Döm inte ut någon. Den kan bli den vackraste blomman.

Du kanske tänker att det är en blomma för dagen. Men efter hand kommer du se att det är en blomma som står kvar. Länge. Länge. Där andra försvinner står den blomman kvar.

Betänk, alla är en blomma på ett sätt. Alla kan vi förgylla och glädja någon med vår skönhet.

Igår var det dags för lite vatten till några av mina blommor. Såg på gränsen lite törstiga ut och kanske slokade något blad. (Ibland kan det vara klart värre). Tänk vad lite vatten kan göra susen.

Du som känner dig lite ”törstig” och ”slokar” lite. Betänk att du är en vacker blomma. Det ligger i dina gener. Du behöver bara lite livgivande vatten.

Jesus säger så här i Johannes 7

”Är någon törstig, så kom till mig och drick. Den som tror på mig, ur hans inre skall flyta strömmar av levande vatten, som skriften säger.”

I ditt inre finns det en källa som vill bryta fram. Den ger dig det som en törstig blomma får när den får vatten. Han ger dig nytt liv. Du har varken blommat över eller bommat färdigt. Du ska blomma mer.

Publicerat den

Närmare Gud till dig

1. Närmare, Gud, till dig,
närmare dig!
Om det än blir ett kors
som lyfter mig,
sjunger jag innerlig:
närmare, Gud, till dig,
närmare, Gud, till dig,
närmare dig!

2. Döljer för pilgrim trött
solen sitt sken,
blir än min huvudgärd
hårdaste sten,
skall jag dock drömma mig
närmare, Gud till dig…

3. Där skall all nåd du gav
stå för min syn
såsom en stege, rest
upp emot skyn.
Änglar där vinkar mig
närmare, Gud, till dig…

4. Vaknad jag reser glad
stenen så hård
såsom mitt Betel upp,
minnet till vård.
Natten ju förde mig
närmare, Gud, till dig…

5. Sist, när jag ställa får
uppåt min färd
och jag har bakom mig
jordlivets värld,
viskar det än i mig:
närmare, Gud, till dig…

https://youtu.be/NC6buiGi5Js
Publicerat den

Söndagstankar – Vad formar min tro?

Fader, vem gav mig budskapet som skapade mitt hjärtas tro?

Frågan mötte jag i den bibelläsningsplan jag följde. Å ena sidan är det vän en konstig fråga. Det är ju naturligt att tänka att vår tro formas av den som tron riktas till. Alltså Gud själv.

Men funderar man lite mer så är kanske svaret inte riktigt så enkelt.

Vad formar din tro? Vem får påverka din tro? Vem lyssnar du till?

En högst relevant fråga. Och så viktig. För en tro behöver formas av källan själv. Därför behöver vi vara mer ivrig att formas av Gud än av oss själva eller någon annan.

Likaså behöver vi lyssna på ett prövande sätt när vi lyssnar till en predikan. Inte att dissikera den kritiskt och utgå från att den är fel. Utan mer att söka dess ursprung. Vart hämtar den sin inspiration? Stämmer den med Guds eget ord? Vad har den att ge oss? Så bearbetar vi den så att vi behåller det goda och lämnar det övriga åt sidan.

Formas vår tro av gamla minnen eller nyvunna erfarenheter varje dag?

Tro är ingen merit. Tro är ingen formel. Tron är inget arv från något. Tro är en levande relation med Gud själv.

Vad formar din tro? Sök ditt svar. Det kommer att hjälpa dig framåt.

Kolla denna länk också.

Närmare Gud till dig. En sång som påminner om att där, närmare Gud, där formas min tro.