Att höra det skrivna ordet

Visst har du hört det skrivna ordet?

Tänker på när man skriver en hälsning och vederbörande svarar ”Det var gott att höra”.

Och visst ligger det något i det.

Man läser något som någon annan skriver och det är som att man hör vederbörande säger orden hörbart. Man hör tonläget. Man hör sättet. Man hör dialekten. Man hör det som är det speciella med just den personens röst. Visst är det märkligt?!

Känner man personen väl så behövs det inte så många ord. Man har redan där och då förstått om personen är glad, ledsen, uppgiven, så kan man läsa orden utifrån det.

Så länge som det ligger på det planet så är det ju lugnt. Men när det skrivna ordet saknar den hörbarheten så blir det lätt missförstånd. Man kan uppfattas kärv om meningarna är korthuggna. Är dom långa så är man väl bara jobbig. Ordvalen kan uppfattas som att man är arg. Det gör att det skrivna ordet blir så svårt.

Man kan aldrig ersätta det personliga mötet fullt ut. Men har man grundat med ett personligt möte så blir det lättare. Lättare att undvika missförstånd. Lättare att förstå läget.

Att sätta gränser

Att sätta gränser är inte enkelt. Du som följt mitt skrivande en längre tid vet att förra hösten var en tid av återhämtning för mig. Jag jade under en ganska lång tid kört för hårt. Jag fick yrsel och behövde helt enkelt bromsa in. Min räddning var en klok kvinna på vårdcentralen som på rätt sätt i rätt tid fick mig att inse. Inse att gränsen var nådd. ”Ett steg till” kunde innebära att jag ”gick in i den berömda väggen”. Eller som hon beskrev det att jag ”skulle trilla över kanten”. Jag stannade på rätt sida om båda ”dessa hinder”.

Ett val jag gjorde var att lära mig att sätta gränser. Alltså att avskärma olika sysslor. Att jobbet har sin tid. Fritid har sin. Mig själv har sin tid. Återhämtning har sin.

Jag säger inte att jag har lyckats fullt ut. Ibland är det svårt. Men en sådan gräns jag satt är att jag stänger ner på kvällen. Min telefon är inte öppen efter en viss tid. Naturligtvis har jag vissa uppdrag på kvällar som jag gör. Men alla andra kväller så stänger jag ner. Jag som alltid velat vara tillgänglig har fått känna på vad det innebär. Vill fortfarande vara tillgänglig men inte till vilket pris som helst.

Det innebär att bara dom närmaste till mig når fram. Man kan lämna meddelande men det är inte säkert jag ser dom.

Att sätta gränser tror jag är en av vår tids stora utmaning. Att låta kropp och sinne få en stund av stillhet. Inte bara när man sover. Utan även en stund på kvällen innan det är dags för att sova.

Jag vet inte hur dom gränserna ser ut för dig. Mitt sätt funkat säkert inte för dig. Men jag har kommit fram till att detta är bra för mig.

Att sätta gräns för något öppnar upp för något annat. Det ger utrymme för det som vi kan behöva.

Stress byts ut mot lugnare tempo. Bekymmer får lämnas till morgondagen.

Jag tränar fortfarande på det. Jag ska lyckas. Jag vill lyckas. För jag tror jag kommer att hålla ihop mycket längre då.

Allt har sin tid.

Vart sätter du din gröns?

För dig som lever i ett högt tempo – sätt gränser innan det är försent. Det är att vara rädd om sig.

Låt mig presentera….

Låt mig presentera en stolt farfar…..

Sorry jag menar naturligtvis vis ….

Låt mig presentera mitt första barnbarn -Folke

Men jag kan inte förneka att jag är en stolt farfar.

Att få hålla honom i min famn var en häftig upplevelse. Tänk så underbart. Så söt och vacker.

Att få sitta där sin son som nyligen blivit pappa är något alldeles speciellt.

Känns ju som det var helt nyligen Andreas föddes. Nyss hemkommen från BB som nyligen själv blivit pappa för första gången. En märklig känsla

Att möta hans blå vackra ögon värmer hjärtat. Att få ett leende gör en ju rörd. Det är något alldeles utöver det vanliga.

När man ser ett sådant litet barn som just har kommit till denna värld förundras man. Se bara på dom små små tårna med sina ännu mindre naglar. Fingrarna som är så rara små så blir man stum. Somliga menar att allting har kommit till genom en slump och en stor smäll. Att se hur denna lilla kropp har formats kan man inte tro på detta längre. (Om man nu gjorde det). Alltså slumpen. Det måste finnas en skapare bakom allt.

Utveckling i alla ära. Visst har det skett till en del. Men bakom allt detta måste det finnas en Gud som skapat.

Bakom allt finns du Gud, finns din tanke och din mening.
Och vi får glädjas över livet. Stor är du Gud.
(Roland Utbult)

Stor är du Gud. Kam bara säga det.

Se dig omkring. Den skapelse du har omkring dig. Det är en sådan gåva till oss människor. När man sen ser ett liv som formats i sin mammas mage inser man hur stor Gud är. Sådan precision . Sådan exakthet. Sådan kärlek.

Stolt farfar. Absolut. Men ännu mer tacksam till Gud.

När jag var och hälsade på Folke så inser jag att det fanns en i huset som var avundsjuk. Katten Majlis. Den katten har varit svårflörtad. Inte många ggr i mitt knä. Nästan fått lyfta upp henne. Men inte denna gång. När hon fick möjlighet så hoppade hon upp.

Och där satt hon. Spann. Ville inte att jag skulle sluta att klappa och klia. Rätt intressant hit djur beter sig. 😁

Hur skyddar man sig bäst?

Hur skyddar man sig bäst från yttre destruktiv påverkan?

Jag bytte nyss mitt skydd på mobilen. Att det gamla fungerade blev rätt tydligt. Jag tappade min matlåda av glas på den. Skyddet sprack men mobilens glas höll. Så ett skydd är aldrig dumt.

Tänk om man kunde ha ett sådant skydd i livet. Så när man fick en destruktiv påverkan så var man skyddad. Slag man blir utsatt för. Både fysiskt och psykiskt. Inget skulle kunna skada oss.

Kanske den största skadan blir när vår självbild får en törn. Då behöver vi ett skuddande skal så att det inte kommer åt självbilden på djupet. Kan vi förbereda oss så att vi inser vart värdet ligger i oss så kan sådan påhopp rinna av lättare.

Kanske vårt skydd ligger i hur vi förbereder oss på människors destruktiva påhopp. Att vi har garden uppe. Lyssnar inte så mycket på tonläget och sättet. Lyssnar mer på innehållet. Tänker gott och vill lyssna på kärleksfullt sätt. Då brukar man klara sig bättre. Men är man trött och sliten så är det klart svårare.

Sen tror jag att vi har ett skydd i bönen. Har varit med om det rent praktiskt och tydligt en gång. Hade en person som ringde mig ofta och hade verkligen inget uppmuntrande att säga. Bara jobbigt. Jag blev ganska påverkad av det. Då bad en man för mig. Att telefonen skulle tystna. Och det gjorde den. Så det finns ett skydd.

Kanske ligger nyckeln också i att man väljer att inte lyssna. Helt enkelt väljer bort den/det som skadar mer en uppmuntrar. Allt för att må bättre själv.

🙏 Så min bön denna dag är för dig som känner behov av skydd av något slag. Att Gud ska sätta upp en barriär av något slag omkring dig. Att han ska beskydda dig. Att den/det som påverkar dig destruktiv och negativt inte ska få möjlighet att fortsätta med det. Helt enkelt bli hindrad. Amen 🙏

Var rädd om dina ord

Tänk vad ord kan göra. Sagda på rätt sätt, sagda med kärlek så kan dom lyfta så att man känner sig sed, älskad och betydelsefull.

Ord kan få en att sova gott. Ord kan få oss att känna oss trygga. Ord kan göra så att vi vågar och får mod. Ord kan göra underverk.

Å andra sidan kan ord slakta och förgöra. Ord kan såra. Ord kan göra att men ger upp. Ord kan göra att man tvivlar på sig själv och andra. Ord kan ljuga. Ord kan skada för lång tid. Listan kan göras lång för vad ord kan åsamka sin åhörarkrets.

Så vem lyssnar du till? Vems ord låter du påverka dig? Vems ord litar du på? Vems ord följer du? För i grunden tänker jag att vi avgör vems ord som får tillgång till våra öron. Eller vems ord vi tillåter påverka oss eller låter passeras utan att lägga in dom i vårt minnesarkiv. Lyssna till dom orden som är värda att lyssnas till.

Har du funderat över hur dina ord påverkar? Hur dom berör? Har du funderat över hur det, och på det sättet, du pratar påverkar andra? Jag tror att vi från tid till annan behöver reflektera över vårt tal. Vad ger det för frukt? Hur påverkar det tredje person?

Finns en god översättning på en bibelvers som jag kommer att tänka på:

”Vårt tal ska vara hjärtevinnande”

Det är hämtat från Kolosserbrevet 4:6 ”Ert tal ska alltid vara vänligt, kryddat med salt, så att ni vet hur ni ska svara var och en.” Om vi bestämmer att vårt tal, vårt sätt att prata, ska vara hjärtevinnande så tror jag att det mesta av ”dåliga” ord filtreras bort. Tonen i samtalet blir godare. Atmosfären blir också varmare.

Så var rädd om ditt tal. Det du säger har betydelse. Din attityd i det du säger påverkar atmosfären i ditt tal. Betänk bara den där gången du möter någon som visar så skön omsorg om dig så att det märks i allt. I talet. I handling. Man känner att personen menar väl. Så tänker jag att vårt tal ska vara.

Märker du att du har svårt att få till ett hjärtevinnande samtal kanske man skulle vänta med att uttrycka det man ämnar säga. För allas bästa. Så var rädd om dina ord.

Till sist en bibelvers i olika översättningar :

Efesierbrevet 4:29 Folkbibeln -15

Låt inga smutsiga ord komma över era läppar, utan bara det som är gott och bygger upp där det behövs, så att det blir till glädje för dem som hör det.

Efesierbrevet 4:29 bibel 2000

Öppna inte munnen för ofruktbart prat, utan säg bara sådant som tjänar till att bygga upp där det behövs, så att det blir till välsignelse för dem som hör på.

Efesierbrevet 4:29 Folkbibeln -98

Låt inget oanständigt tal komma över era läppar, tala bara det som är gott och blir till välsignelse där sådan behövs, så att det blir till glädje för dem som hör på.

Hur får man hopp i en hopplös situation ?

Hur får man hopp i en hopplös situation?

På den frågan finns det väl inga enkla svar. I alla fall inga lättköpta svar. Klyschor är knappast välkomna i ett sådant ämne.

Det är inte lätt att hoppas på något när man redan nästan redan gett upp. Det är då hopplöshetens snara nästan stryper oss. Vi får knappast luft känns det som. Ser inte ljuset i tunneln. Kämpar för att hålla oss över ytan. Att hoppas då är inte lätt.

Jag som tror på Gud har hittat en hållning där det finns hopp i hopplösheten. Winston Churchill lär ha sagt följande:

”Inget är omöjligt. Det omöjliga tar bara lite längre tid”

I sig kan det vara provocerande. Samtidigt ligger det ju en sanning i det. Han kanske sa så av egen erfarenhet.

Ett bibliskt exempel är Abraham och Sara. Hon kunde inte få barn på grund av ålder. Ändå skulle han bli far åt många folk. Allt enligt Guds löfte. Mänskligt sätt omöjligt. I Romarbrevet 4:18-19 läser vi:

”Där hoppet var ute hoppades han ändå och trodde och blev så far till många folk, som det var sagt: Så ska din avkomma bli. Han vacklade inte i tron när han tänkte på sin döda kropp – han var omkring hundra år – och att Saras moderliv var dött.”

Där allt hopp var ute hoppades och trodde han ändå. Och det blev som löftet var sagt.

I detta ligger det en djup sanning. Det är ingen klyscha. Det är en möjlig väg. Att hoppas ändå.

Det beror på vart man grundar hoppet på. Det är inte mycket att hoppas på om man utgår från sin egen kraft och förmåga. För om det hade funkat hade ju redan hoppet fullbordats. Nej, det handlar om att tillföra tro till hoppet. Att tro på en Gud som kan göra det omöjliga möjligt. Att lägga sin tillit hos honom som är skaparen. Som kan ur intet skapa något synligt och verkligt.

Så det är möjligt att hoppas där hopplöshet tagit över. Det handlar om att välja väg. Välja inställning. Abraham fick denna kraft genom att sätta sin tillit till Gud högre än tron på sig själv. Då går det att hoppas mitt i hopplösheten.

Ett nytt liv

Skrev igår om att jag blivit farfar. En liten kille fick se dagens ljus vid namn Folke. Ett nytt liv. Ett helt nytt liv ligger framför honom. Tänk om man kunde få följa hela vägen.

Nytt liv.

Inte så att jag skulle vilja starta om livet. Men visst låter det spännande.

Kanske är det så att man ibland önskar sig ett nytt liv. Nya förutsättningar. Nya möjligheter. Kanske mer eller mindre radikalt. Ibland bara lite enkelt. Ibland totalt nytt.

Ett nytt liv.

Innebär det alltid en stor förändring? Nja, kanske inte. Jag tänker att det mer handlar om att se sitt liv i nytt ljus. Att se igenom det som gett det dess skugga. För där finns det goa fina vackra.

Ett nytt liv

Kanske är det också att göra små justeringar som skapar glädje. Att inte stänga sig inne. Det är lätt att tycka synd om sig själv. Kanske med all rätt. Men det leder sällan till friheten. Utan binder oss inne istället.

Ett nytt liv.

Det kan vara att börja om. Starta om på något sätt. Bestämma sig för en ny riktning. Många gånger betyder det att vända det gamla ryggen. Välja att låta det glida in i det förflutna. Att be sig själv att inte vända sig om för ofta. Utan mer lära sig att förhålla sig till det. Och så se mer framåt. Söka nya vägar. Söka nya möjligheter.

Då kan det bli ett nytt liv.

Ett barn som är nyfött vet inte mycket om framtiden. Fast den egentligen bara har framtiden att förhålla sig till. Kanske skulle vi lära oss att mer leva så.

Ett nytt liv.

Min bön denna dag är för dig som önskar och söker ett nytt liv. Jag ber att du ska finna ett liv som är ämnat just för dig. Ett liv som du till fullo kan känna glädje i. Att det fylls med ett för dig gott liv. Ett välsignat liv.

En bibelvers kommer till mig:

Matt 6:33

Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också.

Kanske är det just din väg till det nya livet du letar efter.

Att bli farfar

Tänka sig ….

Jag har blivit farfar. Till en liten kille. Det är stort.

Alltid tänkt mig att ”farfar” låter så gammalt. Men inte kände jag mig speciellt mer gammal sen dagen före typ….😊

Men det är verkligen stort varje gång ett nytt liv kommer till. Skapad av Gud.

Tänker på den sång som följt mig genom livet. Lille Ole sjunger ….

”Mamma, vart fanns jag innan jag kom in i din mage?”

Mamma svarar…

”Du fanns i Guds tanke”

Denne lille krabat som nu är född fanns i Guds tanke och finns där forfarande.

Så är det med oss alla. Redan innan vi var formade fanns vi där i Guds tanke. Det som är oss kärt ligger nära vårt hjärta. Så också för Gud. Du kommer för alltid finnas i hans minne. I hans hjärta. Han älskar att se på dig. Röra vid dig. Precis som vi människor älskar att röra vid den vi älskar.

Du kan känna dig bortglömd men du är det inte.

Idag ber jag för alla nyfödda. Att det ska gå dom väl. Att dom får ett gott och välsignat liv. Att dom ska få växa upp friska. Att dom ska få ha trygga förhållanden som dom får leva i. Att deras änglar aldrig ska lämna deras sida.

Att ta nya tag

Säkert har du fått det sagt till dig. ”Ta dig i kragen nu”. ”Se så, skärp dig”. ”Ta nya tag”. ”Ge inte upp”.

Alltså dom där orden som känns rätt knepiga när livet är motigt och tungt.

Och å andra sidan är det just det man behöver göra. Och är så svårt just då.

För inte vet vederbörande som uppmanar till att ta nya tag hur man verkligen har det. Kan den verkligen förstå hur det egentligen är? Hur svårt det kan vara att orka ta just nya tag. Man har ju fullt sjå att klara dom tag man kämpar med.

Så blir det bara mer jobbigt fast intentionen var att uppmuntra och hjälpa.

Jag tänker att när man kämpar för fullt med att hålla hakan över kanten så är det nog jobbigt som det är.

Det är i sådana lägen jag tror att man behöver hämta kraft utifrån. Eller uppifrån kanske typ. Kanske till och med inifrån. För jag tänker att bibeln säger att vi är Guds tempel där han bor.

Vi kan läsa i Matt 11:28

Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila.

En annan översättning säger:

”Kom till mig alla ni som är trötta och kämpar med problem och tunga bördor, så ska jag ge er vila.”

‭‭För det första behöver vi erkänna för oss själva att vi behöver stöd och hjälp. Då finns hjälpen närmare än vi tror.

För det andra behöver vi vara beredda på att ta emot hjälp. Vi har så mycket av ”kan själv” inom oss. Lite av ”ge-upp-känsla” liksom.

Så för mig har ”Ta dig i kragen nu”, ”Se så, skärp dig”, ”Ta nya tag”, ”Ge inte upp” blivit en bön till Gud om hjälp. Något av det jag skrev om att ”Gud vet allt” när inte orden räcker till.

Så ge inte upp. Hämta kraften du behöver hos Gud. Han väntar på att du ska vända dig till honom. Först då kan han bistå dig.

Gud tänker gott om dig

Jag drabbades av en sång igen. Drabbas – ett märkligt sätt att beskriva något positivt som händer. Men det beskriver en särskild händelse som man inte själv sökte men uppkom på något sätt ändå. Det gick inte förbi utan berörde med en god eftersmak.

Texten är så här:

1. Gud, Din famn är större än vad jag förstår. 
Dina vägar högre än min tanke når. 

Jag vet vilka tankar Du har för mig, 
tankar av frid, tankar av hopp. 
Jag vet vilka tankar Du har för mig. 
Min framtid är helt i Din hand. 

2. Ge mig mod att följa dit Du för mig Gud. 
Ge mig kraft att våga lita på Dig nu. 

Som en far älskar sina barn, 
älskar Du mig Gud, 
älskar Du mig Gud. 
Som ett barn springer till sin Far, 
kommer jag till Dig, 
kommer jag till Dig.

Du kan lyssna på den på Spotify Josefina Gniste har skrivit den. En fantastisk låt.

Gud tänker gott om dig. Han tänker frid och hopp. Han älskar dig.

Det är något vi behöver bli påminda om. Dag för dag. Stund för stund. Kanske till och med varje sekund vissa stunder i livet.

Guds famn är större än vi förstår. Hans omsorg större än vi kan drömma om. Något som måste få landa både i förstånd och hjärta.

Ibland saknar vi modet att våga följa och lita på Gud. Min bön idag är att vi ska få det modet att lita till Guds väg och tanke över våra liv.

Lyssna och läs vad sången vill förmedla idag till dig.

Gud tänker fridens tankar över dig och ditt liv.

”Jag vet väl Vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge et en framtid och ett hopp” (jer 29:11)