När valen blir svåra….

När valen blir svåra …… hur gör man då?

Livet är en evig väg från val till val. Vi väljer något hela tiden. Hur många val man gör varje dygn vet jag inte. Men det är många…..

Att välja kan vara ett av dom svåraste momenten att göra. För det blir konsekvenser av det. Det är något man måste lära sig att acceptera.

Dom flesta valen ger bara goda vibbar. Det behöver man intala sig. Troligen 99 av 100.

Jag tror att man måste våga ta beslut. Även om det känns jobbigt. Även om man är osäker på resultatet. För det kommer att leda till frihet.

Våga. Våga. Våga. Våga.

Skulle tro också att i många fall av beslutsångest finns det ändå något av förståelse för vilket beslut som bör tas. Det är den inre rösten man ska lyssna till.

Men ytterst sett tror jag vår Herre vill och har möjlighet att hjälpa oss med att välja. En tillit och överlåtelse som leder oss till goda val.

Min bön idag blir…/

🙏 Herre, ge modet att välja till den som tvekar. Sätt den i frihet som trevar i oviljans dimmiga korridorer. Låt den inre modiga rösten höras över tvivlets viskningar. Tack för du Gud kan ge frisk luft till att välja. Sätt den håglöse fri. Tack för att du ger syre åt dom goda besluten. Tack för att du vill och kan leda till goda val. Amen 🙏

Dagens bibelcitat kom upp …..

”Herre, lär mig dina vägar, visa mig dina stigar.”

Psaltaren 25:4

En av dom bästa verser i bibeln att styrka under dagens fundering ….

Vart är vi på väg?

Vart är vi på väg?

Känner du igen det uttrycket? Kanske gör du det…..

Visst kan man undra ibland vart man är på väg. Man tror sig veta vart men så blir man osäker. Andra gånger vet man inte alls.

Kan man styra sin framfart eller är det bara en slump?

Nyss skrev jag om att vi inte alltid behöver vara på väg. Och så vänder jag helt om och skriver om att vara på väg. Man kan ju undra.

Men det är ju också en sanning.

En fråga man kan fundera lite på är:

Måste man alltid veta vart man är på väg?

Jag tänker att man ibland behöver vara mer avslappnad i den vetskapen. Man måste inte veta allt. Utan ibland behöver man inte veta det. Slappna av. Jag tänker att vi komme rätt i alla fall……

Men visst känns det tryggast att veta vart man ska. Vi är nog mest så vi svenskar. Vi kan förbereda oss. Packa rätt. Vi mår oftast bäst av att veta …..

Ska man se till det globala kan den frågan verkligen vara aktuell. Antarktisk har tre gånger större ökningen av temperaturen. Över +18 är nu uppmätt som högst. Regnen i Afrika är helt ur balans. Listan kan göras lång. Så ….. vart är vi på väg ??

Men kanske är det ändå så att vi är på väg från något till något. Det är bra att veta. Inte minst när nuet är jobbigt. Det kommer att lösa sig.

Hur var det nu med ”vart är vi på väg?” På spåret så klart. Får jag bara hälsa dig en sak? Du är något på spåret. Håll ut. Det finns ett mål du är på väg till. Du kommer att nå dit.

Fredagsmys – vad är det egentligen?

Vad är fredagsmys egentligen?

Det verkar vara något många har. Dagen är ju given. Men vad är det?

För somliga är det tacos 🌮. För andra är det chips och andra sötsaker. För någon annan kan det vara en mer genomarbetad måltid med levande ljus. Andra går på restaurang. Andra sover i soffan kanske.

Troligen får man lika många olika svar som personer man frågar. Men många skulle nog säga tacos 🌮 😆

Ordet fredagsmys finns ju numera i SAOL – den officiella ordboken med ord som är godkända. Likaså tacos.

Men inte mycket till förklaring.

Men väljer man ordet ‘mys’ får man trivsamhet och hemtrevnad. Och följer man ordlistans förslag hamnar man till slut på ordet ‘trevnad’ som är välbefinnande.

Så när vi pratar om fredagsmys är det ett tillstånd av välbefinnande. Inte maträtt. Inte godis. Utan ett tillstånd vi befinner oss i.

Välbefinnande – tänker mig att då lägger vi undan det som tynger för en stund. Tar en paus i bekymren. Låter oss gå ur jobb-bubblan alla måsten för en stund.

I fredagsmys måste vi inte lösa alla jordens bekymmer. Det kan vi göra en annan gång. I fredagsmys kan vi tillåta oss att njuta lite.

Då då blir fredagsmys en välbehövlig livspaus

En paus vi mår bra av. Där samlar vi kraft. Där får vi återhämta oss. Där får vi bry oss om oss själva lite.

Det handlar då inte först och främst om tacos, tv eller godis. Inte heller restaurang. Det måste inte till för att det ska lyckas. Det handlar mer om att skapa rum för välbefinnande. Det måste inte kosta pengar. Det är fritt. Det handlar mer om min inställning och hur jag öppnar för det.

Fredagsmys stavas egentligen [ v ä l b e f i n n a n d e ]

Det förflutna

Tänk vad det förflutna kan uppta vår tid. Den kan fullständigt ockupera vårt sinne, vår tanke och vårt liv.

Allt för ofta får det förflutna påverka oss så mycket att vi får svårt att leva här och nu. Nästan så att vi t.o.m. tappar tilltron till framtiden.

Det som ligger bakom är för alltid bakom och där får det stanna.

Ändå lever vi med våra ögon framåt men sneglar hela tiden i backspegeln. Då är det svårt att se klart framåt. Det är bäddat för dikeskörning då.

”Det förflutna ligger bortom din räckvidd”

Visdomsord. Ändå tänker vi tvärtom.

Vi behöver lägga mycket av det förflutna under förlåtelsen. Mycket annat kan vi tacka för. Annat ska vi bara låta ligga där. Just i det förflutna.

Förflutet – som gått till ända. Det är ett avslutat kapitel. Ibland ett sorgligt sådant. Ibland kännbart. Men det är avslutat. Ändå lever vi som om det fortfarande skrevs på just det kapitlet fortfarande.

Lev inte i det förflutna. Du kan inte göra något åt det. Förlika sig med det. Blicka framåt. Bestäm dig för att göra det bättre än du tycker att du lyckats med hittills. Då blir det förflutna en positiv kraft till något nytt framåt.

Se inte bakåt. Se framåt. Framtiden kan du göra något åt. Satsa din energi på det.

Framåtblick

Dag Hammarskjöld lär ha sagt:

Pröva inte vart varje ditt steg tar dig: endast den som ser långt hittar rätt

Kan ligga en del sanning i det. Att titta precis framför varje steg kan visserligen hjälp för just nuet. Men att ha blicken fäst långt fram är en annan sak.

Det är lättare att gå vilse när man ser mest ner på sina fötter. Man behöver åtminstone då och då lyfta blicken mot horisonten.

Det är som att en blick långt fram drar oss fram åt det hållet. Vi vet vart vi ska. Vi leds dit.

Det är på det sättet vi upptäcker faror fortare. Så att vi kan parera vår väg.

Det är då vi har lättare att hitta ljuset. När vi på något sätt vandrar i dunklet av olika skäl så behöver vi hitta ljuset. Att då upptäcka det så tidigt som möjligt hjälper oss. Vi dras då fram mot ljuset. Samtidigt upplevs inte mörkret så mörkt längre.

..den som ser långt hittar rätt

Våga lyft blicken. Våga se bort i från närhetens faror. Se över dom och in i framtidsljuset.

Kanske blir då dina steg fastare och du snubblar mindre. Ja, det blir lättare att gå framåt när vi fäster vår blick lite längre fram.

Till sist en vers från psaltaren 68

Lovad är Herren!

Dag efter dag bär han oss,

Gud är vår frälsning.

Eftertänksamhet

Eftertänksamhet

I tider av snabba klipp där vi inte har tid att vänta blir eftertänksamhet inte så populärt.

Vi ska liksom snabba på. Inte analysera för mycket. Att dra på det är inte denna tidsålders melodi.

Jag tror vi behöver mer av just eftertänksamhet. I vad vi säger till och om varandra. Hur vi handlar. Hur vi lever. Vad vi tänker om oss själva. Hur världen ser ut. Ja, listan kan göras lång

Man skulle kunna beskriva det som att reflektera på djupet.

Att helt enkelt tänka efter före. Så att vi inte behöver bli efterklok i eftertänksamhetens efterdyningar.

Hade vi gjort det hade vi kunnat spara många onödigt lidande eller sorg.

Genom att vi gör det kommer vi att bygga mycket mer hållbart på alla plan. Ja, det kan ta lite längre tid. Men det är det värt.

Påminna om liknelsen av dom som byggde hus. En byggde på sand. Enklast snabbast och för stunden mest rätt. Vind, blåst och regn kom. Huset rasade. Men så fanns det den som byggde på klippan. Lite bökigare och tog nog lite längre tid. Men när regn, blåst och vind kom stod huset kvar.

Det är att leva eftertänksamt. Man bygger helt enkelt på klippan då.

Att återställa

Igår satt jag i ett intressant samtal om mission i butikens lokaler. När jag kom hem insåg jag att jag glömt en sak. Fick återvända. När jag kliver in i lokalerna så gör jag en miss med larmet. Larmet går igång. Med lite mickel så kan jag återställa larmet. Gjorde det jag skulle och kunde vända hem igen.

Återställa.

Ibland behöver vi återvända till det gamla beprövade. Vi har testat mycket. Inte alltid med framgång. Men vi behöver komma tillbaka till gamla välbeprövade för att finna grundtryggheten igen.

Lyssnade på kommentatorn som analyserade slalomåkarens miss i backen. ”Han behövde hitta självförtroendet igen”. Vederbörande menade att den behövde ”komma tillbaka till dom vanliga enklare tävlingarna för att hitta segrarna igen. På så vis få nytt självförtroende. Sen anta utmaningen i dom svårare tävlingarna igen. ”

Ibland behöver vi återvända till det beprövade som funkade. Vi hittar grunden igen. Då får vi nytt mod att pröva det nya svårare.

Ibland låser datorn sig. Så illa att vi behöver återställa den till hur den var från allra första början. Så börjar den funka igen och anta nya svåra utmaningar. Fabriksåterställning. Lite typ så kan livet behöva återställas.

När vi sprungit lite för långt och fort i livet kan vi behöva stanna upp. Lyssna in. Återställa. Komma tillbaka till basic igen. Kanske börja om. Kanske återknyta till det enkla när vi krånglat till det för oss.

I en relation som gått snett kan återställa läget genom att bestämma sig att börja om. Inte så dumt vak när det är svårt att reda ut allt. Att man förlåter varandra och helt enkelt börjar om.

Var inte rädd för att stanna upp. Man kan alltid börja om. Var aldrig för stolt för det.

20200202

Idag infaller ett datum som är unikt. Det infaller visst bara vart 900:e år ett sådant datum. Det är ett palindromtal. Man kan alltså läsa det från båda hållen. Helt unikt

Något annat som är helt unik är du. Ingen är som du. Kolla bara in ditt fingeravtryck. Helt unikt. Varje finger du har har ett unikt avtryck.

Vi kan påminna om varandra. Men likväl är vi olika. Enäggstvillingar kan uppfattas så lika. Ändå finns det som skiljer. Varje person är unik. Så även du.

Du är älskad för den du är. Du är ingen kopia. Du är inte en efterhandskonstruktion. Du är ingen slump. Du är unik.

Du är dock ingen palindrom. Från vilket håll man än ser på dig är du olik. Du är unik från alla håll.

Ingen är som du. Du är du och du duger. Älskad för sin egen skull.

Finns ett underbart ord från skapelsens ögonblick. Gud såg på sin skapelse. ”Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott.”

När du skapades såg han att det var gott. Mycket gott.

Du är unik. Du är du. Det är gott nog. Du duger. Du är älskad för den du är.

”För att klättra högt, måste du börja lågt.”

”För att klättra högt, måste du börja lågt.”

Ett citat från Jiddu Krishnamurti

Vad det egentligen säger är att allt börjar i den ringa begynnelsen.

Vi vill allt för ofta att det ska börja på topp. Liksom bäst från början. Nästan som att en seger är vunnen innan ens matchen har börjat.

Vi har liksom inte tålamod att vänta.

Ska man klättra upp på en stege så får man allt ödmjukt börja på första pinnen.

Det handlar om tilltron att det växer fram något ur det lilla.

Att ta steg för steg är både enkelt men ack så svårt ibland. Vi vet så väl, innerst inne, att det är just så det är. Man tar steg för steg. Men ändå vill man hoppa över massa steg. Man tror att det är ett vinnande koncept. Fast man innerst inne vet att så är inte fallet.

Jag menar inte att ”högt” är det ända bästa resultat som finns. Vad jag funderar kring är allt börjar i den ringa begynnelsen. Låt det vara så. För då blir det inga luftslott. Det blir en hållbar långsiktigt framgång.

Våga ta steg för steg. Då kommer du längst.

Han är en så förstående Gud.

Det finns en sång som jag blev påmind om när jag skulle gå och lägga mig igår kväll. Det är Roland Utbults låt ”Han är en så förstående Gud”.

Lyssna gärna på den. Den har en bra text.

Ibland känner vi oss missförstådda. Folk tolkar oss på ett sätt som göra att det blir liksom fel. Vi sårar. Och vi såras.

Till det kan tron sättas på prov. Vi hamnar i tvivel. Det kan gunga. Ibland lite väl mycket.

I sången finns det en textrad jag tror behöver skrivas idag

” Han vill föra dig till en trygg och säker hamn ”

Misströsta inte. Tillåt dig att lita på det. Följ med honom dit. Du kanske inte riktigt vet hur det ska gå till. Lita bara på att det kommer att funka.

Han, vår Herre och Gud, är en så förstående Gud. För en en tid sedan landade jag i en tanke i min bön. Gud vet allt. Även det jag har så svårt att beskriva med ord. Där orden även inte räcker till. Det bottnar , tänker jag, i att han är en så förstående Gud. Så tack Roland, för att du påminner mig om det i din sång.