Guds bild av omständigheterna.

Tänk vad omständigheter kan oroa oss. Bekymmer som kan göra att vi riskerar ge upp. Kanske vi får någon form av ångest för att vi inte kan se hur det ska bli framöver.

Jag formade en bön som jag bad för en god vän för någon dag sedan. Jag bad ungefär så här:

Jag ber att Gud ska vara med dig i allt du möter. Att Gud ska ge dig sin bild av omständigheterna du möter så att du inte dras med i onödig oro”

Jag tror att det kan vara en bön för fler. För kanske är det just detta vi behöver för att släppa oro. Att Gud får ge oss sin bild av omständigheterna. Att Gud får visa oss hur han ser på det ur sitt perspektiv. Det perspektiv som är från ett möjlighetsperspektiv.

Det gör att vi inte behöver dras in i en onödig oro. Respekt ja. Ödmjukhet ja. Men inte onödig oro.

En onödig oro tar så mycket energi. Det därför jag kallar den onödig. Istället för att den oron för fäste och växer till får den hamna i rätt proportion. Alltså utifrån Guds syn på omständigheten. Då kan oron få landa hos Gud. Då blir den inte riktigt så hotfull.

Så bönen jag bad för min vän ber jag för dig också. Kanske kan den bönen få följa dig denna vecka på ett speciellt sätt.

När tiden stannar . . . 🕰

Vi sitter i ett samtal i kyrkan. Klockan 10 i 12 ska vi gå till matstället. Strax innan dess händer följande:

Batteriet i klockan orkar inte riktigt. Så typ 12 i 12 börjar den bara stå och hacka. Tänk vad vi fick extra tid att prata färdigt. 😂

Det blev ju lite kul av det. Men erkänn, visst vore det skönt om det hände lite oftare. Man liksom fick ett andrum att göra klart. Tiden stannade upp så att man hann ifatt liksom.

I bibeln kan man till och med läsa om att tiden gick tillbaka. Nu ska vi inte blanda ihop det med då vi får sommartid eller återgår till normaltiden. Eller åker åt rätt håll över datumgränsen så att klockan vrids tillbaka.

Ibland kan jag uppleva att tiden bara skulle vara till min fördel. Att den ödmjukt bara väntade in mig lite. För det är så tråkigt att inte hinna klart.

Tänker också på dom där underbara stunderna då man upplever något utöver det vanliga. Man vill liksom bara få njuta av det en liten stund till.

Eller när man håller på att missa bussen eller tåget. Visst vore det skönt att då bara pausa tiden lite.

Jag fattar ju självklart att det inte går. Att jag borde varit ute i mer god tid. Eller startat processen snabbare. Eller varit lite mer effektiv. Eller helt enkelt inte gjort det så komplicerat.

Tänk vad vi är beroende av att hålla koll på klockan. Jag tänker mig att så kommer det inte vara i himlen. Där finns inte begreppet tid. Vi är i en evighet där vi inte behöver räkna minuter och sekunder. Vilken glädje och frihet. Tills dess får vi väl överleva att tiden inte stannar när vi är lite sent ute med något.

Byta håll

Jag vandrar iväg på min rätt vanliga promenad. När jag kommer till spårets början i Kronskogen får jag en snilleblixt 😉. Jag går åt andra hållet än jag brukar. Jag byter helt enkelt håll. Går varvet i motsatt riktning än jag är van vid. Vilken otrolig vågad skillnad kanske du tänker sarkastiskt. Håller med. Inte alls så revolutionerande. Inte alls.

Men det är ändå lite att reflektera över. Tänk vad vi är vanemänniskor. Samma promenadväg, samma frukost. Det är väldigt mycket ”samma” i livet.

Men det ger ett nytt perspektiv. Korsningarna på spåret ser annorlunda ut. Träden ser annorlunda ut på andra sidan. Det som förr var uppförsbacke är nu medlut. Skogsgläntor får ett annat perspektiv när man ser det från en ett annat håll. Solen tittar fram på ett ”annat” sätt.

Det finns en berättelse i bibeln om när lärjungarna var ute och fiskade. En hel natt. Dom fick ingenting. Då uppmanar Jesus dom att försöka en gång till. Men nu ska dom lägga ut näten från andra sidan på båten. Det är samma sjö. Samma båt. Samma nät. Samma lärjungar. Denna gång fick dom så mycket fisk att båten höll på att gå under.

Ibland tror vi att vi måste göra så radikala förändringar. När det egentligen bara är att ”byta varv” eller lägga i näten ”på andra sidan”.

Men det behövs ibland en justering. En eftertanke. Förändra något litet. Så blir det välsignat i livet. Framgång. Eller en ljusare tid.

En utmaning idag är att våga göra den lilla förändringen som kan betyda den stora skillnaden. Att våga se att det man nu gör behöver förändras för att frukten ska komma. Ibland krävs det stora omorganisationer. Men oftast är det bara att byta varv eller lägga näten på andra sidan. Skulle tro att den största ingrediensen som först måste till är ödmjukhet. Sen klarsynthet att se. Och mod att förändra.

Men det börjar nog med att man bara byter håll i varvet så man ser det från en annan vinkel. Det löser nog rätt mycket.

Våga byt varv på din livsvandring.

Gud är i morgondagen

I Josua 3:5 kan vi läsa…

Och Josua sade till folket: ”Helga er, för i morgon ska HERREN göra under bland er.”

Gud som är i morgondagen vill hjälpa oss att leva i nuet och ha ett framtidsperspektiv i nuet och vara bredde på vad morgondagen har i sitt sköte.

Texten talar om att Gud har något för oss i morgondagen som vi behöver göra oss redo för idag.

Kanske vi mest låter Gud överraska oss med vad han vill. Alltså att vi inte förbereder oss på vad som eventuellt kommer.

Möjligen utgår vi ifrån att det är omöjligt att veta eller så har vi inte tid eller möjlighet att söka det.

Jag tycker mig se en poäng i versen…. ”Gör er beredda för i morgon händer det något. Något som ni behöver vara förberedda på.

Det finns naturligtvis en fortsättning på vad det var som hände. Det får du gärna läsa vidare om. Men min poäng är att detta har en vidare dimension.

Att det Gud vill göra i våra liv har en startsträcka. Den handlar om att göra sig beredd. ”I morgon” var när detta skrevs verkligen i morgon. I vår kontext tänker jag att det kan vara i morgon eller i närtid.

Själva poängen är att-göra-listan sig beredd och mottaglig för vad Gud vill göra.

Vill du det? Jag tror det är en nyckel för våra liv. Kan helt enkelt vara det som behövs för att det ska bli möjligt. Din och min förberedelse i att ta emot från Gud.

Väl värd en reflektion en dag som denna….

Ps Du behöver inte vara rädd för morgondagen. Gud är redan i den och tar emot dig in den. Han välkomnar dig in i morgondagen och går med dig. Han vet vad du kan möta och vill hjälpa dig igenom den. Ds

Min inre klippa

Mina ögon föll på en psalm i bibeln. Psalm 73:26 Den visar på något förunderligt gott. Läs den så får du se

”När min kropp och mitt hjärta ger upp, är Gud mitt hjärtas klippa och min lott för evigt.” Psaltaren‬ ‭73:26‬ ‭SFB15‬‬

Ibland tänker jag att det är viktigt att det är em stadig grund där jag sätter mina fötter. Har ju testat att gå på en myr en gång. Det är lite otäckt när man känner att underlaget inte bär.

Så har jag tänkt mig trons vandring också. Att Jesus är klippan. På honom tror jag. Mina trossteg blir fasta.

Denna text ger en annan vinkel eller bild. Gud är mitt hjärtas klippa. Bilden visar på att klippan finns i mitt inre. Inte under mina fötter. Det gör att min inre liv får en fast grund. Det blir inte gungfly i mitt inre. Den fasta tryggheten smittar av sig i livet.

Livet har så många svängningar. Så många prövningar i olika dimensioner. Att då känna att det finns en inre klippa som bär min framfart är och blir fantastiskt.

Du har en klippa i ditt inre att vila dig emot. Den klippan håller för vad du än möter. Det är din trygghet. Den klippan kallas inte bara för Gud. Den klippan är Gud.

Att se minuterna gå

Tiden läker alla sår är inte precis det vi vill höra ibland. För gör det verkligen det? Ja ibland. Ibland inte verkar det som.

Att landa och låta tiden gå. Att låta minuterna följa på varandra och själv ”stå och titta på”.

Men jag tror det ligger något i att ibland bara backa tillbaka. Låta tiden och minuterna bara passera. Liksom bara se på att tiden går. I det ligger det ett barmhärtigt läkande. Vi kämpar inte. Vi gräver inte heller. Utan vi låter oss hämta andan.

Det finns sådant som du kan känna vara en klump i bröstet. En käpp i hjulet. Ett misslyckande som tär.

Allt går inte att lösa. Allt går inte att återställa. Alla knutar går inte att knyta upp. Det gör att vi behöver lära oss att förhålla oss till det. Lägga det, som jag skrev en annan gång, i minnets arkiv där det kan få ligga långt bak.

I det handlade finns det läkedom. I det handlandet ligger ett framåtskridande. I det ligger en ny tid i livet.

Så kanske behöver du luta dig tillbaka en tid. Kanske behöver du låta tiden gå lite. Se hur minutrarna går. Med tiden är det dags att gå vidare. Men låt dig återhämta dig. Det är ingen fara. Du kommer vidare. Det finns något hälsosamt i att se minuterna gå

Provtänka

Igår lärde jag mig ett nytt uttryck. Att man kan provtänka.

Ibland brukar jag fundera på att det liksom går fel i tänket. Man tänkte fel. Eller när det blev lite fel så skyller man på att det gick lite fel i tänket.

Tänk vad världen skulle se bättre ut om alla provtänkte innan man tänkte på riktigt. Provtänkte på besluten innan man fattade dom på riktigt.

Då skulle vi ha chansen att kunna rätta till mycket innan det hann gå fel. Vi hann höra oss själva hur tokigt vi tänkte innan vi tänkte klart.

Det skulle vara något för alla i riksdagen. Eller EU. Eller FN. Eller NATO. Jag tror den tekniken skulle behöva läras ut i skolan. Att man tillsammans provtänkte högt så att man kan korrigera varandra.

Det kanske ligger i att tänkte efter först. Att inte springa för fort till handling. Det är ju inte så farligt att tillsammans kan ge varandra högt i tak i tänket och diskussionen. Sen när det är gjort kan man tänka mer skarpt och fatta beslut.

Så låt dig provtänka lite. Det är inte så farligt. Det kommer säkert att hjälpa dig till bättre genomtänkta beslut.

Spänningsfält

Vi lever rätt ofta i ett spänningsfält. Mellan att få o inte få. Olika vägval i livet. Kanske inte alltid regler och paragrafer. Men åt hållet att leva på ett sätt som välsignar mitt liv. Inte drar ner det.

Tänker att vi hamnar rätt ofta i olika valsituationer. Vi rådbråkar oss vad som bli bäst. Rädda att fatta fel beslut. Valen kan till synes vara många. Eller så är det bara två val som ställer till det för oss. För tänk om det fanns fler möjligheter. Fler nyanser.

Men en sak finns där. Inget svenskt lagom i det. Inte gyllene medelväg. Det handlar egentligen inte om kompromisser heller.

Vägen genom spänningsfältet – att följa Jesus.

För Jesu uppmaning är, på ett sätt, ganska enkel. ”Kom och följ mig”. Han har lovat att vara med oss. Hjälpa oss. Med vägval. Att leva livet rätt. Så att det kan välsigna vårt liv. Och djupas sätt är det bara det vi behöver. Att följa. I det följandet finns kraften.

Krångla inte till det. I dina val. I din längtan att välja i livets olika vägkorsningar. I följandet finns det ett löfte om att Jesus ska vara med dig alla dagar. Han vill inget hellre än att leda dig rätt. Hans perspektiv är långt mycket skarpare och bättre än någon annan.

En ton kan vara avgörande – det kan vara din

Igår satt jag på konserthallen i Eskilstuna. En magnifik stund. Symfoniorkestern tog sig an rätt svår musik och lyfte den snyggt.

Det som slår mig är att en spröd ton kan komma igenom den stora massan av ljud. Enskild enkel rätt ”ynklig” kan tyckas men så avgörande viktigt för hela ljudbilden och dess upplevelse.

Å ena sidan kan man tycka att den var rätt onödig. Att man hade kunnat klara sig utan den. Men den behövdes verkligen för att ge musiken ett särkilt lyft.

Tänker mig att precis så är livet. Man kan tycka att just sin ton är obetydlig. Alla andra verkar ha, med all rätt, det större utrymmet. Osäkerheten kan tränga sig in. Så blir man lite osäker. Man tystnar mer och mer. Så glömmer man att alla toner är viktiga. Även dom, till synes, mer enkla. Om man håller fast i bilden av en orkester så är det dirigentens roll att lyfta fram den tonen. Att hålla tillbaka andra för att just den tonen ska få möjlighet att komma fram.

Det slår mig också att många kan spela samma stämma och ändå låt som ett instrument. Samstämmigheten är av högsta betydelse i en orkester. Personerna i samma stämma behöver lyssna in varandra för att det ska låta bra.

Din ton behövs. Även om du inte spelar förstafiolen. Även om du skulle önska att du fick spela alla stämmorna själv. Var tacksam för den ton och stämma du fått. Tjäna med den. Och du, du är inte så dum på din stämma. Du gör det rätt bra.

Kom ihåg att just din ton kan bli den avgörande tonen. Den som gör skillnad. Som gör att man kommer ihåg det. Så våga din ton. Spela den när tillfälle ges.

Att vänta in

Att vänta är väl inte den bästa egenskapen alltid. Ska inte dra alla över en kam. Men det där med att vänta är det rätt många som har vissa bekymmer med. Bara att se hur det går till i rusningstrafiken hem från jobbet. Eller i en affär där expediten tar lite för lång tid på sig.

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge

Kanske byter många ut ordet ’aldrig’ till ’alltid’. För så är det nog rätt ofta.

Att vänta in rätt tillfälle är inte alltid så lätt. Utmanar uthålligheten och tålamodet.

Tänker att så är det i tron också. Man ber om något. Men behöver något. Man väntar på svar. Man kanske upplever att man fått ett tilltal om något ska hända. Men man vet inte när och hur. Då är det svårt att vänta.

När tiden var inne…

På många ställen i bibeln förstår man att Gud kom med sin hälsning/löfte/uppfyllelse när tiden var inne. Alltså när det var rätt tid. När det var rätt omständigheter. När förutsättningarna var som allra bäst. Det är just det som det svåra och vår utmaning.

Det finns löften i bibeln som fick sin uppfyllelse många hundra år senare. Så om du och jag får vänta en något för lång tid så kanske vi kan ha överseende med det. För om svaret kommer för tidigt blir det också tokigt.

Det finns en rätt tid för dig

Det finns en rätt tid för dig. Ett tillfälle som är givet dig speciellt. Det är då Gud svarar. Att vänta till den tidpunkten är det bästa du kan göra. För det finns en tid för dig. Vila i det.

Det kan vara så att omständigheterna just nu inte är dom optimala för dig. Din gåva, ditt uppdrag, får ligga ett tag. Kanske den kommer mogna i det. Utvecklas till något bra. Så vila i att nuet har sin tid. Uppfyllelsen sin.

Att vänta in …. är i grunden en god idé. Jag tycker mig se Guds välsignelse i det. När tiden är mogen, tidpunkten rätt, sker det. Då blir det som bäst.

Det finns en rätt tid för dig. Vänta in den och du kommer rätt. Jag ber att du ska få tålamod att vänta, bli beklädd för den tid som kommer. Att du ska få vila i väntandet.