Månad: februari 2023

Publicerat den

Det finns ingen måtta på hur han kan överraska

Som om Job inte borde tänkt den tanken förut? Tomas tar upp detta i sin andaktsbok. Tomas skriver”

”Gud kan överraska och göra det på ett underbart sätt. Detta är viktigt: Även om man inte ser Gud komma på någon av de vägar man själv känner till så kan Gud komma på någon oväntad väg som bara han vet om. Gud rör sig fritt i det fördolda…/… Gud kan överraska. Han kan skapa vägar där inga vägar finns. Det är en av Guds specialiteter.”

Jag minns när vi var ett gäng i Tanzania för några år sedan. Vi var på väg ut till kusten. Där åkte vi helt plötsligt på ställen där det inte såg ut till mycket av väg. Men fram kom vi. Till ett hus där man hade lagat mat åt oss.

Kanske är det likt Job att du visst vet om att den bästa vägen är att vända sig till Gud. Hur livet än ter sig.

Men ibland kan det vara bra att påminna sig om att den vägen finns. Att den vägen är bäst.

Att vi gärna dikterar villkoren för hur Gud ska svara är väl ingen nyhet. Gärna på det sättet som vi vill. Men han kan överraska oss. Han kan skapa vägar i väglöst land. Han kan skapa möjligheter i ett hav av omöjligheter. Så varför ska vi styra honom? Låt honom svara som han vill. På det sättet som är bäst för dig just nu. Det är också en av hans specialiteter.

När du minst väntar det så kommer han med svaret. Det är så bra med Gud. Han har en perfekt timing.

”Vore jag du skulle jag vända mig direkt till Gud … / …. Det finns ingen måtta på vad han kan göra.”

Idag ber vi för riksdagsman Gustaf Göthberg (M)

Publicerat den

Läs med mig – Nehemja bok Kapitel 8

Samlades folket som en enda man … 8:1 Detta är en nyckel. Man både i olika städer, olika platser, var olika familjer, men samlades son en enhet. Styrkan i att mötas som troende är samhörighet. Så även mellan olika länder. 

Bad om att få lagen uppläst … 8:1 Det är stor skillnad att få läsa Guds ord framför folk som vill höra än tvärtom. Jag ser att en pterddkan är något vi gör tillsammans – predikanten och publiken. Lagen lästes på en öppen plats – ser du bilden? Det är öppet och transparent. En viktig del i läsandet. Sen finns det ett läsande till. Att läsa meditativt för sin egen skull. Lika viktigt det. 

Så att man förstod … 8:8 Kan tyckas överskurs att Nehemja noterar att man läste så att man förstod. Men betänk – det är inte alltid givet att det språkbruk som används inte alltid förstås av alla. Hur skall en nyfrälst förstå ”Kanaans tungomål”. En god reflektion som vi behöver ha med oss när nya kommer till tron. Att förklara är en viktig ingrediens i läsandet av bibeln. 8:12 – man firade stor glädje när man förstått de ord som hade förkunnats för dem. 

En helgad dag … 8:9 Genom bibeln ser vi dagar som blir speciella. Sabbaten är en. Lövhyddohögtiden några andra.  Dagar som skulle vigas åt gemenskap med Gud och vila tex. Jag tänker att vi behöver en renässans av helgade dagar som vi viger till att läsa bibeln, umgås med Gud i relation och bön. Vår söndag som på något sätt skall vara vår vilodag blir fylld med massa uppgifter. Kanske skulle vi behöva fundera på hur vi kan helga en dag då och då och låta det vara en dag mellan oss och Gud.

För att studera lagens ord närmare … 8:13. Trots att man hade förstått (8:12) så studerade man lagen på nytt för att förstå den ännu bättre. Det man upptäckte försökte man följa. 

Läsandet var centralt … 8:18 Under lövhyddohögtiden läste man mycket ut skriften. Från dag ett till dag åtta. Högtidsförsamling. Man vigde dessa dagar på ett speciellt sätt till andlig gemenskap och undervisning. Kanske är det inte så dumt att viga enperiod för detta. Tex Nyhemsveckan, Torp, Hönökonferensen, Lapplandsveckan och vad nu alla olika ”längre” konferenser heter. Några dagar i rad för just sådan gemenskap. Kanske är det en väl investerad semestervecka. 

Vad säger texten till dig? Vad tar du med dig? Skriv gärna ner några tankar som du kan återvända till. Vill du reflektera med mig så är du välkommen. 

Publicerat den

-”Hur är det fatt?”

Läser i gamla testamentet om Hagar. Hon hade flytt från sin familj. Kände sig så ensam och övergiven. Ja, hon hade till och med drivits bort. Hon var inte önskvärd längre.

Hon har med sig sin son där hon irrade runt i öknen. Vattnet tog slut. Maten tog slut. Där ger hon upp. Lägger sin son under en buske. Hon kunde inte se på när hennes son skulle dö. Där och då hör Gud pojkens röst. Då händer det. Gud ropar till Hagar:

-”Hur är det fatt, Hagar?”

Hon som drivits bort, hon som var övergiven, hon som hade kommit till vägs ände, hon som nu gett upp då situationen ser minst sagt hopplöst ut då ropar Gud…

-”Hur är det fatt, Hagar?”

Hon får höra dom uppmuntrande orden ”Var inte rädd!” Där får hon löftet om att pojken ska inte dö. Nej, han skall bli början till ett stort folk. Messenger skriver: ”-Ge honom en rejäl kram!” Pojken var, även han, rädd. Han behövde känna trygghet.

Där, mitt i öknens svårighet och övergivenhet visar Gud Hagar på en brunn med friskt vatten. Där släcktes törsten både hos henne själv och hos pojken.

Den här berättelsen kan verkligen uppmuntra oss. Kanske känner du igen dig på något sätt. Och Gud ser dig i din öken. I det du kämpar med. I det du är orolig för. Han säger likt till Hagar:

-”Hur är det fatt, (ditt namn)?”

Var inte rädd. Här är inte vägs ände. Här börjar en ny väg. Den torrhet du kan uppleva finns det en brunn hos Gud som vill släcka din törst. Det kanske inte skall bli ett stort folk som skall utgå från dig. Men det finns en välsignelse som skall komma ur ditt liv till andra. Så var inte rädd. Gud har hört din tysta bön, ditt rop från ditt inre. Han har koll på läget.

Idag ber vi för riksdagsman Jytte Guteland (S)

Publicerat den

Läs med mig – Nehemja bok Kapitel 7

Vad hjälper det med en mur om inte dörren är på plats? … 7:1ff När muren var klar fanns det fortfarande hål kvar där dörrarna skulle vara. Nehemja sätter in dörrar. Det går ut order om när dom skulle vara öppna och stängda. En dörr kan bli en svängdörr. Alltså vem som helst kan gå in och ut. Ingen kontroll alls. Den kan missas så att den står öppen under natten när människor som vill illa rör sig mer i skydd av mörkret. Dörrarna skulle ha vakter. Inte öppnas förrän solen stod högt. Och stängas vid ett säkert tillfälle. Det var det egna folket som skulle akta. Man kan inte leja bort grindväktaren. Händer det något så drar den Nej, ett eget uppdrag och ansvar. Dörren in till ditt liv måste vara intakt och säker. Inte en svängdörr med allt det kan föra med sig. Vem och vad släpper du in i ditt liv?

Återvända … 7:4ff Israels folk var bortförda. Men nu började man återvända. Där fanns folk som kunde betjäna i templet och i staden. Det var sångare. Dörrvaktare. Tempeltjänare.  Man bidrog med ekonomiska bidrag för att att täcka kostnader. Landet blev välsignat med det återvändande folket.

I vårt land, i vårt samhälle behöver vi ett återvändande folk. Återvända till dom städer och samhällen där kristna har blivit i minoritet. Där församlingar blivit för små. Avflyttning har säkert skett på grund av arbete mm. Men vi behöver se ett återvändande på det planet.

Vi behöver ett återvändande till den kallelse man en gång fått men som man lämnat eller övergivit. 

Vi behöver se att människor som tappat tron återvänder till Gud och hittar sin tro igen.  

Vi behöver se ett återvändande där församlingen och kyrkan får den position i samhället den ska ha. Inte först och främst en kopia på gamla tider. Utan för den tid vi lever i nu behöver kyrkan vara en kraft och resurs.

Vad säger texten till dig? Vad tar du med dig? Skriv gärna ner några tankar som du kan återvända till. Vill du reflektera med mig så är du välkommen. 

Publicerat den

Återvändande folk

När jag skriver dessa funderingar är jag ingen i en period där jag läser Nehemja bok i bibeln. En intressant bok på många sätt. Bland annat kan vi förstå att det judiska folket vände hem efter att blivit bortfört. Nehemja bygger upp muren och sätter in portarna i muren igen. När allt är klart flyttade man tillbaka till Jerusalem för ett bebo staden igen.

Jag tror att vi behöver ett återvändande folk idag med. Samhällen hade en gång en aktiv kyrka. Men många har flyttat och kyrkan och församlingen försvann den med dom.

Vi har många nyplanteringar med nya församlingen idag. Men det finns en återplantering som skulle behöva till. Och så kanske det inte i första hand handlar om nya kyrkor. Utan att orter får tillbaka troende som bor där. Kanske är det inte kraft nog att starta församling. Men kanske en bönegrupp. Med support av en församling på en annan ort. Att folk återvänder till orten som andra flyttat ifrån.

Jag tänker det skulle behövas för den stadens/samhällets bästa.

Mina funderingar kretsar kring hur kan små samhällen ha en andlig gemenskap? Tänker att större församlingar behöver ta ett större ansvar för att mindre samhällen har någon form av andlig gemenskaps. Kanske handlar det om att troende behöver flytta till mindre orter för att skapa en andlig gemenskap som tex bönegemenskap.

Jag tror att det kommer välsigna mindre samhällen men också den ”utsändande” församlingen.

Vårt land behöver ett återvändande folk

Idag ber vi för riksdagsman Hanna Gunnarsson (V)

Publicerat den

Läs med mig – Nehemja bok Kapitel 6

Onda planer …6:2 Man ville locka bort Nehemja från bygget. Man insåg att det var ända möjligheten att sätta käppar i hjulen för honom. Men han genomskådade det. I vårt livsbygge eller annat andligt bygga vill våra motståndare sätta käppar i hjulen för oss. Locka oss bort till annat. På ett sätt som smickrar oss. Som gör att vi känner oss efterfrågade. Så lockas vi bort.Vi behöver tänka klart. Håla fast vid kallelsen och uppdraget. Stanna upp och fråga oss varför lockas vi? Vad blir frukten? Hur påverkar det bygget? Så att vi kan bedöma läget. Här behöver vi Andens skydd och ledning. 

Att välja rätt … 6:3 Att välja rätt. Även om lockelsen kommer flera gånger. Nehemja stod fast. Han såg att trots att dom tjatade so var det en felväg. Han behövdes i bygget. Det skulle påverka det negativt om han gick. 

Lögn kan bli en strategi … 6:5ff När inte Nehemja kom på deras inbjudan bytte dom strategi. Man spred lögner om att han hade maktambitioner och ville bli kung. Skulle tro att vi skulle gärna vilja komma och dementera det. Inte Nehemja. Han svara att det var lögn.  Man ville skrämma allt för att förslag dom och så in splittring. Något som mycket väl kan ske i våra byggen. Så inlögn är ett effektivt vapen om man inte håller upp skölden. 

Intern splittring … 6:10ff. En ledare som Nehemja måste vara vaken för alla olika attacker . Detta kom inifrån egna led. Att genomskåda blir viktigt. Vi behöver verkligen Anden. Shemaja var sänd och köpt av motståndarna. Han hade lånat sig till något bedrövligt. 

Storsinthet … 6:14 Nehemja är en storsint man. Han låter Gud ta hand om sina motståndare. Likaså så vädjar han om deras omvändelse. Att Gud skall tänka på dom. Påverka dom. Det är lätt att vi vill påverka Gud att sända eld och domedag över våra motståndare. Det är inte upp till oss. Vi kan med tillförsikt överlåta det till Gud. Han är kapabel att ta hand om det på sitt sätt med sin makt. Den som vill förstöra ditt livsbygge kan han ta hand om. Det andliga församlingsbygget likaså. 

Bygget blev klart … 6:15ff. Efter 52 dagar blev bygget klart. Tillsammans kan man uträtta mycket om man drar åt samma håll. Vi ser att motståndarna såg att det folket hade utfört var Guds verk. Att det var gjort på hans uppdrag och genom Hans kraft. Det blir ett starkt vittnesbörd i vår trakt när vi får vara med om samma sak. 

In i det sista …. 6:19 In i det sista kom det brev som vill skrämma. Det kan bli en gaska stor aktivitet runt en församling som bygger efter Guds plan och uppmaning. Det gör att vi får inte tappa garden. Vi behöver uppmuntra varandra att stå fast. Och att vara rädd om en god relation med varandra. 

Vad säger texten till dig? Vad tar du med dig? Skriv gärna ner några tankar som du kan återvända till. Vill du reflektera med mig så är du välkommen. 

Publicerat den

När solen börjar värma…

Igår var det verkligen en vacker dag i Eskilstuna där jag bor. Klarblå himmel. Några minusgrader och en fantastik fin sol. Det har varit på tok för många dagar med ett molntäcke över oss den senaste tiden.

Morgonen började med ca -7gr. Mitt på dagen blev det lite mindre kallt. Ca -3gr. När man går där och solen börjar gå ner igen så inser man hur mycket den egentligen värmde. På väg hem hamnade solen mer o h mer bakom husen. Och ganska snart är det rätt kallt igen.

När vintern börjar passera januari och dessa härliga februaridagar kommer så känns det hoppfullt. När solen liksom börjar vinna kampen och ta över makten över luftens värme. Det är så det känns som att livet återvänder. Fast man haft det hela tiden.

Det är något speciellt över den tiden. När värmen sen gör att takdroppet kommer igång. Isen smälter. Snödropparna börjar visa sig. Då tänds ett hopp om ännu en vår.

När det frusna smälter gör det något gott med oss.

Det är så den andliga vårvintern också gör något gott med oss. När en kall tid då det varit kärvt i tron och den andliga atmosfären varit kylslagen blir man så tacksam för en andlig vår. När värmen vinner över kylan.

Ibland kan jag ana att det är något av denna värme på väg nu. Samtidigt kan jag också ana att den möter ett motstånd. För att låna en lösryckt versrad: ”Det gör inte när knoppar brister”. Och kanske är det så när kampen finns mellan kallt och varmt. En kall kroppsdel som värms upp lite för fort kan göra ont.

Genom kyliga tider gör solen så mycket mer nytta. På något sätt blir den mer viktig då. Den behövs för att motverka kylans framfart.

När vi läser vår bibel kan vi se hur den beskriver Gud som solen. I uppenbarelseboken kan man förstå att i den kommande världen behövs ingen sol såsom vi tänker den. Gud är detta ljus då.

Detta påminner oss om att när kyla tränger sig på i vårt inre har vi en värme att vända oss till. Gud ljus och värme. När vi fryser i vårt inre finns det en som vill komma som en vårsol och värma det frusna. Att öppna sig för den värmen, Guds ljus, är ännu bättre än den sol som nu försöker övervinna det kyliga.

Idag ber vi för riksdagsman Jörgen Grubb (SD)

Publicerat den

Läs med mig – Nehemja bok Kapitel 5

Förtryck … 5:1ff Det finns dom som behöver att vi står på deras sida. Ett behövande folk. Hur viktigt är det att vi inte förtrycker någon. Behandlar någon illa. Felfördelar resurser. Att slå på den som redan ligger är avskyvärt. Bildligt trampa ner någon är hemskt. Brukar använda ett utryck att ”ingen ska få sätta sig på någon”. 

Då överlade jag med mig själv … 5:6 Vilket härligt uttryck. Tänk att man kan överlägga med sig själv. Ibland står man ensam. Som ledare tex. Hur viktigt är det inte då att man är saklig och ”opartisk”. Tillrättavisning måste vara tydlig med skärpa men full av barmhärtighet. Lyssnande och möjlighet till omvändelse. 

Inte får orsak att håna oss … 5:9 Detta är en dimension jag tor vi missar bland. Inte för att det ska kväva oss. Att man inte får ha olika åsikter. Men mer åt att det borde väcka oss att vilja gör allt vi kan för att hålla sams. Så att inte våra motståndare får orsak att håna oss. 

Att hålla sitt löfte … 5:13 Hur viktigt är inte detta?! Nehemja hade behov av att markera det tydligt. Inte bara kräva. Han använder bilden av att skaka framstycket av sin mantel. En stark bild. En stark bild som Handbok för livet utrycker följande om: ”Nehemjas ord var egentligen en förbannelse . Om det inte höll sitt löfte kunde de inte räkna med Guds välsignelse.” Tankeväckande. 

Räkna mig det till godo … 5:19 Nehemja krävde inte det han hade rätt till. Han visste att folket var hårt pressat. Han valde också att delta i jobbet. Han kunde lätt ha fallit i att var den som bara gick runt och kolla detta andra jobbade. Tror att en viktig egenskap hos en ledare är att uppmuntra. Men också att gå före och visa vägen. Delta och göra sin del. Han vädjade till Gud att välsigna honom i det han stod i. Räkna honom det till godo en dag. Men han krävde inget löfte på det. 

  Att vara uppoffrande är en del i uppdraget och kallelsen tänker jag. Du är i gott sällskap när så blir. 

Vart tionde dag ….5: 18  Då togs det fram lite extra till maten. Inte för att jag uppmuntrar till att dricka alkohol. Men kanske är det en bra förebild och uppmuntran att vi behöver ibland uppmuntra lite extra. 

Vad säger texten till dig? Vad tar du med dig? Skriv gärna ner några tankar som du kan återvända till. Vill du reflektera med mig så är du välkommen. 

Publicerat den

Nyputsad

Du har nog sett dom förut. Mina silverskedar. Med jämna mellanrum behövs dom putsas. Dom blir ju rätt fula med tiden. Användandet och diskandet gör att dom svartnar. Men då finns det ett botemedel. Silverputs. Tur man har det , eller hur?

Och det blir en klar skillnad. Eller hur? Mycket trevligare att ta fram. Vill påstå att dom ”smakar” bättre i mun. Lenare och gör morgonstunden med yoghurt klart mycket trevligare.

I vår kyrka har vi möjlighet till förbön i anslutning till gudstjänsten. Ibland tänker jag att det är som dessa skedar. Man kan i livet känns hur det blir lite solkigt eller att det mörknar som dessa skedar. Man funkar som det brukar men det är lite som påverkar det negativt på något sätt. Att då få gå till förbönsstället är något speciellt. Att få uppleva att man inte bara gör något åt fasaden. För den är bara det ytliga. Att istället få uppleva att man berörs på djupet till en rening inifrån. Att , som dessa skedar, få tillbaka den sanna och rena vackra. Att man får återta sin rätta funktion.

Min fundering idag är hur vi har det med vår funktion i den gåva vi fått i livet. Har den fått sig en törn så den tappat lystern och kanske sin allra bästa funktion som mina skedar? Behöver den få ny fart? Kanske den behöver rensa, putsas upp, till god funktion? Är det något som solkar ner den? Kanske är det dags att uppsöka förbönsplatsen för att återinta den favör den hade? För att kunna återspegla Gud igen?

Ibland tror jag att vi behöver helt enkelt komma in under Guds reningsprocess i våra liv. För att rensa på det som vill kväva eller hindra oss i uppdraget. Det som vill försvåra uppdraget behöver bort. Det kanske kan beskrivas som att bli nyputsad igen. För jag tänker att det är inte alltid det är dom stora synderna som hindrar oss. Vi har bara samlat på oss ”världens slagg” som gör att vi tappat. Likväl behöver det göras något försatt kunna och få fungera fullt ut.

Idag ber vi för riksdagsman Mats Green (M)

Publicerat den

Läs med mig – Nehemja bok Kapitel 4

Ett rasande motstånd … 4:1-3;7-8 Man ska inte dra förhastade slutsatser att allt andligt bygge kommer möta hårt motstånd. För så är det inte. Men vi ser exempel rådet här. Och det får man räkna med. Tilltron till byggets hållbarhet är på minus. En räv skulle kunna få muren att falla. Inte heller är ett motstånd per automatik ett kvitto på att man är rätt. Men det kan vara det. 

Ropet till Gud … 4:4f ”Hör vår Gud” – till vem skulle dom gå om inte till Gud. Han hör våra rop också.

Då bad vi till Gud och … 4:9 Känner du igen det. Man bad medan man handlade. Man gav inte upp. Man tog fram en strategi under bön. Medan någon byggde på muren vaktade en annan (4:16). På så vis hade man ögonen åt alla håll. I det andliga bygget behöver vi ha flera fokus. En uppmuntra till oss att är Gud kallar oss in i ett nytt bygge att vi också är beredd på motstånd och har strategin för det. Minns när vi i Laxå hade ett ungdomscafe i församlingsvåningen bad samtidigt man i ett annat rum för ungdomarna och det som hände där. För dom troende ungdomarna som vill vinna sina kompisar för Gud. För alla besökare. På ett sätt en tvåvägesfront. Vi såg framgång under den tiden detta samarbete pågick. Så länge Josua hade armarna uppsträckta mot himlen hade armen framgång. Sänkte han dom vände det. Då hjälpte man Josua att hålla upp sina händer och man vann en seger. Nehemja hade en strategi att samla folket vid särskilda händelse. Man var utspridda på ett stort område. Liksom vi kan vara i staden där vi bor. När basunen ljöd skulle man samla där ljudet kom från. Där behövdes det extra hjälp. Eller där skulle dom ta skydd. 

Krafterna tryter … 4:10ff  Gruset var tungt. Men kanske var det oron över att ett anfall skulle kunna komma som var den största orsaken. Gruset blev, visst med all rätt men ändå, orsaken. Att då samla folket för att ingjuta mot blir en ledares viktigaste roll. Då gäller det att stå stadigt på visionens grund. Att få en vision är en sak. Att hålla fast vi den kan vara en utmaning. Att genomföra den kan vara knepigt ibland. Att slutföra den kan vara den svåraste delen

I det andliga bygget kan tider komma att man inte orkar. Du vet vart du ska. Du vet vad du vill. Men orken tryter. För det första: Det är inget konstigt. Klart att du kan bli trött. För det andra: Ge inte upp där. Backa lite. Hämta ny kraft (Jes 40:31). Ta nya tag och ta dig an uppdraget igen. När du backar hem lite har du tid och möjlighet att påminna dig om kallelsen och vem som kallat. 

Var inte rädda – tänk på Herren … 4:14. Att ha rätt fokus vid motstånd och rädsla. När rädsla smyger sig in kallelsen du har får du påminna dig om vem som kallat dig. Hur stor han är. Vad han kan. Den Gud som kallat dig är skaparen av universum. Han har all makt i himmelen och på jorden. Du har den bästa support du någonsin kan ha. 

Väl rustade … 4:18,23 Medan man byggde hade man sitt verktyg, sitt vapen och vatten på sig. Man var ständigt beredd. Tog sitt arbete på fulaste allvar. Bilden jag få av detta är att vi ska vara väl rustade. ”Verktygen” – uppdraget, det vi skall göra. ”Vapnet” – bibeln, väl förankrade i Ordet. Oj vad styrka det är att leva med den öppen.. ”Vatten” – bild på Anden. Anden som är vår hjälpare. Tredje personen i gudomen. Står i ständig kontakt med Fadern och Sonen. Svärdet (Ordet, bibeln) bundet vid höften.

När man skulle bekräfta en ed på bibelns tid la man handen nedanför någons höft. På samma sätt som man lägger handen på bibeln i en domstol när man går in under eden att tala sanning. Amerikanen håller handen på bröstet när han/hon svär trohetseden inför fanan. Man tänker att det är den övre delen av benet. Man gjorde detta när en underordnad avgav ett löfte till en överordnad, tjänare till sin sin herre, son till sin far. Ser du bilden. Svärdet hängdes på höften. Svärdet en bild på Bibeln. Vi, den underordnade till vår Herre som är överordnad. 

Vad säger texten till dig? Vad tar du med dig? Skriv gärna ner några tankar som du kan återvända till. Vill du reflektera med mig så är du välkommen.