Rörd ända in i hjärtat

Ibland kan vi känna inom oss när något särskilt händer eller är i görningen. Det liksom är något inom oss som vill säga något men vi förstår inte riktigt vad det är. Så försöker vi tolka dessa känslor.

Strax efter Jesu död går två personer mot Emmaus. Som benämns oftast som ”emmausvandrarna”. Dom är rätt bedrövade över vad som skett i Jerusalem, det som hade hänt med Jesus. Dom var kört berörda över det.

När dom går där slår en man följe med dom. Dom börjar samtala. Och samtalet kretsar om det som hänt Jerusalem. Det går djupare in i historien om vad som hänt. Mannen tar med dom i Moseböckerna och berättar om orsak och verkan på något förunderligt sätt. När dom sen hamnar i värdshuset och ska äta tillsammans försvinner denne man ut deras närvaro. Hur märkligt som helst. Men deras reflektion blev:

”De sade till varandra: ”Blev vi inte rörda ända in i hjärtat (brann inte våra hjärtan inom oss) när han talade med oss på vägen och öppnade (förklarade meningen i) Skrifterna för oss?”” ‭‭Lukas‬ ‭24‬:‭32‬ ‭SKB‬‬

Jag tänker mig att precis så här kan det upplevas när Gud gör sig synlig för oss men vi förstår det inte till en början. Vi kan känna inom oss att något är i görningen. Det liksom är något inom oss som vill säga något men vi förstår inte riktigt vad det är. Så försöker vi tolka dessa känslor. Men det är inte så enkelt.

Om vi är medvetna om detta så skulle det kunna innebära att vi skulle kunna vara med uppmärksam och förstående nästa gång han kommer. Eller hur?

Ibland tror jag att vi förväntar oss att Gud ska komma utifrån oss. Alltså komma till oss på något sätt. Kanske genom någon person som ett redskap för Gud. Men kan det varande att Gud kommer mer inifrån ? Att likt Emmausvandrarna uppleva att dom blev rörda ända in i hjärtat? Jag tänker att så kan det vara dom flesta gånger. Att Gud kommer inifrån oss. Inte för att vi är Gud. Men i Predikaren står det att Gud har lagt evigheten i vårt inre.

När Gud kommer oss nära blir vi rörda ända in i hjärtat. Det är en fantastisk upplevelse som gör att himlen landar inom oss. Det är det enorma med den kristna tron. För den är verklig och vi kan förnimma detta påtagligt inom oss. Så kanske är vi något av emmausvandrare vi med……


Idag ber vi för riksdagsman Gustaf Lantz (S)

Läs Jobs bok med mig – Kapitel 9

Varför skall jag drabbas så hårt? … Jobs klagande. Varför jag? Så hårt? Är det inte en naturlig mänsklig reaktion. Job visar sin otålighet inför Gud. 

Ord som man kan ångra … Job blir mer och mer otålig. Man kan notera att Job säger sådant som han senare ångra. Är inte det en tröst? Vi vill inte säga dumma saker. Men det kan bli så i lidandet. Job upprättas även där så småningom. 

Förlora hoppet … Mitt i lidandet kan man visst förlora hoppet och tålamodet. Då kan man behöva någon som lyssnar och hjälper att bearbeta känslor. Då behövs en människa med tålamod och uthållighet. Du kan bli till verklig hjälp i en sådan situation. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs Jobs bok med mig – Kapitel 8

Påminner igen om vad jag noterade i första kapitlets läsning: Gud säger också att Jobs tre bekanta (Elifaz, Bildad och Tsofar) har fel om Job, se Job 42:7. Deras repliker (Job 4-5; 8; 11; 15; 18; 20; 22; 25) och även troligtvis Elihos tal (Job 32-37) innehåller alltså uttalanden som Gud inte håller med om. Vi måste därför vara försiktiga att citera innehåll från den delen av Jobs bok i bemärkelsen ”Guds ord”, eftersom det är mänskliga tankar om Gud. Ordet för prat (hebr. milah) som också kan översättas babbel förekommer ofta här. De långa dialogerna som tuggar om samma ämnen gång på gång gör att läsaren också blir delaktig i Jobs frustration att få ett slut på allt detta mänskliga prat.

Job kan inte vara god? … Bildad drar en slutsats som bli knepig. Gud kan inte straffa en god människa – alltså är Job inte god. Även Bildad hade uppfattningen att en människas lidande måste bero på den själv. Att Jobs barn hade dött på grund av deras egen synd blir också märklig. 

Letade inte Job på Gud? … Bildad trodde att Job litade på något annat än Gud. Sådant kan inte hålla i längden. 

Trygghet … Trygghet är ett mänskligt grundbehov vi har. Vi kan försöka fylla den tryggheten med hjälp av pengar och ägodelar. Men det kommer inte lyckas. Det är Gud som ger en bestående trygghet. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Segern är vunnen

Påskdagen är den kristna trons största dag. Det är denna dag som visar och bevisar att Gud finns. Att Guds frälsningsplan fungerade. Hade Jesus aldrig uppstått så hade det varit ett fiasko.

När vi sen följer berättelsen om dom följande dagar så stryker dom under den seger som är på korset. Jesus visar sig för många personer på olika platser för att dom skulle se och tro.

”Då gick även den andre lärjungen in, han som hade kommit fram till graven först, och han såg och trodde.”
‭‭Johannesevangeliet‬ ‭20‬:‭8‬ ‭SFB15‬‬

Det hände mycket som gjorde att lärjungarna och andra som följt Jesus fick en stark tillit till att Jesus stått upp från det döda. ”Han såg och trodde” är ett sådant tillfälle.

Maria som kom till graven trodde det var trädgårdsmästaren hon mötte. Men det var Jesus själv. Ett sådant ögonblick kan man nog aldrig glömma. Eller när Lärjungarna är i rummet på övervåningen och helt plötsligt står Jesus där. Fast dörrarna var låsta. Så att vittnesbörden om att Jesus är uppstånden kan inte annat än vara sanna.

Det är något du och jag kan vila tillbaka på när tvivlet smyger sig på. Ögonvittnen har alltid stått högt i kurs. Det är dom som är garanten av en sann berättelse. Och när flera är samstämmiga så blir det en stark berättelse.

Så idag kan vi hälsa varandra med den hälsningen man ofta gör i kyrkan på påskdagen:

Kristus är uppstånden!

Ja, han är sannerligen uppstånden!


Idag ber vi för riksdagsman Marielle Lahti (MP)

En tom dag

Läste på nätet om Påskafton och hamnade på Wikipedia. Den skriver om påskafton följande :

Påskafton är i kristen tradition en ”tom” dag … / …. Detta beror på att Jesus ligger i graven och lärjungarna har låst in sig i rädsla för dem som låg bakom avrättningen.

Så särskilt ”tom” tycker jag nog inte att den är. Perioden mellan att Jesus för och uppstår beskrivs visserligen inte i många och långa kapitel. Men det innebär inte att det Jesus var sysslolös. Han vann just då den största seger man kan vinna. Då han gick ner i dödsriket.

Denna ”tomhet” är den period i mänskligheten som skapar en fantastisk väg till evigt liv. En himmelsk evighet tillsammans med Gud. Så den ”tomheten” vill jag inte missa.

Lärjungarna som stängt in sig av rädsla efter Jesu död kände däremot nog en stor tomhet. En tomhet som gav dom en känsla av uppgivenhet. Hur kunde det bli så här? Nu är man liksom tappade det man trodde skulle vara för evigt. Inte konstigt att det blev ett tomt vacuum.

Vi som läst facit vet ju hur det det går. Men inte dom. Eller? Jo men hade inte profeterna förutsagt det? Hade inte Jesus gjort det även han? Jo men visst var det så. Ändå smög sig tomheten in under skinnet.

Kanske kan du spegla dig i den känslan. Men fundera ….. kanske har Gud förberett dig också….. .

Idag upplever vi nog inte påskafton som ”tom”. Utan vi ser fram emot påskdagens uppståndelse.

Snart så. Snart så. I morgon får vi jubla.


Idag ber vi för riksdagsman Birger Lahti (V)

Läs Jobs bok med mig – Kapitel 7

Jobs ord kan bli till en hjälp … När jag läser detta kapitel får jag en känsla av att hans ord kan bli en hjälp till att formulera sin nöd. Att det blir en väg att inse att man inte är ensam om att uppleva lidande. Kan det ligga något i det?

Uppriktig .. Fylld av ångest kan man ana den bitterhet Job känner i lidandet, men han var uppriktig mot Gud. Jag tror att det är ett sätt att hantera våra känslor. Brukar säga att det är bättre att pysa ut det jobbiga än låta det spränga oss. Man kan ana att Job snuddar vid att anklaga Gud för att Gud är orättvis. Vad hade hans rena liv betytt egentligen. (Jmf 38:2)

Hur ser Gud på oss? … Är hans blick bestraffande som man anar att Job vill göra gälande i sitt lidande? Eller ser han på oss med kärlek? Det sistnämnda tänker jag att det är. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Förlåt dom för dom vet inte vad dom gör

Långfredag – detta år har jag blivit påmind om några ord från Jesus när han hänger på korset. Han har blivit hånad bespottad. Man har delat hans kläder mellan sig. Och där han hänger säger han orden som lyser extra fram i denna tid.

Herre, förlåt dom för dom vet inte vad dom gör

Inte bitter. Inte besviken på Gud att han inte skickat dom i döden för deras upptåg. Han inser att dom vet helt enkelt vad dom gör. Så vad han menar är att ”Gud , belasta inte dom för dom gärningar dom gör. För dom inser inte varför dom gör dom och vad det får för konsekvenser.

Jag tror att detta är en god förebild för oss hur vi kan handla. Att förlåta innan den som borde säga förlåt gör det. För ofta är det vi själva som blir mest låsta av det som drabbat oss.

Så var villig att förlåta. Det gör gott inom dig. Påverkar din omgivning på ett positivt sätt. Vi uppmuntras i bibeln att förlåta i den utsträckningen som vi själva vill bli förlåtna. Något av att gå före. Vill jag bli förlåten bör jag själv vara snar att förlåta.


Idag ber vi för riksdagsman Serkan Köse (S)

Läs Jobs bok med mig – Kapitel 6

Inte styra mina ord … I landet är det svårt att få orden att fungera på rätt sätt. Kan det vara så att Job inte vill klaga men ändå gör det? Inte konstigt i så fall tänker jag. Guds räds inte för det. 

Jämförs med smaklös mat … så upplevde Job Elifas stöd. Hur är det att bli föremål för felaktiga råd när man lider som met? Troligen gör det läget bara sämre. Kanske behöver man höra något mer kärleksfullt när man lidren dåliga synpunkter

Varje utväg .. I lidandet upplevs det som att varje utväg är stängd för oss. Återigen, kom ihåg slutet i Jobs berättelse. Den vägen är inte stängd. Hur det än känns här och nu.

Job vill ge upp … men det tillåter inte Gud. Han svarar inte på Jobs önskan att få avsluta sina dagar mitt i allt lidande. Och visst är det så det kan upplevas. Men Gud har allt i sin hand. Försöka att vila i det när det är svårt. 

Vart gick jag fel… Vännerna menar att Job gått fel och det är en frukt av det han nu möter. Men uppenbarligen visar de inte på en utväg för Job frågar efter den. Lätt att döma. Svårare att fria. 

Job hävdar sin oskuld … Det är inte lika med att vara syndfri om man är rättfärdig. Finns bara en som är helt syndfri och det är Jesus. Men han hänvisar till sin relation med Gud. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Inte som jag vill

Skärtorsdagen är på ett sätt själva ingången till påskens drama. Jesus kämpar i Getsemane inför det som komma skall. Han ber till Far Gud i himlen.

”Far! Om du vill, så ta den här bägaren ifrån mig! Men ske inte min vilja, utan din.”
‭‭Lukasevangeliet‬ ‭22‬:‭42‬ ‭SFB15‬‬

Han går ju tvärt emot vad man nog brukar tänka. Man vill ha sin egen vilja igenom. Men Jesus skulle gärna slippa detta. Men vet sitt uppdrag Ica kallelse. Så hans samtal med Gud slutar med att ’ske inte min vilja utan din’.

Jag funderar på hur ofta vi kan säga så för egen del. Kan vi till hundra procent vila i att hans vilja för mitt liv är den bästa?

Alltså man vill ju bestämma lite ju, eller hur? Eller?

I ljuset av den kamp Jesus gick igenom och visste vad som komma skulle tänker jag att det vore lätt att backa. Men inte Jesus.

Vår ovisshet kan göra att vi backar. Och vågar inte.

Men jag tror att vi i grunden vill att våra liv ska gå i den riktning Gud vill att vi ska gå. Inte i första hand sin egen vilja. Utan det som är bäst för oss.

Så kanske denna dags budskap är att våga be bönen som Jesus bad. En bön om att det inte i första hand ska ske efter vår vilja utan efter Guds vilja och plan.


Idag ber vi för riksdagsman Fredrik Kärrholm (M)

Läs Jobs Bok med mig – Kapitel 5

Låt mig först påminna om vad jag skrev som ingress (hämtat från kärnbibeln): Gud säger också att Jobs tre bekanta (Elifaz, Bildad och Tsofar) har fel om Job, se Job 42:7. Deras repliker (Job 4-5; 8; 11; 15; 18; 20; 22; 25) och även troligtvis Elihos tal (Job 32-37) innehåller alltså uttalanden som Gud inte håller med om. Vi måste därför vara försiktiga att citera innehåll från den delen av Jobs bok i bemärkelsen ”Guds ord”, eftersom det är mänskliga tankar om Gud. Ordet för prat (hebr. milah) som också kan översättas babbel förekommer ofta här. De långa dialogerna som tuggar om samma ämnen gång på gång gör att läsaren också blir delaktig i Jobs frustration att få ett slut på allt detta mänskliga prat. Kan vara bra att påminna oss om när vi läser följande kapitel.

Svårigheter är inte i grunden självförvållat … Vänner tar föregivet att det Job möter är på grund av hans synd. Dom hade inte hört Guds samtal med Satan. Berättelsen om Job visar att alla svårigheter inte är självförvållat.  

Tillrättavisade av Gud … Det kan aldrig vara fel att bli tillrättavisad av Gud när så sker för att det behövs. Vi ska vara tacksamma för det. Det hjälper oss. 

När du ger råd … Kom ihåg att sätt dig in grundligt innan du ger massa råd. Elifas är ett avskräckande bevis på det. 

Mogna … Elifas visar på en god sida. Vi mognar och växer i lidandet. Tuff lärdom men det ligger något i det. (5:17-18). Gud undanhåller inte svårigheter bara för att vi är troende och rättfärdig . 

Har du några tankar om detta avsnitt?