Läs 2 Samuelsboken med mig – Kapitel 12

Herren sänder ”omvändelse” … Davids fall gör att Gud sänder någon i hans väg för att väcka honom. När så sker i ditt liv, börja inte med att försvara dig eller bortförklara dig. Är du det sändebudet – se till att ditt sätt inte sätter hinder utan öppnar möjligheter istället. Annars faller uppdraget på ditt ”grepp” och syftet missar målet. 

Öppen hemlighet .. Vi kan tro att det vi gör i hemlighet förblir där. Förtal eller rykten som till synes är en hemlighet kommer i öppen dager. Det vi viskar mellan fyra ögon kommer höras i den större gruppen. Det vänder tillbaka på oss själva. Natans hälsning – ”Du har gjort sådant i hemlighet, men jag skall låta det ske inför hela israel…”

Davids Ånger … David inser. David ångrar. David får förlåtelse. Men det blir konsekvenser.

Davids ånger … leder till att han gör allt han kan för att be till Gud för att ändra på att hans son skulle behöva dö för sin synd. Medan barnet levde tänkte han ”Vem vet, kanske förbarmar sig Herren …” Han hoppades och bad om att Gud skulle ångra sitt beslut. 

Ett barn till … Batseba föder ännu ett barn ihop med David. Barnet fick namnet Salomo. Om det barnet står det att ”Herren älskade honom”. Samma Batseba. Samma David. Men denna gång välsignade Gud barnet. Tänkvärt. Herren sänder ett budskap via Natan: Barnet kallades för Jedidja – för Herrens skull. Namnet betyder ”Herrens älskade”. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Gud – den sista utvägen

Genom alla tider tror jag att Gud har varit den sista utvägen för många. Du vet, när man prövat allt och det inte har fungerat så har man vänt sig till Gud med ett ”om du finns Gud så hjälp mig”.

Ett tillrop som blandas av ”inte tro” med en ”förhoppning om” med något av en ”senapskornstro”. En tillit på ”vinst och förlust”. Och jag är övertygad om att trots att Gud blev den sista utvägen och det sista valet har han svarat många gånger – ändå.

Vad händer med oss när Gud blir den sist utvägen? Jag tänker att det blir ett liv med massa otrygga försöka att lösa det själv. Uppgivenhet när man prövat det sjuttioelfte försöket men det fungerade inte heller.

Tänk om Gud fick vara den första utvägen istället.

Jag tänker att innan jag försöker hitta lösningar som eventuellt fungerar så går jag till den källan som fungerar. När vi inser vår egen begränsning och öppnar oss för Gud som livet får ett större lugn.

Varför ta en omväg när man kan ta raka spåret dit?

Det är som att vi är inprogrammerade att klara oss själva. Att det ligger något av en förödmjukelse att be Gud om hjälp. När det i själva verket är det mest naturliga från allra första början. Det är som att vi är ämnade att ha en relation med Gud. Och försöker vi undvika det så blir det liksom tokigt i utgångsläget.

Jag tänker att livet borde ha lärt oss att Gud är det första valet. Att ha en dialog med Gud i livets genomförande ger en trygghet som bär även om det stormar. För han blir vårt vindskydd.


Idag ber vi för riksdagsman Thomas Ragnarsson (M)

När nyfikenheten går för långt

Jag läser om de som ville ner till havets botten och titta på fartyget Titanic. Det fanns nog många själ till varför de ville se skeppet. Släktband fanns. Det mytomspunna skeppet har nog alltid lockat till nyfikenhet.

Men uppenbart verkar det som att denna nyfikenhet var beredd att ta risker som inte var värda sin risk. Fast det fanns varningar på den typen av farkost man skulle använda så ville man göra resan. Kanske fanns det något av att kunna stoltsera med att man sett det med egna ögon. Det räckte inte med att se den dokumentation som fanns över Titanic.

Nyfikenhet kan vara något bra, givetvis är det så. Det är den som lett till många upptäckter och uppfinningar. Den har dragit oss framåt i utvecklingen. Men …

Nyfikenheten kan gå för långt

För dessa upptäcktsresande gick nyfikenheten för långt. Man gjorde allt för att nå sitt mål. Men beräknade uppenbarligen inte kostnader. Pengar för resan hade dom. Mer än nog. Men livet hade dom bara ett av. Det blev prislappen.

Jag tänker att vi behöver vara vaksamma över vår nyfikenhet. Kanske är det så att vi till och med behöver Guds hjälp att hålla den på rätt nivå. När nyfikenheten tangerar till att bli en frestelse har man nog börjat närma sig skylten som lyser med varning. ⚠️

När man väl gått ett steg för långt i efter den varningen blir det så svårt att stanna upp. Så faller man i sin nyfikenhet och frestelse.

”Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du skall varandra, jag vill ge dig råd och låta mitt öga vaka över dig.” Psalm 32:8.

”Se till om jag är på en olycksväg och led mig på den eviga vägen.” Psalm 13924

Det finns en som vill hjälpa oss med vår nyfikenhet. Så att den får gå på rätta vägar. Locka oss till bra upptäckter. Det finns en som vill varna oss när vår nyfikenhet är på väg att lura oss på fel väg och till fel mål. Det är Gud. Om vi vill följa hans inre maningar har vi goda förutsättningar att leva ett liv där vår nyfikenhet leder oss på goda upptäcktsresor .

Vad är din ”Titanic” idag? Vad behöver du hjälp med att övervinna? Vilken nyfikenhet håller på att gå över styr? Jag vet att Gud och vill hjälpa dig att övervinna den. Och du, det finns upprättelse att få.


Idag ber vi för riksdagsman Saila Quicklund (M)

Läs 2 Samuelsboken med mig – Kapitel 11

Misshagade Gud … David kunde inte motstå frestelsen. Han föll.  Hela hans tillvägagångssätt kunde inte behaga någon annan än möjligen sig själv. 

Psalm 32 … När vi läser i Psalm 32 finner vi att det behagade inte David heller. Det som först till synes kan se så bra ut avslöjar sig själv till att vara den sämsta vägen. Men det upptäcker man oftast försent. 

Den bättre vägen … är att försöka leva på ett sätt så att man inte hamnar i den situationen att en frestelse kan bli oss för övermäktig.

Alla kan falla … Så är det. Det sämsta vi kan göra är att ligga kvar. Om du faller, res dig upp. Bekänn inför dig själv och Gud. Det finns upprättelse. Davids fall visar på Guds barmhärtighet. ”Då förlät du mig min syndaskull”.

Jag vill lära dig …. Och undervisa dig om den väg du skall varandra, jag vill ge dig råd och låta mitt öga vaka över dig. Psalm 32:8. Amen till det. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Njuteriet

Det där med att fylla år är ju en speciell dag. Kanske är det nog så att den dagen var klart mycket större förr. Ni vet, man var liten och hade svårt att somna kvällen innan. Spänd på vad man skulle få i present. Man låg och väntade på att mamma o pappa skulle komma sjungande in i rummet. Brickan med frukost men främst paketen.

När man kommer upp i min ålder är det mer relationen och mötet som blir det viktigaste. Inte paketet. Samtalet. Hälsningen. Så mycket av uppmuntran.

Gick förbi en skylt i en affären för en tid sedan. Det fanns ingen i kassan. Så stod det ..

Är jag inte här så hittar ni mig i njuteriet

Livets olika uppmuntran för att man njuter av det. Tänk vad en uppmuntran in göra med oss. Tittar man tillbaka i minnets arkiv till tillfällen då man mött uppmuntran fylls man av tacksamhet. Man får njuta av dessa tillfällen retroaktivt.

Tänker att det kan vara bra att veta att är jag inte här så är jag i njuteriet. För då har jag vandrat tillbaka i tiden och upplever igen tillfällen som uppmuntrat mig. Då njuter jag.

Njuteriet i affären var en annat hus som också var en affär. Njuteriet kan för mig vara en situation där jag upplever något gott, minns något sammanhang, kommer ihåg en rolig händelse eller något som gjort mig lite extra glad. Vi behöver sådana stunder. Stunder som vi får njuta av. Tacksamhet över goda vänner. Ja, mycket kan vi sätta upp på det kontot.

Gå in ibland i din njuteriets bubbla. Det kommer att göra dig gott.


Idag ber vi för riksdagsman Charlotte Quensel (SD)

Läs 2 Samuelsboken med mig – Kapitel 10

Att föra fram falskhet … David ville gott. Men blev förtalad. Att föra fram falskhet kan leda till ett ”krig” som du kommer att stå maktlös i. Innan det händer – vänd om i tanken. Det kan ses som en vinst i det korta perspektivet. Men kommer alltid att leda fel till slut.

Herren, må göra vad han finner bäst … Det är en djup sanning. Där vi får vara följsamma. 

Förnedra … Man förnedrade Davids mannar. Tänk att det är ett vapen även i vår tid. Vi kan göra det med våra ord. Vi kan göra det med våra handlingar. Gud hjälpe oss att inte hamna i den fällen. Det skall inte vi troende ens vara nära. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Självsläckande ljus …

Jag kom in i en affär och såg följande ställning med ljus :

Blev lite intresserad av texten på skylten:

Självsläckande

Det stod att ljusen är självsläckande. Det är ju troligen väldigt bra med tanke på säkerheten. Om dom inte släcker sig lite oväntat för tidigt kanske.

Jag kom och tänka på en sång från kanske 80-talet …

Jag vill va ett ljus som lyser i mörkret, jag vill vara salt med en äkta funktion. Jag vill gärna bo i staden på berget. Den kan ingen dölja, den kan alla se.

Jag vill inte vara ett ljus som är självsläckande. Jag vill inte vara ett ljus som sätts under skäppan och släcks. Jag vill vara ett ljus som lyser klart.

”Ni är världens ljus. En stad som ligger på ett berg kan inte döljas. Och man tänder inte ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på hållaren så att det lyser för alla i huset. På samma sätt ska ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Far i himlen.”
‭‭Matteusevangeliet‬ ‭5‬:‭14‬-‭16‬ ‭SFB15‬‬

På samma sätt…. Att lysa för någon annan handlar inte om att finnas i rampljuset och bli synlig och ärad. Det handlar om att reflektera Jesus. Göra han synlig.

Ett sådant ljus vill jag vara. Så att man ser Jesus genom mig på något sätt. Kanske har du samma längtan. En längtan att vara detta äkta saltet. Med en funktion som är äkta. Inte krystad. Inte påtvingad. Utan en av Gud given funktion.

Vi har en uppgift att vara ljus i denna värld. Den är rätt mörk på många platser. Vi vet att ljuset övervinner mörkret. Det kan inte stå emot ljuset. Vi är inte ljus i egen kraft. Vi är det ljus som bor i oss. Den som kallar sig ”Jag är världens ljus”

”Jesus talade till dem igen och sade: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig ska inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.””
‭‭Johannesevangeliet‬ ‭8‬:‭12‬ ‭SFB15‬‬

Det är det ljusskenet som lyser ut inifrån oss. Det är därför det ljuset har kraft till förändring. Inget vi kan bli i egen kraft. Ett sådant ljus vill jag vara. Vill du?

Tänk att vi kan ha livets ljus. Vi behöver inte vandra i mörkret. Tycker du att du famlar i ett mörker? Be Gud om livets ljus indier liv som vill lysa upp ditt liv och sin vandring.


Idag ber vi för riksdagsman Lars Püss (M)

Läs 2 Samuelsboken med mig – Kapitel 9

Visa godhet … En fantastisk inledning på detta kapitel. David hade en anledning att visa godhet. Det var inte för Sauls skull utan för Jonatans skull. Om du tänker efter så finns det många orsaker för dig att visa godhet mot någon. David säger ”Jag vill visa godhet för din fader Jonatans skull”. Tänker: Vi kan visa godhet för vår Fader i himmelens skull.

Hur identifierar du dig? … Siba (vilket betyder ’plantering) får frågan om han är Siba. Svaret blir ”Jag är din tjänare”. Hur identifierar du dig? Tänk om Gud skulle kunna få viska in i ditt inre vem du är. Ta en tid där du lyssnar efter hans ord om dig, hans känslor för dig, hur han beskriver dig. Lyssna inte med dina tankar för dom förvränger så lätt Guds ord över dig. Lyssna inifrån hjärtat – ditt inre.

Självbilden … Mefibosets självbild var inte på topp. ”En sådan död hund som jag”. Med sitt handikapp, han var halt på båda fötterna, jämförde han sig med en död hund. Vad har du för självbild? Behöver Gud restaurera den? Han vill att du skall se på dig själv genom hans ögon. Se vad han ser. Känna som han känner. Älska som han älskar. Ha omsorg som han har omsorg. Mefiboset åt vid Kungens bord ’som en av kungens söner’. Du är en Kungs son eller dotter. Du får äta vi hans bord varje dag. Det är din viktigaste relation

Har du några tankar om detta avsnitt?

Kl 14:57:47

Sommarsolståndet är en av dom höjdpunkter som får en dubbel känsla. Inte få noterar att ”nu vänder det”. Och det gör det ju faktiskt. Den kortaste natten och den längsta dagen inträffar. Sen blir nätterna längre igen.

Kl 14:57:47 inträffar det. Alltså 47 sekunder efter det att klockan slagit 14:57. Eller 13 sekunder innan klockan slår 14:58. Bara att välja. Men hur det än är med det så är det då det händer.

Men å andra sidan är det just där å då. För i norrland har ni nu sol dygnet runt. Tala om ”kort” natt. När jag besökt länder vid ekvatorn går solen ner ”som en klocka” kl 18 och upp kl 6.

Det finns en text i Uppenbarelseboken att det kommer en tid då Gud är vår sol. Då vi kommit till den eviga världen. Den nya. Då har vi inte behov av att mäta solens rytm. Vi behöver inte bekymra oss om hur lång natten är. För den tiden är över. Solen lyser över oss hela tiden.

Har du funderat hur den tiden kommer att bli? Den världen har inga brister. En ny jord och en ny himmel har kommit. Detta rike kallas också Guds Rike – ett rike som benämns ”redan nu men ännu inte”. Förr levde vi mycket med att tiden är kort och Jesus kommer.Då var talet om detta ske mer dominerande. Kanske var det lite av skrämsel ibland.

Men talet om den sista tiden och övergången dit är intressant. Men det talet har bara ett syfte. Det är att leva på ett sätt att vi är redo. Inte med skrämselhicka. Utan med en frid över att vi har en relation med Gud som håller ända hem. Jag tänker att det gör vårt liv här på jorden, även om det är oroligt i vår värld, tryggt. För vi vet vad vi har att vänta.

För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst. (Rom 10:9)

Hjärta – om du i ditt inre har en relation med Gud och tror på honom – då är det frälst. Ett gammalt ord men som beskriver din nyvunna relation med Jesus. Frälst – räddad, ett förvandlat liv, ett liv som numera tar sikte på Jesus och det andliga livet me honom, blivit en ny skapelse genom honom. Alltså en ganska radikal förändring i livet. Men som öppnar vägen till himlen.

Detta skedde inte 14:57:47 – det händer det ögonblick du bestämmer dig för att tro på Jesus. Låta honom vara en del i ditt liv. Då vänder ditt liv. Inte till att gå mot höst. Nej, till att gå mot ljuset – Gud själv. Klart mycket bättre känsla än när man tänker att 21 juni är den dag som vi går mot höst. Det är som att ha midsommar hela tiden i livet. Där solen dominerar livet vi lever.


Idag ber vi för riksdagsman Ewa Pihl Krabbe (S)

Läs 2 Samuelsboken med mig – Kapitel 8

Gav Herren segern … Vi kan fundera kring alla dessa krig. Det finns en poäng – Gud gav segern. Den var inte vunnen genom Davids kraft. Vi har många ”Krig” vi genomgår. Krig i tankelivet. Krig i frestelser. Krig omkring syftet med våra liv. Många olika ”krig”. Vem ger seger i dessa ”krig”? Vår präktighet? Vår strategi? Vår kunskap? Inget av detta ger segern. Segern ges av Herren. Det är till honom vi vänder oss. 

Gud ville befria sitt folk från fiender … Det var syftet med det krig vi läser om här. 

Rättvisa … Det var rättvisa som genomsyrade David som kung. Inte att i första hand att vinna folkets gunst. En god grund att stå på är rättvisa. På alla plan. Det är det som håller i längden. 

Har du några tankar om detta avsnitt?