Se upp, den flyger väster ut…

Jag lyssnade på väderprognosen inför studenten idag. Solen skulle lysa gott. Lite svalare i temperaturen. Så kom varningen. Om man slänger upp studentmössan kan den flyga något åt väster. Det skulle nämligen blåsa från öster. Ömsom friskt. Så idag får man hålla koll på att man får tillbaka samma mössa man slänger upp i luften.

Kanske minns du din student. En märkligt stor dag. Det var liksom en känsla av att nu börjar det. Inte att slutet var ett faktum. Visst, skolan var slut. För mig väntade arbete. Jobbet – det första. Jag hade jobb inom sjukvården. Där dom första åren i mitt arbetsliv fanns. Dagen då mössan åkte på var starten på livet på något sätt.

För min del har det gått många år sedan jag tog studenten. Typ omkring 40 år. Oj vad lång tid det gått. För min del blev det några år i det jag tänkte att det skulle bli efter utbildningen. Men ganska snart insåg jag att det var annat i livet som skulle till. Det som var den stora dagens stora start vändes till något helt annat.

Livet kan tyckas ligga utstakat och man tror sig veta om morgondagen. Men inser att det man vet är en kort sträcka framåt. Sen får man se.

För mig har det blivit rätt många olika skiften. Men jag inser att den start jag gjorde – vårdlinjen med omsorg om människor – har varit den bärande idén genom livet. Det har varit sjukvård. Kyrka. Secondhand. Allt har handlat om människan som behöver någon form om omsorg. Om det så har varit såret jag lagt om, det andliga samtalet i själavård eller att frigöra medel till att stötta den behövande.

Tänker på alla studenter i vår stad idag. Deras liv ser ut att börja idag. Kanske dom tänker som jag – här börjar det. Men kanske efter 40 år inser dom att livet vandrade iväg på olika vägar.

Idag ber jag för den som slänger sig ut i arbetslivet och jublar. Ber för den som har ny skola om ett tag för att gå vidare och fördjupa sin kunskap. Jag ber att dom ska få bli välsignade av dig Herre. Beskydda dom. Led dom. Låt dom bli till nytta för någon. Låt dom känna glädje i det dom gör.


Idag ber vi för riksdagsman Magnus Oscarsson (KD)

Läs 1 Samuelsboken med mig – Kapitel 28

På vems sida stod David? … Var han på filisteernas sida eller på Guds sida? På Guds men man trodde att han stod på motståndarens sida.

Gud har vikit ifrån mig … Den verkliga sanningen var ju att det var Saul som vikit av från Guds väg. ”Och svarar mig inte mer” – vilken fruktansvärd situation när Gud väljer att inte svara på en människas kontaktsökande. 

Konsekvensen … Saul får återigen höra vilka konsekvenser det blev för Sauls egna beslut och vägval. Det blir alltid konsekvenser av vårt handlande. Goda som dåliga. 

Vad kan ändra på en sådan situation som Sauls? … Omvändelse och ödmjukhet.

Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs 1 Samuelsboken med mig – Kapitel 27

Misströsta … David, som var kallad av Gud, smord till att bli kung, misströstade om sitt liv. Han borde väl uppleva mer av tillförsikt. Att Gud som kallat honom skull bevara honom. Ändå tänker att han ändå kommer mista livet genom Sauls hand någon gång i framtiden. Vi är i gott sällskap när vi misströstar. Med det menar jag inte att vi skall stanna kvar i den misströstan. Jag tänker att det kan hjälpa oss ta oss igenom den. 

Flydde … David flydde till Filisteernas land. Han hoppades på att Saul skulle sluta att förfölja honom. Det draget lyckades. 

Davids lögner … David förde Akish bakom ljuset. Möjligen tyckte David att det var okej efter som man låg i krig med varandra. Detta ger oss inget företräde att fara med lögner. Lögn är lögn. 

Davids väntan … David levde i fiendeland och i staden Siklag tills Saul var död. Ha bidade sin tid. Josef och Maria höll sig undan tills fiender till Jesus var döda. Ibland behöver vi bida tiden tills rätt förhållande finns. Att gå för tidigt blir fel. Men det tär på tålamodet ibland. Me det bästa vi kan göra är att vänta när Gud vill att vi väntar. Att gå på hans tilltal är den bästa vägen för oss. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Råkar ut för allt möjligt

Har du upplevt det så någon gång? Att du verkar råka ut för allt möjligt? Och till det nästan hela tiden? Ibland kan jag känna så.

Då kan det vara svårt att se nyktert på det hela. Man känner ömsom oro och ömsom hopp. Vi kan konstatera att det verkar tillhöra livet att råka ut för saker och ting.

Frågar är bara hur vi tar oss igenom det när detta ”allt möjligt” blir lite för mycket och lite för ofta.

The Message skriver i Ps 34:19 så här:

”Lärjungar råkar ut för allt möjligt, men Gud finns alltid där”

Tomas Sjödin kommenterar den så här:

”Hans närvaro är en kraft som gör att man kan vandra genom verkligheten utan att förtvivla. Också när verkligheten är förtvivlad”.

David skriver i Psalm 139 ”Om jag går eller ligger ser du det, med alla mina vägar är du förtrogen.” Förtrogen är ett så vackert ord tycker jag. Ordet står för att vara ’väl bekant med’ med. Men också grundligt insatt i. Gud är verkligen där för han är väl insatt i hur det är med oss.

Så när du råkar ut för allt möjligt är han alltid där väl kunnig och bekant med din situation. Kanske är det just därför en suck till hon säger allt. Han vet för att har redan sätt.

För mig är det så barmhärtigt av Gud. Han smiter inte undan för att slippa eländet. Nej, han kliver in och är där. Hur stort som helst.


Idag ber vi för riksdagsman Stefan Olsson (M)

Känslor

Tänk vad känslor kan vara svåra. Vi män kanske har svårast för dom. Eller så är det bara en myt

Ordet känsla eller känslor kan ju omfatta så många områden i livet. Kanske du först tänkte på känslor som relaterar till kärlek. Men det är ju så mycket mer. Känslor blir rätt komplex om man tänker efter.

Det kan vara att man har en uppfattning om något. Man föreställer sig något om något. Men det kan också vara en sinnesstämning eller inlevelse. Till och med en attityd.

Känslor behöver inte alls stämma överens med sanningen. Man kan helt enkelt missta sig på något på grund av att känslorna inte stämmer överens med verkligheten.

I det kristna livet kan känslan säga oss att Gud inte hör eller är långt borta. På ett sätt kan den känslan vara verkligheten just där och då. Men problemet är att den känslan talar ett felaktigt språk. För det är inte sant. Gud är närmare än vi tror och känner.

När jag öppnade min bibelapp möttes jag av texten ….

Gud är närmare än du tror

En så bra påminnelse. Har inget med känslor att göra egentligen. När känslorna säger något annat så får förnuftet tala högre. Minnet likaså.

Jag tänker att känslor är bra. Dom är ibland lite svåra att tolka. Dom kan luras. Känslor kan också vara, verkligen, en härlig vandring. Som gör oss gott. För , hur det än är med känslor , kan dom göra oss gott. Ge oss en god relation. Skapa en god atmosfär. Så vi behöver inte vara så rädda för känslor. Men kanske ha en portion respekt inför dom. Eller vad tror du?


Idag ber vi för riksdagsman Kalle Olsson (S)

Läs 1 Samuelsboken med mig – Kapitel 26

Trotsa allt … Vi ser att Saul, trots att david skonat hans liv, återigen förföljer David. Det är verkligen så tydligt hur svårt det är för Saul att släpa sitt hat till honom. Han borde ju nu vara tacksam att han lever. David hade ju trots allt inte dödat honom fast han hade läge. Det kan verkligen vara svårt att ändra beteende och attityd. 

Att tro att eget omdöme är Guds vilja … Abisaj tycker sig veta att Gud var med dom nu att Gud hade gett dom ett tillfälle att hämnas David. Men det var bara hans eget påfund. Men tog fel eller bara påstod att deg var guds tanke och plan. Det gäller verkligen att tänka sig för så att man inte lägger sin egen vilja och håg i Guds tanke.

Det är Guds sak att hämnas … det visste David som tillrättavisar och hindrar Abisaj. Återigen ser vi den respekt David hade mot sin fiende som en gång blivit smord av Herren

Herrens lön… David menar att människan avgör hur Gud kan löna var och en. Det är hur vi lever våra liv som avgöra hur Gud kan agera mot/för oss.

Dyrbar i Herrens ögon … Vacker beskrivning av David hur han tänker att Gud ser på honom. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Skapa i mig …..

Ibland tänker jag att man skulle vilja ha sig själv lite bättre, lite mer ståndaktig, lite mer tålamod, lite mer ”bättre” kristen, lite mer frimodig. Kanske har du andra saker du önskar skulle vara lite mer framträdande av olika karaktär inom dig.

Jag läste en vers i bibeln som inte är direkt ny för mig men som är så bra. Fick ett lite mer djup i den med hjälp av kärnbibeln (som jag uppskattar mer och mer). Jag läste följande ….

”Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta och ge mig på nytt en frimodig ande.”
‭‭Psaltaren‬ ‭51‬:‭12‬ ‭SFB15‬‬

För mig var den versen lite extra viktig för några år sedan. Kände på något sätt att min frimodighet hade blivit mindre. Då blev den versen en viktig bön hos mig. Jag läste den som skaft i kärnbibeln också …..

Skapa [1 Mos 1:1] ett rent hjärta i mig Gud (Elohim), och förnya en ståndaktig (upprätt, stark) ande i mig. [Gör min ande motståndskraftig mot synd.]”
‭‭Psaltaren‬ ‭51‬:‭12‬ ‭SKB‬‬

När man ser detta djup i versen blir den, för mig i alla fall, ännu viktigare. Slutklämmen blir ju så viktig. ”Gör min ande motståndskraftig mot synd”. Vem vill inte ha den kraften inom sig? !!

Att få ha en ande som är ståndaktig och stark är väl en bön vi bett på något sätt någon gång. Den finns i en psaltarpsalm också. Tänk att få leva i den förnyelsen hela tiden. Vem gör den? Gud!!

Att vi sen vill leva rent tror jag är allas vår önskan. Men vi vet hur svårt det kan vara. Återigen … vad säger versen? ”Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta. När Gud skapar något gör han det på riktigt och ordentligt. Inget hafsverk. Så när vi ber om hjälp i detta är han villig att hjälpa oss med det. Det är ju en bön efter hans vilja. Och han har kraft att göra det i oss. Hjälpa oss att leva så.

Saknar du frimodigheten av någon anledning? Då vill han hjälpa dig att erövra den igen. Han vill se dig frimodig i den uppgift och gåva du har fått.


Idag ber vi för riksdagsman Fredrik Olovsson (S)

Läs 1 Samuelsboken med mig – Kapitel 25

Samuel dog … Tänk, den lille killen som bodde i templet. Som lärde sig att förstå att höra Guds röst hade nu gått ur tiden. Han var nu färdig med sitt uppdrag. Sorgen och längtan måste vara stor. En man som gjorde avtryck. Du har säkert sådana personer i ditt minne. 

Stanna vid trossen … En viktig uppgift men som man allt för ofta undervärderar. Kanske är den viktigare än vi tror. Hålla ställningarna – kanske inte så glamoröst. Men det är troligen det som gör uthållighet möjligt. 

De var en mur för oss … Fåraherdarna hade fått beskydd av Davids män. Tänker att det är en fin förebild. Att vara en mur för någon. Inte utestänga utan beskydda.

Han är ju en ond man … så lägger texten till ”så ingen kan säga något till honom”. Tycker mig känna igen det uttrycket fast på fler områden. När en person i vår omgivning är omöjlig att prata med – för den vill inte lyssna – inte talas till rätta – inser inte brister – då är det fara å färde. Här finns det en del att fundera kring och be för.

Löna gott med ont … Hur blir en sådan handling möjlig? Kande vara avundsjuka?Bitterhet?  

Vad hans namn betyder det är han … Hans namn betyder ”dårskap”. 

Livets band … ”skall min herres liv vara bundet med livets band hos Herren, din Gud” (Fb-98), ”ska min herres liv vara inknutet i livets knyte hos Herren din Gud” (Fb-15). En vacker beskrivning om tillhörigheten och beskyddet i Gud.

Att göra väl … Abigail blir en uppmuntran till att vara ödmjuk. Att ibland få gå emellan när andra inte har förstånd att göra rätt. 

Vända tillbaka … Här ser vi hur ondskan hos Nabal vänder tillbaka på honom själv. Möjligen sker det idag med.

Har du några tankar om detta avsnitt?

Vem äger egentligen ett land?

Idag är det vår nationaldag. Detta lär visst vara ett jubileum. Det är då 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni vid riksmötet i Strängnäs domkyrka. Då blev Sverige självständigt och har varit det sen dess.

Men vem äger vårt land egentligen? Kungen? Stadsministern? Riksdagen? Du och jag? När man köper sin tomt där man bygger sitt hus så äger man ju den plätten av vårt land. Skogsägaren äger sina skiften. Men vem äger egentligen vårt land?

Och vidgar man synfältet lite mer …. jag menar mycket mer ….. så kan man fråga sig vem som äger hela jorden…..

När man läser i början av bibeln förstår man att människan skulle ”odla och bevara” jorden. Människan skulle alltså förvalta det man fått av skaparen. Den som gjort allting är alltså forfarande ägaren. Dom som får ta hand om den är förvaltare.

Det ger oss förståelsen att jorden ägs av din skapare. Men vi får nåden att förvalta den. Så hur det än är med lagfarter över marker så ägs den ändå ytterst av Gud själv.

Om man lånar något av någon är man rädd om det. Om man arrenderar något så vet man att man egentligen bara hyr det för en tid. Och hur än vi än kan hävda att vi äger en liten del av jordens yta har den inget värde för oss den dagen vi dör.

Så när vi idag firar vår nationaldag bör vi betänka att vi fått denna den del av jorden till låns för en ganska kort tid. Och vi borde vilja lämna tillbaka den i samma skicka vi en gång fick den i. Här har vi lite kvar att göra.

Tack gode Gud för den del av jorden vi får bo på. Tack för den välsignelse den ger oss. Hjälp oss att vårda den väl. Ge oss alla motivation att vilja göra allt vi kan för att återställa denna gåva till sitt ursprung.


Idag ber vi för riksdagsman Jakob Olofsgård (L)

Läs 1 Samuelsboken med mig – Kapitel 24

Davids flykt .. Det slår mig att under hela Davids flykt verkar Saul få underhandsinformation om var man skulle kunna hitta David. Ändå lyckas aldrig Saul förgöra David. Gud var således med honom. Så fungerar det när man följer Gud.

Herrens smorde … David såg Saul som Herrens smorde. Även om Gud hade vänt Saul ryggen var han ändå smord av Gud. Han kunde inte döda Saul fast han fick ett gyllene läge. 

Låt Herren döma … David visar hur det ska gå till. Vi behöver inte ta rätten i egna händer. Låt Gud döma istället. 

Sauls uppvaknande … Saul insåg att David var mer ödmjukhet än honom själv. Att visa godhet mot sin fiende gör verkan. Glöm aldrig det. Bibeln uppmanar oss att be för våra fiender. ”Herren må löna dig med gottgör vad du gjort med mig idag” var Sauls hälsning. Saul ger sin förståelse att David skall bli kung i hans ställe. 

Har du några tankar om detta avsnitt?