Månad: augusti 2023

Publicerat den

Ta mig vid handen

”Herre, visa mig dina vägar, lär mig dina stigar. Led mig i din sanning och lär mig, för du är min frälsnings Gud, på dig hoppas jag alltid.” Psaltaren‬ ‭25‬:‭4‬-‭5‬ ‭SFB15‬‬

The Message är ju ingen ”riktig” bibel. Men den ger lite vidare och djupare känsla utan att göra våld på texten här. Den säger…

Ta mig vid handen och led mig längs sanningens stig

Tomas Sjödin skriver: ”Nu ber han om den personliga vägledning som så vackert beskrivs i orden ”ta mig vid handen”. Alltså , han ber inte GUD peka åt rätt håll, han ber att GUD ska gå med.”

Det är som att David inte bara nöjer sig med om en riktningsvisare. Han behöver mer. Man kan tänka sig att David borde väl veta. David borde väl känna Gud så mycket att en fingervisning kunde räcka. Men nej. Han ber helt enkelt Gud att ta honom vid handen och gå med. Så att det inte skulle finnas någon möjlighet att missta sig.

Kan vara gott att ha med sig det. David behövde denna ledning. Han behövde hjälp insåg han. Så tänker du lika så är du i gott sällskap.

Ibland kan vi lockas att skapa vägen själva. Vi har inte tålamodet att invänta Guds svar. Man stakar ut vägen själv. Det är inget bra val.

En sak har jag lärt mig under livet. Det är värt att vänta in Gud. För det löser sig. Men också har hårfint nära det är att försöka själv. När jag ser i backspegeln ser jag att han verkligen varit med. Även om jag just där och då tangerat känslan av misstro och tvivel.

Behöver du fatta Guds hand på din vandring framåt?

Vilken fantastisk förmån vi har. Vi behöver inte kämpa i egen kraft. Vi har en som gärna fattar vår hand och går med oss. För handen på hjärtat, visst behöver du lite råd efter vägen ibland?

”Du är min Gud – på dig hoppas jag alltid.”

Idag ber vi för riksdagsman Björn Tidland (SD)

Publicerat den

Läs med mig Höga Visan – Kapitel 3

Stör inte kärleken … Återigen läser vi detta. Stör den inte. Kärlek är något speciellt. Det är som om den väcker oss. Det är inte vi som väcker den. 

Att söka brudgummen … Att söka Gud. Bruden gör allt för att söka den hon älskar. Hur intensiva är vi att söka Gud?

Störa eller oroa … Visst är det en skillnad på dessa uttryck i de olika översättningarna. Oroa – Oroa den inte med annat som kan göra den skada. Störa – att låta den leva sitt liv fullt ut. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Publicerat den

Efterföljare

Att vara en efterföljare är inte alltid det som är mest populärt. För ibland tror jag att det verkar mer populärt att vara den som sätter standarden.

Allt handlar om vem man följer. För det finns dom som har ett dåligt inflytande på oss. Så det gäller att följa rätt. Annars blir det bara tokigt. Bibeln säger:

”Bli därför Guds efterföljare, som hans älskade barn.” Efesierbrevet‬ ‭5‬:‭1‬ ‭SFB15‬‬

”Imitera därför Gud (var därför Guds efterföljare), som [hans] älskade barn,”
‭‭Efesierbrevet‬ ‭5‬:‭1‬ ‭SKB‬‬

”Ta alltså Gud till föredöme, som hans älskade barn.” Efesierbrevet‬ ‭5‬:‭1‬ ‭B2000‬‬

”Ha alltså Gud som förebild, som hans älskade barn.” Efesierbrevet‬ ‭5‬:‭1‬ ‭NUB‬‬

Det finns ett armband med bokstäverna W W J D. WWJD står för What Would Jesus Do? (Vad skulle Jesus göra?). Det kanske var mer vanligt förr. Men det är en bra sammanfattning på bibelorden vi nyss läst. Det är er bra utgångsläge i livet som kan hjälpa oss.

Vad skulle hända med oss om detta var hela tiden vår utgångspunkt? Vad skulle hända i vår värld? Vad skulle hända i vår riksdag?

Efterföljare, Imitera, Föredöme, Förebild. Spännande ord i vår relation till Gud. Vi kan aldrig bli Gud. Vi kan sträva efter att likna och försöka följa Gud så gott vi kan. Att ställa sig frågan WWJD kan hjälpa oss att leva ett så lika liv som Gud själv.

Frågan är vem vi följer. Jag tänker att det är sunt att fundera på det. Talesättet säger att ’du blir som du umgås’. Om det är sant så finns det en nyckel här. Likaså en utmaning. Och inte minst en möjlighet. Så hur påverkar det oss?

Så frågan är ….

’du blir som du umgås’

Vem vill du bli?

Idag ber vi för riksdagsman Victoria Tiblom (SD)

Publicerat den

Läs med mig Höga Visan – Kapitel 2

Stör inte kärleken … Det kan vara svårt att vänta in kärleken när man känner sig ensam. Eller längtar efter att dela livet med någon. Men det ligger något vackert vist över detta. Att inte störa kärlek. Invänta den när den själv vill. Att inte försöka väcka en kärlek som egentligen inte finns. Då blir den konstgjord. Troligen kommer den inte att hålla över tid. 

Vems är man? … Min vän är min och jag är hans. En äkta kärleksrelation beskrivs så här. Man är inte längre sin egen. Man delar livet. Jag kan vara lite bekymrad när jag märker att man distanserar sig med ”egentid”. Missförstå mig inte. Absolut att man kan göra saker var och en på sitt håll. Men att vårda sin relation är att dela livet. 

Att hålla sig ifrån varandra … en sådan relation riskerar så mycket. Man ser andra som kan locka på fel väg. Kärleken är inget man tar för givet. Den behöver ”fyllas på” med närhet till den man älskar. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Publicerat den

Kommentator

Jag sitter och lyssnar från Friidrotts-VM. Hör på avstånd hur man analyserar insatserna. Man verkar ha rätt bra koll på vad som saknas. Vad som måste till att lyckas. Varför det gick så bra. Den ene är mer expert än den andre. Det är inte alltid det stämmer överens med vad utövaren tycker och tänker. Samma prestation men så olika bedömningar.

Det kan vara rätt olika syn från utövaren, publiken, experten och kommentatorerna. För att inte tala om alla oss som sitter framför TV’n och har vår åsikt klar över hur det egentligen är.

Handen på hjärtat – det kanske inte är bara framför Friidrotts-VM der är så här. Det kanske är så i största allmänhet. Tänk så lätt att vara åskådare. Man behöver inte träna eller förbereda sig på något sätt. Man behöver egentligen inte ens deltaga. Räcker gott att bara titta på. Så har man bedömt och dragit slutsatser på nolltid.

Under pandemin då vi inte kunde samlas så blev det rätt vanligt med TV-sända gudstjänster. Via webben ökade antalet sändningar explosionsartat. Visst var det bra. Men jag är rädd för att en avigsida i det blev att vi blir ännu lite mer åskådare än deltagare. Sanningen är den också att detta har gjort att många som förr inte besökt en gudstjänst nu har sett ganska många. I sig fantastiskt. Men jag hör att det ser ut som att lite för många har fortsatt att stanna hemma och titta via webben.

Genom att vi intar en åskådares plats blir det lätt att vi blir kommentatorer, experter på at analysera och bedöma. Jag tror att det finns en fara i det. Det är rätt svårt att bli 100% fokuserad hemma i TV-soffan. Deltagande blir inte enkelt. När lovsången sjungs eller bönen bes är det lätt att fladdra iväg till kaffebryggaren och sätta på en kopp kaffe till.

Tron, Gudstjänst och församling är en relation. Den sker troligen bäst i realtid pålats. Med det sagt är webbsändningen verkligen en god sak för den som är låst hemma av olika orsaker. Och den personen tänker jag blir verkligen närvarande i sin frånvaro i kyrkan. För man längtar så mycket dit.

Vi behöver färre förståsigpåare och fler deltagare. Vi behöver fler som finns med i den aktiva rörelsen som en gudstjänst är än någon som är frånvarande på distans. Det är så lätt att expertutlåtandet lir mer kritiskt negativ än uppbyggligt positivt.

Säger det igen – tron är relation. Relation med Gud. Relation med Guds församling. Vi behöver varandra i trons vandring.

Låt oss flytta ner från kommentatorpositionen och delta istället. Det är så mycket trevligare.

Idag ber vi för riksdagsman Magdalena Thuresson (M)

Publicerat den

Läs med mig Höga Visan – Kapitel 1

Introduktion … Introduktion: Höga Visan är kanske den bok i hela Bibeln som mer än någon annan förknippas med kärlek. Det är växelvis bruden, brudgummen, vännerna och vid ett tillfälle brudens bröder som talar i denna bok. 

  Det är lätt att se att den förutom en äktenskaplig kärlek mellan man och hustru också är en utmärkt bild på Jesus och oss som hans brud. Jesus vill ha en lika intim relation till oss som den som finns mellan en man och en kvinna när äktenskapet är som bäst enligt Guds intentioner, se Ef 5:25-33. 

  Månaden Elul (då man läser mycket ur HV)  är den månad i den hebreiska kalendern (den 6:e) då kungen kommer ut på fältet och har ett enklare och intimare umgänge med folket, till skillnad från när han sitter i sitt palats och man måste söka audiens för att få träffa honom. 

  Litterärt är denna bok ett poetiskt mästerverk med alla önskvärda ingredienser av kiasmer, parallellismer och många underbara poetiska omskrivningar. Skriven omkring år 1000 f.Kr. av Salomo. (Så långt hämtat ur Kärnbibeln)

  Boken har ett syfte att berätta om Guds kärlek till sitt folk. Boken är en kärleksdialog mellan en enkel judisk flicka och kung Salomo. Skildrar deras känslor för varandra. En motpol till denna välds syn på sexualitet. Så denna bok har två relationer den visar på. Dels mellan man och kvinna men också relationen mellan människan och Gud. 

  När orden inte räcker till i ett förhållande kanske denna bok kan bli till hjälp. 

Kärleken mellan två olika samhällsklasser skule man kona säga. Bruden var brunbränd. Hon tillhörde säkert de som hade djur och hon var ute mycket. Den finare klassens folk var mer inne och således mindre bruna i hyn. 

Inte lätt att beskriva sin kärlek  … Ordaveln är ett försök att beskriva känslor. Hur beskriver du dina känslor? 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Publicerat den

Att ta sig friheter

. Tog mig friheten att kopiera denna bild…

Intressant att flera har kommenterat denna bild när man kopierat in den i sitt flöde med orden…

Tog mig friheten att kopiera.

Så lägger man till : ”Så bra sagt”.

Hur förhåller man sig egentligen till alla dessa koranbränningar, egentligen? För visst har alla frihet att använda sin frihet som den vill. Men…. Hur vist är det att göra det?

Jag delar inte innehållet i koranen. Finns säkert några rader dock som jag kan sympatisera med. Liksom den som försvara koranen kan förhålla sig till bibeln.

Ändå tänker jag att det inte är en bra väg att bränna böcker bara för att jag inte gillar den eller anser den farlig. Då finns det så många bättre vägar att gå.

Samtal är en rätt bra väg tycker jag.

Jag försvara gärna yttrandefrihet. Men att bränna en koran har, enligt mig, inget med yttrandefrihet att göra. Det är allmänfarlig handling som kan stoppas på grund av brandrisken. Punkt.

Med det sagt…..

Att påstå att Jesus Kristus är en profet menar jag är en missuppfattning. Jesus Kristus är så mycket mer. Han är Guds Son. Han förmedlar nåd genom syndernas förlåtelse. Det vi behöver göra är att bekänna vår brist, synden som står i vägen mellan oss och Gud och bekänna oss till Jesus.

Det nådens budskap står långt över det koranen erbjuder.

Så istället för att bränna koranen kan vi satsa all vår energi till att berätta detta nådens budskap. Det budskapet kommer vinna i längden.

”För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst.” Romarbrevet‬ ‭10‬:‭9‬ ‭SFB15‬‬

”Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.” Johannesevangeliet‬ ‭3‬:‭16‬ ‭SFB15‬‬

Låt detta lysa upp istället för en eld från en bok. Så mycket bättre. Det har så mycket frihet att erbjuda.

Så Kristersson, yttrandefrihet kan aldrig , enligt min mening, vara att bränna en bok. Det är att skriva ett budskap som är det.

Idag ber vi för riksdagsman Louise Thunström (S)

Publicerat den

Läs med mig 2 Kungaboken – Kapitel 25

Läs med mig 2 Kungaboken – Kapitel 25

Bränna ner Guds Hus … Det ser vi även idag. Där man sätter eld på kyrka efter kyrka. Vad många misstar sig är att dess effekt är tvärtemot vad man tror. När man försöker döda och förinta den kristna kyrkan så växer den bara sig större. Det har historien visat många gånger. 

  Så var ännu en bok utläst. Om du vill så kan du följa med mig till Höga Visan. Den är det högsta poesi som finns menar somliga. En bok med mycket kärlek.  

Har du några tankar om detta avsnitt?

Publicerat den

Tala till punkt (.)

På vår bönesamlingen i vår kyrka för några kvällar sedan läste Allan ett par bibelverser med samma innebörd.

”När Herren hade talat färdigt med Abraham gick han därifrån, och Abraham återvände hem.”
‭‭Första Moseboken‬ ‭18‬:‭33‬ ‭SFB15‬‬

”När Gud hade talat färdigt med Abraham steg han upp från honom.”
‭‭Första Moseboken‬ ‭17‬:‭22‬ ‭SFB15‬‬

Gud fick tala färdigt med Abraham . Till punkt. Kanske en icke-sak kanske men om man tänker efter rätt viktig påminnelse.

Hur ofta rusar vi inte iväg för tidigt utan att Gud hinner tala till punkt med oss? Kanske är det så att vi allt för ofta inte har tid att lyssna färdigt.

Kanske är det lika dant som vi handlar mellan varandra eller kanske till våra barn. Då någon vill avbryta det man säger så blir vår replik ”låt mig prata till punkt”.

När man läser om Abraham händer det något mer som är intressant :

”Männen vände sig därifrån och gick mot Sodom, men Abraham stod kvar inför Herren. Och Abraham gick närmare och sade: ”Ska du förgöra den rättfärdige tillsammans med den ogudaktige?”
‭‭Första Moseboken‬ ‭18‬:‭22‬-‭23‬ ‭SFB15‬‬

Kanske visar Abraham på hur det egentligen ska vara.

Han stod kvar inför Herren och gick närmare.

Han liksom inte avslutade utan fortsätta. Det är stort. Och jag tror detta är en så bra uppmaning till oss idag. Att låta Gud tala till punkt och gå lite närmare. Att leva kvar i samtalet. Att låta det få spinna vidare en stund.

Jag tänker att denna dag får bli en dag där Gud får tala färdigt med oss. Rusa inte iväg. Du kan missa det viktigaste han har att säga till dig. Ge det tid. Ge det möjlighet. Utmana dig själv att sakta ner och lyssna klart .

Idag ber vi för riksdagsman Olle Thorell (S)

Publicerat den

Läs med mig 2 Kungaboken – Kapitel 24

Läs med mig 2 Kungaboken – Kapitel 24

Oskyldigt blod … Det ville Herren inte förlåta. Kraftfulla ord. I grunden ligger säkert att man ville inte ha förlåtelse. Man hade ingen ånger. Ingen nöd. Då är man i en återvändsgränd. 

Det är en mörk historia …När man reflekterar över alla dessa kungar och hur deras relation med Gud var så dålig blir förundrad. Historiskt har Gud bistått sitt folk. Gjort då mycket gott för dom. Men man glömmer och vänder Gud ändå ryggen. 

  Varför blir det så? Jag har inga bra svar. Men kanske ett är att man glider bort från Gud och in i en ”egen värld” där man tycker sig tro att den är så mycket bättre. Man har inget intresse av att se hur det var förr. Inte vad det innebär. Drar inga slutsatser av det. Så väljer man sin egen väg. Kanske för att den kan bli mer populär. 

  Vad lär vi oss från historien? Vad är det för gränspolar vi flyttar? Vilka gamla beprövade vägmärken struntar vi?

  Det fins lite att fundera runt dessa texter och vad dom gömmer av visdom

Har du några tankar om detta avsnitt?