Månad: januari 2024

Publicerat den

Där pendeln är fäst

Att livet kan pendla är ju ingen hemlighet. Skulle nog vilja påstå att det är livets stora rörelse. Ibland mindre små men det pendlar.

Det kan pendla mellan hopp och förtvivlan. Glädje och sorg. Det kan pendla mellan jobb och arbetslöshet. Mellan känna frid eller ångest.

Livet kan verkligen pendla fram och tillbaka. Och det kräver verkligen energi. Man kan minst sagt känna sig rätt förvirrad.

Det viktigaste är var pendeln är fäst. Var har du din grundtrygghet? Var fäster du ditt liv?

När det mer är fokus på vilket håll pendeln slår till så blir livet ganska ryckigt. Men när fokus är mer på var pendeln är fäst, hos Gud , blir livet tryggare. För då vet vi utgångsläget som håller. Vi vet då att hur än pendeln slår är vi fast förankrad i Gud. Livet håller fast det är lite till och från. När det blåser blåser vi inte bort. När frågorna gör att vi pendlar mellan hopp och förtvivlan vet vi att livet bygger på tilliten till Gud och inte frågor som stör.

Där pendeln är fäst avgör att den inte kan slå hur långt som helst åt något håll. Fästet håller ihop ditt liv. Så var rädd om var du fäster ditt liv. Är det ytterligheter eller vid centrum? Det blir avgörande.

Jag har upptäckt hur gott det är att vila i Gud. Det är gott att veta vem man tror på och vad han kan.

”Han som kan göra långt mycket mer än allt vi ber om eller tänker oss genom den kraft som verkar i oss,”
‭‭Efesierbrevet‬ ‭3‬:‭20‬ ‭SFB15‬‬

”För jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som ska komma, varken makter, höjd eller djup eller något annat skapat ska kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.”
‭‭Romarbrevet‬ ‭8‬:‭38‬-‭39‬ ‭SFB15‬‬

Så om pendeln svänger kan du vara trygg i att Gud håller. Inget kan skilja dig från hans kärlek när du är vill vara fäst vid honom.

Publicerat den

Läs med mig Jeremia bok – Kapitel 3-4

Herrens tron … Vilket namn om en stad. Tänk om någon stad, kanske din, skulle kallas så…. Läser man nästa vers blir berättelsen än djupare. Tänk om din stad fick berättelsen om sig att människor kom till den och ärade Gud. Människor som förr inte hade gjort det. Man skulle kunna säga att det skulle vara väckelse då. 

Bryt er ny mark … Genom tiderna har detta bibelord blivit mer aktuellt. Jag tänker att det är en av det andliga arbetets stora utmaning.

Så på rätt ställe … Sådd och skörd är ett begrepp i bibeln. Att så på rätt ställe så att det skörden kan bli hundrafalt läser vi om i evangelierna. Vi behöver föras till den jordmån som har förutsättningar att få god skörd. Guds timing. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Publicerat den

Blomma igen

Du som har följt mig genom åren vet att jag har en Clivia. En Clivia som brukar blomma rätt ofta och länge.

Nu är den på gång igen. Så du får nog räkna med att det återigen blir lite skrivet om denna fantastiska bloma

Blomman jag verkar göra alla fel på men som blir så rätt i alla fall.

Denna gång blve jag lite överraskad över att den var igång. Det som förundrade mig var att den del av blomman som verkade mest torr med tråkiga blad – där började den att blomma

Mitt i torra tråkiga blad tränger sig en blomma upp mellan två blad.

Tänk att det kan vara så. Mitt i en torrperiod i livet, mitt i en turbulent tid, kan man få blomma. När man minst anar det kommer blomman fram.

Du kommer att blomma min vän. Även om du tycker att det känns mer som torra blad omkring dig i livet. Du kommer att blomma igen.

Öknen är rätt fascinerande. Bland alla sanddynor där det verkar vara rätt omöjligt att växa något sker ett under vid regn. När öknen väl får sitt regn får dessa frön liv. Så blomstrar öknen. Naturen har ett tydligt budskap till oss. Det torra kan också blomma.

Min tro är att Gud skapat allt. Att naturen är en naturlig del av Guds handlande. Inte konstigt då att naturen uppenbarligen talar till oss ibland.

Min Clivia har inte sett lika kul ut denna vinter som åren innan. Bara för några dagar sedan tänkte jag att i år blir det nog inte som förr om åren. Och vem kan kräva det? Den har ju blommat i massor senaste åren. Men så fick jag en ett meddelande att en väns Clivia var på gång. Jag var ju tvungen att kolla in min då. Och där fanns blomman. Den hade alltså funnits där gömd då jag misströstade som mest. Den hade bara inte kommit så långt ännu.

Misströsta inte. Blomman du väntar på finns där. Den har bara inte kommit hela vägen fram ännu. Men den kommer. Så stor i barmhärtighet är vår Herre. Vila i det. Hoppas. Om än så lite – hoppas ändå. Gud är större än dina tvivel.

Det kan vara bra att lära sig i dagar av solsken. Då livet är liksom på topp. Om det sen kommer dagar av mindre goda känslor kan du påminna dig om det. Det vänder. Blomman kommer.

Du kommer att blomma igen

Publicerat den

Läs med mig Jeremia bok – Kapitel 1-2

  Jeremia var den profet som profeterade om Guds dom över Juda. Han förföljs och hans budskap förlöjligas, men hans ord slår in under hans egen livstid. Jeremia får själv vara med i de omtumlande händelserna när Jerusalem belägras och folket förs bort i exil till Babylon. Klagovisorna som han också skriver bearbetar dessa händelser. Jeremia bor och verkar i Jerusalem under 42 år. Boken är sammanställd av Jeremias skrivare Baroch, se Jer 36:4. Detta sker omkring 20 år in i Jeremias tjänst. Boken har flera profetiska texter om den kommande Messias, se Jer 23:8. Hela sektionen Jer 30-33 talar om ett förnyat förbund, ett budskap som ingav hopp till folket i fångenskap. Kapitel 29 är ett brev till de som deporterats till Babylon. Jeremias är ett vanligt namn, nio personer i GT har det namnet. Det hebreiska namnet Jirmejaho betyder ”Jahve upphöjer”.

Struktur: Boken är inte skriven kronologisk ordning.
1. Jeremias kallelse (Jer 1:1-10)
2. Profetiska ord före exilen (Jer 1:11-25:38)
3. Episoder i Jeremias liv (Jer 26:1-45:5)
4. Profetior mot nationerna (Jer 46:1-51:64)
5. Jerusalems fall (Jer 52)

Skrivet: 627-580 f.Kr.
Författare: Jeremia, via skrivaren Baroch.
Relaterade böcker: Klagovisorna
Källa: Kärnbibeln

Innan jag formade dig … Jeremia hade sin kallelse över sitt liv innan han formades. Gud hade redan i sin tanke en plan för hans liv. Gud är sådan. Han har en kallelse över våra liv innan han skrider till verket och formar oss i vår mammas mage. Är du i din kallelse över ditt liv? Eller behöver du blåsa liv i den?

Jag är för ung … Jeremia hade nog dåligt självförtroende. Inte den ende som hade det i biblen. ”Vem är jag” tycker jag ekar i dessa rader från andra Gudsmän. Kanske känner di gen dig i det. Känslan av litenhet. Känslan av att upplever uppdraget som övermäktigt. 

Herren säger … ”Säg inte att du är för ung”. Säg inte att du inte kan eller inte är rätt person för Guds uppdrag, Guds kallelse. 

Herrens löfte … Jeremia får ett löfte. Gud skulle gå med honom. Lägga orden i hans mun. Han behövde inte vara rädd. Dessa löften bygger Hud på att han själv skall gå med Jeremia. Gud skulle lägga orden i hans mun. Uppdraget var inte det lättaste. Men Gud lovade att gå med.

Insatte Jeremia i tjänst … Gud proklamerar och sätter Jeremia i tjänst. Så gör han med dig och din kallelse också. Du behöver inte ta saken i egna händer. 

De skall inte besegra dig … Det måste ha varit gott för Jeremia genom allt det han sen mötte att veta detta. Hur det än var skulle man inte besegra honom. För Gud var med honom. 

Jag minns din hängivenhet … Påminner om uppenbarelsebokens hälsning – att man hade övergett den första kärleken till Gud.

Hur renas synden? … Varken Soda eller Såpa kan rena oss inför Gud. Det krävs något mycket större. På denna tid var det offer. Men tack och lov har Jesus ändrat på det. Han offrade något mycket bättre än varken såpa eller offer – sitt eget blod.

Har du några tankar om detta avsnitt?

Publicerat den

Hela vägen går han med

Ny vecka. Vet inte hur du förhåller dig till det. Somliga av oss kanske till och med är lediga idag för att man jobbat i helgen. Men kanske är det ändå så att rätt många går till jobbet denna dag. Medan andra är pensionärer. Åter andra kämpar på med att vara sjuk eller så saknar man ett arbete. Vår måndag ser verkligen olika ut.

Hur förhåller du dig till nya vecka? Vad skrämmer dig inför den? Vad gläder dig? Vad utmanar dig? Det kan ju verkligen vara dubbla känslor inför en vecka. Likväl så kommer den. Hur vi än tänker eller vill ha det. Så hur förhåller du dig i den?

När jag satt och funderade på morgondagen så landade mina ögon på en sång som är rätt gammal. Går väl under typen Psalm. Den heter

Hela vägen går han med mig

Jag vill skicka med den psalmen inför denna vecka. Kanske kommer den betyda extra mycket för dig som kämpar. Men jag tror den kan uppmuntra oss alla. Ibland kan man behöva proklamera det över sig att Gud går med hela vägen. Ibland behöver man viska det försiktigt. Ibland behöver man i sin inandning till sucken tänka att Gud kommer att gå med hela vägen.

Vad du än möter denna vecka, vad du än känner, hur du än ställer frågorna om hur det skall gå så vill jag bara påminna dig om att …

Hela vägen går han med dig

Hela vägen!! Inte hälften och sen lämnar dig. Nej, fullt ut. Ända fram. Bland alla gupp. I alla svängar. I uppförsbacken likväl nedför. Texten säger ”vad helst mig möter, gör dock Jesus alltid väl.” Kanske är det lätt att så det som floskler men detta är sanningen i Gud. Så låt den ljuda i ditt inre. Gammal text? Ja visst. Men kanske kan den ändå säga något viktigt idag. Hela vägen går han med dig!

Du kan lyssna på den här på Youtube

1.
Hela vägen går han med mig,
o, vad kan jag önska mer?
Kan jag tvivla på hans godhet,
när jag på hans ledning ser?
Himmelsk frid, gudomlig trygghet
uti honom har min själ,
och jag vet: vad helst mig möter,
gör dock Jesus alltid väl.
Och jag vet: vad helst mig möter,
gör dock Jesus alltid väl.

2.
Hela vägen går han med mig,
är på branterna mitt stöd,
ger mig nåd för varje prövning,
styrker mig med livets bröd.
Och om hjärtat skulle törsta,
vägen kännas tung och lång,
glädjekällor strax ur klippan
väller fram som förr en gång.
Glädjekällor strax ur klippan
väller fram som förr en gång.

3.
Hela vägen går han med mig
– vilken kärlek hög och rik!
Och till sist en evig vila
ger han mig i himmelrik.
När jag där får fri, förklarad,
kasta mig för tronen ned,
skall jag ej den sången glömma:
Hela vägen gick han med.
Skall jag ej den sången glömma:
Hela vägen gick han med.

Publicerat den

Läs med mig Jesaja bok – Kapitel 65-66

Lät mig finnas … Några verser som visar på hur gärna Gud söker och vill ha kontakt med oss. Trots att vi allt för ofta gör sådant som inte är bra- 

  Den som inte söker Gud, den som inte frågar efter honom, den som inte åkallar honom och ber till honom, säger han ”Här är jag”. Han låter sig finnas. Hur vackert är inte det. 

  Vi kan lätt inta en hållning om ingen frågar efter oss så an det vara. Vill dom oss inget så lämnar vi dom. Vänder helt enkelt ryggen mot dom.

  Men så gör inte Gud. Han försöker istället ställa sig ”i vägen” och bli funnen av dom. Sådan är Gud!! Hur trotsiga vi människor än är.

Det finns välsignelser i den … Intressanta ord: ”Förstör den inte! Det finns välsignelse i den.” Vad tänker du? Jag tänker att tron är som denna klase. Förstör den inte. Det finns välsignelser i den. Vad mer kan innefattas i denna bild?

Frågar efter mig … Det finns ett djup av välsignelser för den som väntar och frågar efter Herren. 

Välsigna sig vid Sanningens Gud … Det gäller att väja rätt. Vad skall välsigna ditt liv?

Nya himlar och en ny jord … Se Uppenbarelsebokens beskrivning. Det återkommer många hundra år sedan. En helt ny värld med inget av denna jords begränsningar. 

Välsignat släkte … Hur underbart låter inte det. 

Guds boning … Himlen är hans tak och jordens hans fötters mark. Kan man bygga ett bättre hus än det till Gud?

Har du några tankar om detta avsnitt?

Så var vi klara med Jesaja. Vi har ökat tempot lite med två kapitel varje dag. Hoppas att det har fungerat för dig. Jag ämnar att fortsätta så. Nu vänder vi bladet till nästa bok. Jeremia. Den gråtande profeten. Men boken har långt mer än bara tårar. Vill du så hänger du med in i den boken. Vi har tio böcker kvar i Bibeln.

Publicerat den

Att planera en resa

Jag satt ner med några goda vänner och planerade en resa vi skall göra snart. Vi har förmånen att resa till Benin. Jag skall få se några av de projekt vi stöder genom PMU. Lite senare denna termin skall jag få besöka några vänner i Rumänien. Se deras arbete bland Romerna. Så det är lite fix med biljetter, visum där det behövs. Profylax. Koll med pass. Fundera igenom på vad man behöver ha med sig. En utmaning är ju att lämna saker hemma. För risken finns ju att man tar helt enkelt med sig för mycket. Att bära på onödigt bagage är både dumt och onödigt.

Hur planerar vi vår livsresa egentligen? Vad har för bagage går vi och bär på helt i onödan? Jag är rädd för att vi bär med oss gamla oförätter helt i onödan. Sådant som hänt som vi borde ha lämnat bakom oss för många år sedan. Det blir som att detta gamla binder oss. En extra tung resväska är inte bara onödig. Den tar massa energi också. Som gör att vi får svårt att orka. Jag tänker att så är det med livet också.

Oförsonlighet binder mer oss själva än den som gjort oss något illa. Den som borde vara den som skulle be om förlåtelse går fri. Den har oftast lämnat det sen länge. Men så går man där och bär på något som bara binder. Sådant är dags att förlåta. Förlåt i dens. vägnar och bli fri. Det kan vara svårt. Jag vet. Tro mig. Jag vet. Men jag vet också vilken befrielse det är att förlåta och gå vidare. Det är en underbar lättnad. Visst, ”den” borde ha kommit. Men jag är fri.

De reser jag planera har tydliga mål. Jag vet hur jag skall ta mig dit. Vad är ditt mål i livet? Har du ett mål som bara kommer att gå upp i intet och vara förlorat den dag du dör? Eller har du ett ål som faktiskt fortsätter vidare? Jag tänker att det är att planera sin livsresa med ett evighetsperspektiv. Det liksom räcker inte bar fram till du uppnått ett delmål.

Jag tänker att vi är nog lite inskränkta i vår livsplanering i bland. Det rör sig kanske lite för mycket omkring den närmaste området med familj, hus och jobb. Inget fel med det. Absolut inte. Men jag tror att det är tid att vi gör den cirkeln lite större. Känns viktigt att vi påminner varandra om att det finns något ännu lite större. Var finns du i detta? Vår Pastor Malin visade rätt tydligt att utöver allt det vi gör för oss själva familj osv så finns det en tid i veckan som vi skulle kunna viga till något ”större och djupare”. Då hade hon varit frikostig att ge det som är vårt eget” mycket tid av en veckas alla minuter. Så kom frågan ”vad vill du göra med denna tid?”

Det finns en utmaning idag om att planera sin livsresa på ett annat sätt. Att fråga Gud om hur vi skall disponera vår tid. Jag tror likt Malin att han frågar inte efter att du skall ge upp din familj, jobb, sömn och vara på något sätt bara för Gud 24 timmar om dygnet. Men jag tror på en ny livsinställning. Där allt det jag gör får bli tillsammans med Gud. Och att några av alla timmar jag har till förfogande för bli mer inriktad på att göra något som Gud manar mig till. Något i den församling vi är med i. Något för någon medmänniska.

Jag tänker att vi behöver se över vår livsresa. Hur planerar vi den? Kanske skall du lämna något bagage du burit med dig på tok för länge. Kanske skall du ta ut en ny riktning. Packa lite annorlunda. Ja, jag tror du förstår bilden. Jag är så spänd på man två resor jag skall göra. Men jag är ännu mer spänd på hur min större resa skall se ut. Vad skall den få innehålla? Skrev något om det tidigare - ”Här är jag tills du säger något annat” Gud. Vad säger han till dig nu? Vad för resa skall du börja planera?

Publicerat den

Läs med mig Jesaja bok – Kapitel 63-64

Förunderliga ting … Gud kan göra det vi minst anar. Det står att han kan göra långt mycket mer än vi kan tänka oss. Så inte konstigt att han kan överraska oss. Både när det gäller sådant han behöver gå till rätta med oss och det han vill uppmuntra oss med. 

För den som väntar på Herren … Att vänta in Gud har alltid varit en bra väg. Han kommer. 

Sveper bort oss … Vi kan lite för lätt skylla på andra för det vi själva skall ta ansvar för. ”Som en vind sveper våra missgärningar bort oss”. Vi får skörda efter våra egna handlingar. 

Vi är leran … som du Herre formar. Jeremia 18 och krukmakaren. 

Vi är ditt folk … Vädjan till Gud att inte glömma det i sitt handlande. Men det är också tvärtom. Det ger oss en respekt över hur vi lever i samklang med det.  

Har du några tankar om detta avsnitt?

Publicerat den

Vad är du smord till?

I min läsning i bibeln är jag just nu i Jesaja bok. Där läser jag en profetia om Jesus. Jesus läser den i Synagogan inför prästerna och folket. Du ser det i Lukas 4. Orden blir lite för starka för folket. Det är samma ord man läst i gudstjänsten under många år vid den tiden. Men nu blev den extra närgången. Det blev startskottet för Jesu gärning på jorden. Texten lyder så här i Jesaja 61:

Herren Guds Ande  är över mig, för Herren har smort mig till att förkunna
glädjens budskap för de ödmjuka. Han har sänt mig att förbinda dem som har förkrossade hjärtan, att utropa frihet för de fångna och befrielse för de bundna, att förkunna ett nådens år från Herren

Jesus var smord till ett särskilt uppdrag. Ett uppdrag som vi får ta del av fortfarande. Hans frälsning.

Mina tankar funderar på vad du är smord till. En del av det Jesus är smord till är du och jag också smorda till.

Att vara smord till något är att vara avskiljd till något.  Att man vigt sitt liv till något. I första läget handlar det om att man uppfattar den gåva Gud gett oss. Att säga ja till den. Och dedikera sitt liv till det. Att låta Gud smörja oss till tjänst för det. 

Denna helg går mina tankar till att fundera kring Guds gåva till oss. Vilket uppdrag har han ämnat för dig och mig? Vad vill vi säga ja till? Vad låter vi Gud smörja oss till?

Jag tror att vi är inne i ett skeende just nu där vi behöver komma i bruk för det vi är ämnade till. Allt för länge har gåvorna legat latent tillbakalagda. Alltså vi har av olika anledningar lagt dom ”på hyllan”. Nästan så att vi gett tillbaka kallelsen till Gud.

Min fråga till dig idag är: Vad har Gud kallat dig till? Vad har han en gång smort dig till?

Skulle du våga ta en stund till att återkalla det som Gud en gång talat med dig om? Att låta han beröra dig på nytt? Blåsa liv i det du en gång hade? Jag är rätt övertygad om att han knackar på livsdörren till rätt många just nu.

Publicerat den

Läs med mig Jesaja bok – Kapitel 61-62

Arm för kort … Nej, Varken Guds arm är för kort eller hans öra dövt för att kunna hjälpa oss.

Herrens ande är över mig … Denna text återfinns i NT, Luk 4:18ff, då Jesus finns i synagogan och läser ur skriften. Då han träder i tjänst. Här beskrivs Jesu tjänst och uppdrag. Om Guds barmhärtighet, nåd och upprättelse. 

Nådens år … Vi behöver verkligen ett nådens år. Ett år som präglas av nåd och upprättelse. 

Rättfärdighetens terebinder … De skall kallas så. Planetarde av Gud själv. Tillatt förhärliga honom. Terebinter; ett kraftigt tåligt träslag. Kan bli upp till 6 meter hög. En sommargrön buske eller träd. 

Klätt mig i frälsningens klädnad … En vacker bild på vad som sker i frälsningen. Vi får en ny klädnad. Svept in oss i rättfärdighetens mantel. Det skapar glädje inom oss. Fröjdar oss. 

Nytt namn .. Du skall få ett nytt namn som Gud ger dig. Jag tänker att det är viktigt vad man säger om oss. Vad man kallar oss. Inte för att vi skall bli stolta och kaxiga. Nej men att vårt namn stämmer med vår karaktär. 

Röj en väg … Bana väg för folket. Rensa bort stenarna. Res ett baner för folken. Jag kan uppleva det som att den väg till Gud som var så öppen för folket har vuxit igen på somliga platser. Den behöver röjas igen. Ta bort det som ligger vägen och hindrar. 

Se din frälsning kommer … Det är vår uppgift. Likt Johannes Döparen. Att bana väg för frälsningen.  

Har du några tankar om detta avsnitt?