Längtan

”Som hjorten längtar till vattenbäckar, så längtar min själ efter dig, o Gud.”
‭‭Psaltaren‬ ‭42‬:‭2‬ ‭SFB15‬‬

Längtan är en kraft som kan dra oss fram rätt långt. Jag har någon gång skrivit om hur min längtan efter kaffe påverkar mig. Jag kan sitta och tänka på kaffe. Det dröjer inte så länge tills jag satt på kaffet.

Längtan kan dra oss till sådant som vi egentligen inte vill men gör ändå. Längtan har en inneboende kraft som kan vara svår att motstå.

Men i grunden tror jag längtan är något gott. En god kraft som vi har förmånen att vara utrustade med eller kanske till och med begåvade med. För när längtan längtar efter något bra, något vackert, något vi gillar eller till och med har kärt så är det ju i grunden en god kraft.

En bibelvers som kom upp i min app var den jag citerade i början. En längtan som drar mig närmare Gud.


”….. så längtar min själ efter dig, o Gud.”


Jag tänker att det finns i grunden en längtan till Gud inneboende i oss. Den ligger där och ruvar. Den kan dock har stor konkurrens till annat.

Det längtan till Gud som gör att vårt liv drar åt hans håll. Eller som Tomas Sjödin så bra formulerade det …

Jag lutar åt Gud

Vårda din längtan till Gud. Låt den inte ersättas av något annat som bara blir ett substitut.

Det är när längtan når sitt mål den får sin tillfredsställelse.

Det är din längtan till honom som gör att du hittar djupen hos honom. Det är längtan som gör dig öppen för hans välsignade beröring in i ditt liv.

Har vi kommit lite för långt bort från den längtan så har vi tappt en viktig ingrediens i vårt kristna liv.

Att längta efter den vi älskar gör att vårt fokus går rätt mycket åt det hållet. Vi gör vad vi kan för att träffas, prata med varandra och umgås. Så tänker jag att psalmversen andas. ”Som hjorten längtar efter vattenbäckar… ” som man längtar till den man älskar ….. så längtar vi efter Gud.

Idag ber jag att din längtan efter Gud ska föra dig nära honom. Att den ska få en förnyad kärlek i din längtan till Gud.

Läs med mig 4 Moseboken – Kapitel 21-22

Från läger till läger … Folket drog runt. Det skulle gå 40 år innan de fick komma in i landet som var utlovat dom.

Den du välsignar … Bileam hade ett vittnesbörd om sig att den han välsignade välsignade Gud. Den han förbannade förbannade Gud. 

Bileam visste vem han skulle gå till. Gud själv. Han ville höra vad Gud hade att säga. 

För det är välsignat … Det fanns människor troende på Gud utanför Israels folk. Bileam var en.  Gud hindrade honom att angripa och förbanna Guds folk. 

Herren tillåter mig inte att gå med er … Kan ett sådant samtal konverseras även idag? Att tex du skulle bli hindrad av att gå till en särskild lats eller slå följe med någon?

Inget kunde få Bileam att överträda Guds befallning … Han visste vem Gud är och sin relation till honom. 

Kan det vara Herrens ängel som hindrar dig? … Om du nu inte tycker dig komma fram där du tänkt dig – kan det då vara en Herrens ängel som hindrar?

Om någon ber om ett råd …Bileam var noga med att frågan som ställdes till honom kunde bara svaras med de ord som Herren ingav. Han ville inte ändra på något. Han ville inte svara efter eget huvud. Det finns en utmaning detta även i vår tid. Ibland är det bättre för oss att vara tysta istället för att dra till med eget skapat svar. 

Har du några tankar om detta avsnitt? 

När himlen öppnar sig ….

Jag är hos goda vänner och sitter och pratar efter en god måltid tillsammans. Så händer det. Himlen öppnar sig och det kommer en redig åskskur. Regnet dånar mot altantaket. Himlen är svart. Och regnet dånar ner mot marken. Blixtra kommer med sitt eftersläpande muller. Man kan lugnt säga att vi fick klart höja rösten för att göra oss hörda i det regn som tog över hela bilden av gemenskap.

Genom bibelns historia har himlen öppnar sig på olika sätt. Jakobs stege till exempel. Överst vid stegen öppnade sig himlen och Jakob såg in i himlen. Stefanos fick se in i himlen innan han dog. Johannes på ön patmos fick också blicka in i himlen. Och fler var det.

Jag minns berättelser om människor som för, i nutid, blicka in i himlen och kan berätta om hur det är där. En välkomnande plats dit man sen längtat efter att ha fått en glimt av det.

Paulus, i bibeln, verkade tvehågsen. Han drogs åt att få komma dit men ville också vara kvar på jorden.

Jag har varit på gudstjänster där Guds närvaro har varit så påtaglig att man upplevt det som att himlen varit öppen över oss. Alltså att Guds välsignelser flödat in i gemenskapen.

Jag minns tillfällen där jag varit helt ensam och upplevt som att himlen landat i min närhet och känt en Gudsnärvaro som varit så stark så stark.

Idag ber jag för dig att himlen skulle öppna sig över dig och ditt liv. Som ett nådens regn som får välsigna ditt liv.

När regnet kommer över jorden så brukar det innebära att det som växer får nytt liv. Det får en ny kraft att växa lite till. När det är torka är det som att växtligheten går ner på sparlåga. I väntan på nytt regn som ger ny växtkraft

Jag tänker att himlen behöver öppna sig över oss så att vi får ny kraft till våra liv. Den öppna himlen längtar jag efter. Och jag skulle vilja längta åt dig med. Jag tror vi verkligen behöver det i våra liv. Både du och jag. Så jag ber idag om en öppen himmel med ett nådens regn över oss.

Man brukar säga att efter regn kommer solsken. Och visst är det så. Jag tänker att det är lika så efter en öppen himmel över oss. Det ger solsken i sinnet. Det gör något extra gott som gör oss glada.

Läs med mig 4 Moseboken – Kapitel 19-20

Reningsvattnet … Jag tänker på dopet när jag läser detta. Dopet som är följden av frälsningsupplevelsen. Vattnet har en viktig del i den kristna läran. Inte bara dopet. En fin bild på andens flöde också. 

Saknade vatten … Återkommande ser vi att när folket klagade fanns en mening som återkom: ”Varför har ni fört oss ut ur Egypten….”? Ingen verkar notera att man följde med. Man kunde ju ha stannat kvar. 

Återkommande väg för Mose och Aron … Vi ser att varje gång som folket klagar söker dom Guds ansikte. När du möter motstånd eller bekymmer finns det en given väg att gå. Gör inte dina egna lösningar. Sök Guds ansikte istället. 

Tala till klippan … Mose skulle tala till klippan men slog på den med staven. Trots att han inte följde instruktionerna gjorde Gud det han sa att han skulle göra. Gud kallade fram vatten ur klippan. 

Aron fick inte se landet … Även om Gud kallat Aron till att tillsammans med Mose föra folket ut ur Egypten till Kanaans land fick inte Aron se landet. Hans handling som inte var såsom Gud sagt var orsaken. Men han fick komma till Gud.  

Har du några tankar om detta avsnitt?

Ge inte upp!

Har blivit introducerad intet nytt spel på nätet. Ordel heter det. Rätt kul. Man får 5 chanser att hitta rätt ord på 5 bokstäver. Lite av ett strategispel men samtidigt en del tur också. Eller otur.

Jag körde fast i spelet. Jag gav upp. Det var då uppmaningen kom.

Ge inte upp.

Tänk vad lätt det är att ge upp ibland. Man försöker. Man möter motstånd. Går inte som man tänkt sig. Det blir helt enkelt för svårt tror man.

Kanske kan det bero på osäkerhet. Man vill inte göra bort sig. Kanske ett uns av inte vilja misslyckas. Så ger man upp.

Inte vet jag var du är livet men kanske är du beredd att ge upp något just nu. Det är för tufft helt enkelt. Men jag vill uppmuntra dig till att inte ge upp. Håll ut. Lite till. Det är inte dags att ge upp.

Det finns något som finns bortom ”inte ge upp”. Kan kännas långt bort men det finns där.

Det finns väl bara ett tillfälle som jag tror det är läge att ge upp. Det är när man kämpar i egen kraft när man borde ge upp det och låta Gud ta över. När man lägger det hos honom istället för att kämpa själv.

Läs med mig 4 Moseboken – Kapitel 18

Det är en gåva till er att förrätta tjänsten … Det var Guds gåva till dom. Gud hade utvalt dom. Jag tänker att kanske har vi ibland svårt att se på detta uppdrag med respekt. ”Varför skall dom komma här och komma”-liksom. Men Guds kallelse ligger lite djupare än så. En Guds gåva given åt oss. 

Prästens andel … På denna tid var andelen av offret tänkt åt prästen. Som deras lön. Jag tror det är en bärande tanke. Att ge prästerskapet lön.

Tiondet … Man gav tionde till Levi stam, som lön för deras tjänst inför Gud. De hade ingen annan egendom som kunde försörja sig på. Dom i sin tur gav tionde. Den skulle Aron få. 

En förebild att ge till församlingen för att församlingen ska kunna anställa pastorer o präster. Så att de kan tjäna Gud i församlingen. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Det finns någon som ber för dig

Blev påmind om en sång som jag hörde för några år sedan. En sång med mycket tröst och hopp. Så ofta som vi behöver bli påminda orm att det finns någon som ber för oss inför Guds tron . Någon som nämner vårt namn inför Gud. Med allt det vi går igenom. Med allt det mörker vi kan uppleva.

Vi vet att Anden vädjar för oss inför Gud varje dag. Med ord som inte hörs. Bibeln uttrycker det som suckar som Anden vädjar till Gud med.

Ibland räcker inte våra ord till. Ibland får vi inte ens till några ord. Utan vi kan vara rätt uppgivna. Till och med verkar vår tro inte räcka till. Eller så är det bara på tok för mycket att orka omfamna allt vi skulle behöva tala med vår Gud om. Då är det så gott att bli påmind om någon be för oss inför Fadern.

En del av texten säger så här….

Det var någon som bad inför himlatronen, någon som lyfte mitt namn. Någon som förde mig in i hans närhet, någon som bad i Jesu namn. ..//.. någon som vädjade till den högste , någon som bad för mig.

Tänk att bli omnämnd inför Gud. Och när Hud hör ditt namn så är du ingen främling för honom. Han är så förtrogen med vem du är. Så för Anden sig in i Guds närhet. Där inte du orkar ta dig närmare så får du hjälp. Som när mannen på båren. Man bär upp honom på taket. Sänker ner honom framför Jesus. Och där hjälper Jesus mannen.

Min vän, du är omnämnd inför tronen, inför Gud , denna dag. Inte bara av någon vän. Inte bara av någon som Anden väckt att be för dig. Det finns en som ber för dig också – det är Anden.

Du kan lyssna till sången här. Marina Bratterud sjunger den

Här får du texten. Låt den sjunka in idag.


Det var någon som bad

När mitt hjärta var tungt, inga ord fanns för bön.
När allting av närhet var slut.
Någon gav hopp sa, ” Ge inte upp” det var någon som bad för mej.

Det var någon som bad inför himlatronen, någon som lyfte mitt namn.
Det var någon som förde mig in i hans närhet, någon som bad i hans namn.
Någon fick kraften att visa mig nåden när mörkret var allt som jag såg.
Det var någon som vädjade till den högste, någon som bad för mig.

Det var någon som sa de orden som jag inte kunde, och som gav mig en utsträckt hand.

När min framtid var mörk ingen utväg jag såg.
Min dröm var förlorad och glömd.
Någon mig såg ur mörkret mig drog.

Det var någon som bad inför himlatronen, någon som lyfte mitt namn.
Det var någon som förde mig in i hans närhet, någon som bad i hans namn.
Någon fick kraften att visa mig nåden när mörkret var allt som jag såg.
Det var någon som vädjade till den högste, någon som bad för mig.

Det var någon som sa de orden som jag inte kunde, och som gav mig en utsträckt hand. 

text Claire Cloninger

Läs med mig 4 Moseboken – Kapitel 17

En stav … En stav från varje stam. Gud ville visa vem han utvalde bland alla stammar – särskild utvald bland alla. 

Den stav som grönskar hade Gud utvalt … Gud ville göra det tydligt. Idag är det svårare att utvälja ledare. Vår jantelag är stark. Vår vilja att underställa oss är inte stor. 

Upprorets frukt … Gud ville visa folket vem som han utvalde. Att utvälja sig själv är högmod. Gud utser. Kan vara bra att ha med sig i livet. Vi blir upptäckta. Gud utser. Kan vara bra att ha med sig. Den Gud utser utrustar han. Det blir rätt start i kallelsen då. Gud öppnar dörrar och vägar. 

Stavens påminnelse … Staven hängde med länge. Blev en ständig påminnelse om vem Gud utsett. Den skulle påminna och på så vis göra lust på deras klagan. Så att de inte skulle dö.

Har du några tankar om detta avsnitt?

Att unna sig det bästa…

Härom dagen var jag i affären. Skulle handla några viktiga saker. Då kom det med lite (o)nödvändigheter hem också. Sånt där man vill unna sig ibland. I mitt fall unnade jag mig det bästa. Plopp lakrits. Salt Toffee lakrits och god lakrits från Ryfors konfektyr från Mullsjö.

Det där med att unna sig det bästa. Alltså jag är inte så säker på att alla skulle hålla med mig att detta var det bästa. För vi tänker nog lite olika här. Har olika smak.

Unna sig handlar om att vara villig att kosta på sig något. Tillåta sig att göra något eller som jag tillåta mig att handla något. Det skulle kunna handla om att göra sig tillgänglig för något.

När jag läser om att unna sig kommer fraser som: ”Man måste kosta på sig lite vardagslyx”; ”sätta guldkant på vardagen”; ”man får ta sig råd” osv.

Det ligger något i att också spara tex pengar för att kunna unna sig. Man skapar tillfället liksom.

Nu finns det säkert klart bättre saker som skulle passa bättre i begreppet ”unna sig det bästa”. Och jag tänker att det kan finnas en bra bärande idé att fundera på vad detta ”bästa” är just för oss själva. Kanske borde det inventeras vad det vi verkligen i djupet behöver. Vad är det mest livsnödvändigaste vi behöver unna oss? Och kan det i så fall betraktas som att ”unna sig”? För det riskerar att hamna i ”måste-kontot” och blir således inte lika kul. Men när vi ser det viktiga som något vi kan unna oss förändras hållning tror jag.

Vad behöver du?

I min värld vet jag något som jag tänker alla behöver unna sig. Det är en nära relation med Jesus. Kanske inte så otippat kanske att jag skulle tänka så. Men jag tror verkligen att det är något vi alla människor behöver unna oss. Att tillåta sig att ha det. Även om det kan finnas motstånd till det i vår omgivning. Klart värt att kosta på sig.

Så unna dig det bästa som finns. Det är du värd!

Läs med mig 4 Moseboken – Kapitel 16

Nu är det nog … Mose och Aron anser att nu räcker det. Man vet sitt mandat men är villig att låta Gud visa sin mening i sakfrågan. De som vill ha makt kan få makten men på Guds initiativ. 

Trots folkets missgärning tar Mose och Aron dom i försvar … Det visar på deras ödmjukhet. De vet vem som är på Guds sida. Men man vill hellre försoning än att folket skull rättmätigt dö. Det visar troligen på en god ledare.

Jag har inte handlat efter eget tycke … Moses egna ord inför det Gud ville göra genom honom. Också en god ledaregenskap. Att följa Guds maning. Inte handla i egen kraft och affekt. 

Bringa försoning för folket … Idag tänker jag att prästerskapet har inte samma roll i försoningen. Den ligger hos Jesus och korset. Men vi har en viktig uppgift att leda folket på rätt väg. Men valet ligger alltid hos den som följer Gud, den enskilde. 

Har du några tankar om detta avsnitt?