Månad: juli 2024

Publicerat den

Läs med mig 4 Moseboken – Kapitel 15

Guds tillägg … Gud lägger till i sina förordningar. I Uppenbarelseboken varnar samma Gud att ingen människa får varken dra ifrån eller lägga till något. Respekt inför Ordet. Samtidigt är vi väl medvetna om att vår bibel är en översättning. Med stor försiktighet och med djup respektfull ödmjukhet är vi lämnade åt att tolka. Därför är vi mycket beroende av Den Helige Andes hjälp så att vi hamnar rätt. En stor utmaning i dag är att inte falla i att tolka bibeln efter tidsandan. 

Och de skall få förlåtelse … Om man försyndar sig man söka försoning och Herren skall förlåta. 

Innan nya förbundet … är det stränga krav om en synd i berott mod. I Jesus har vi nåd. Men lika viktigt är att om man syndar behövs sann ånger för att få ta del av nåden. 

Hörntofsar … En påminnelse om Guds nåd och försoning. Att Hans bud hjälper till ett sannat levene. En påminnelse om Herren. Påminnelse om buden som finns. Ibland kan det vara bra att ha en påminnelse i livet, en daglig påminnelse, en sak man ofta ser för att påminna om Gud. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Publicerat den

Det går en ängel kring vårt hus ….

”Det går en ängel kring vårt hus, hon bär två förgyllda ljus, hon har en bok uti sin hand, nu somnar vi i Jesu namn.” 

”Herrens ängel slår sitt läger omkring dem som fruktar honom, och han befriar dem.”
‭‭Psaltaren‬ ‭34‬:‭8‬ ‭SFB98‬‬

Att änglar finns tvivlar jag inte på. Att änglar finns i vår tid här på jorden tvivlar jag inte heller på.

När Jakob ser stegen i sin dröm läser jag att ”änglar gick och och ner” på stegen. Det tyder på att dom var på jorden och således utgick från jorden. Var alltså inte i himlen och gick ner.

Änglavakt – det är ju rätt vanligt att vi säger. Och kanske är det mer sant än vi vågar inse. Kanske är det så att änglar räddat oss fler gånger än vi egentligen vet.

Denna bön ger oss en trygghet som är gott att ha. Vi är inte ensamma. Inte övergivna.

Du har en ängel vid din sida.

Nu ber jag inte direkt till änglarna. Men det händer att jag ber Jesus sända ut sina änglar till beskydd

Jag uppfattar mig trygg att veta att det finns en ängel runt mitt hus. Känner du dig otrygg så tror jag i alla falla att man kan be om deras beskydd.

Publicerat den

Skulle då Gud bara prata genom Mose?

”Aron och Mirjam sade: ”Är Mose den ende som Herren talar genom? Talar han inte också genom oss?” Och Herren hörde det. Mose var en mycket ödmjuk man, mer än någon annan människa på jorden.” Fjärde Moseboken 12:2-3 SFB15

Avundsjukan är tydlig. Liksom adam och Eva möter Ormen med sitt uttryck ”Skulle då Gud ha sagt?”. Det är som att vi ibland kan med avundsjuka se på andra och undra… talar Gud bara genom vissa men inte genom andra?

Jag tänker att jag är inte bäst på att höra Guds röst. Tror ingen kan påstå det heller att just den är. För vem är bäst på det? Men jag tror att jag kan uppfatta en del och du kan det också. Det gör att tillsammans kan vi bättre lyssna in vad Gud säger till oss. Tillsammans kan vi lyssna in den vision som Gud vill ge oss. Vi hör olika nyanser. Kanske någon säger att det då riskerar bli urvattnat. Ja, visst kan risken vara så. Men jag tror att möjligheten att få den större och rätta bilden blir blir större. Det är när vi lyssnar tillsammans vi kan hitta detaljerna. Hitta vägens nyanser. När vi lyssnar tillsammans blir det också ett större ansvarstagande . Tänker också att ”missarna” blir om möjligt färre också. Gör vi detta lyssnade i bönens atmosfär finns det verkligen möjlighet att lyssna in rätt.

Gud talar genom vem han vill. Om du vill kan han tala genom dig. Du kan vara en del av Guds tilltal i vår tid. Fundera då på hur det skall gå till. Vad som behövs för att det skall ske. Hur blir du en bra mottagare av Guds tilltal.

Ibland möter jag tvivlet på att man är nog ingen som Gud talar genom eller till. Jag har svårt att tro att det verkligen är så. Gud är intresserad av att nå ditt öra. För din egen skull framför allt. Men också att du kan vara redskapet och hans röst in i denna tid.

Du behöver inte likt Mirjam och Aron som undrade om Gud bara talade genom Mose tro att Gud bara använder någon få att tala genom. Visst, Mose var förtrogen i Guds hushåll. Mose hade en särställning hos Gud. Likväl använder han fler att tala genom. Så även nu. Du kan se upp till många förkunnare och profeter som du tycker är visa. Likväl kan han tala genom dig.

Jag säger det igen. Om du vill kan han tala genom dig. Du kan vara en del av Guds tilltal i vår tid.

Publicerat den

Läs med mig 4 Moseboken – Kapitel 14

Uppror … Varför gör folk uppror? Varför reagerar man negativt? Är det för att det inte passar dom eller blir det för närgånget? Är man mer inne på att få sin vilja igenom än att följa andra? Här uppfattade man att man hade haft det bättre i Egypten – vilket nog inte var den sanna bilden. Men man hade glömt hur illa det var. Eller så trodde man att det man visste om, även om det var dåligt, ändå var bättre än det man upplevde nu. Man kan se att det trodde på de spejare som i modlöst tillstånd glömde bort Guds möjligheter.  Vad är de som gör att du reagerar starkt i något sammanhang? Är det en sund reaktion på något som verkligen man ska reagera på eller det för att det ställer sunda krav på dig fast du inte vill det?

Hur länge … Kan man ana en viss uppgivenhet hos Gud? Börjar tålamodet ta slut? Gud kliver in när det nåtts en viss gräns. 

Herren är sen till vrede … Rik på nåd. Gud förlåter missgärningar. Det är de sanna orden om Gud. Mose vädjar till Gud själv genom dessa ord. 

Konsekvenser … Det blev konsekvenser. Man hade frestat Gud till den gräns att Gud agerade. Man fick inte se landet de hade vandrat till. Inte bara dessa män som tio gånger testat Guds tålamod – nu får man vandra en omväg till landet ännu en gång. Den unga generation skulle få inta landet. Men inte folket som var äldre och klagat. 

Men i Kaleb är en annan ande … Kaleb hade följt Gud i allt. 

40 år … Det var ett långt straff. Jag kan ana att det är så på liknande sätt det skett genom historien. Gud kallar sitt folk men man sätter sig upp emot honom på något sätt. Så får man tyvärr vandra ut i en ”ökenvandring” en tid innan Gud upprätta sitt folk igen. 

Att ta saken i egna händer … Några ville ändå inta landet. Göra det man hade kommit dit för att göra. Men se, det gick inte. Ibland får man ta konsekvenserna även om man inte vill det. Det kan göra oss att tänka efter före.

Har du några tankar om detta avsnitt?

Publicerat den

Du skall bli vårt öga … 

I 4 Mose 10:29-32 kan vi läsa följande om Midjaniten Hobab:

Mose sade till Hobab, som var son till midjaniten Reguel, Moses svärfar: ”Vi bryter nu upp och går till det land som HERREN har lovat att ge oss. Följ med oss, så ska vi göra gott mot dig. HERREN har lovat Israel allt gott.” Men han svarade honom: ”Jag vill inte följa med, utan jag vill gå hem till mitt land och min släkt.” Mose sade: ”Nej, lämna oss inte. Du vet bäst var vi kan slå läger i öknen, du ska bli vårt öga. Om du följer med oss ska vi låta dig få del av det goda som HERREN gör med oss.”

Israels folk behövde någon som visste vägen. Som kände till förhållandena. Som kanske kunde förutse och varna för faror. Så att man skulle nå ända fram till målet. Om Hobab sa man: 

Du skall bli vårt öga … 

En fin bild på hur vi kan vara för vår omgivning. Vi ser kanske det ingen annan ser för vi har upptäckt Gud. Vi blir deras guide in i ett nytt liv med Jesus. Den erfarenhet vi har av tron på Gud, den förståelse vi fram tills nu samlat på oss kan hjälpa någon annan att hitta fram till Gud. 

Jag tycker om den bilden. Jag var på besök i en grotta när jag var i USA under semestern. För att få följa med på vandringen nere i berget fick vi följa en guide. Han visade vägen. Berättade om livet i grottan. Målet var en grotta med en fint vattenfall i. Du kanske har vandrat på fjället med en guide. Tiden blir ögat, den som sett och vet var den bästa leden finns. 

Du skall bli vårt öga … 

Det finns en utmaning och kallelse i detta utryck. Skulle du vilja bli detta öga för den som ännu inte hittat fram till Gud? Jag tror att den uppgiften är oerhört viktig i dessa dagar. Och det behövs många fler än nu som antar den utmaningen. Vad jag innerligt önskar att du skulle vilja bli berörd av den kallelsen. 

Hobab var först inte villig. Han ville vända hem. Och det är nog en rätt naturlig reaktion. Tror vi alla inser vidden i denna utmaning. Inte det lättaste uppdraget att ha. Men han tänkte om och blev folkets öga. Han visste var man bäst kunde slå läger. Det var inte bara vandringen som var viktig. Att finna vila för en tid var lika viktigt. Återhämtning är en del av vandringen fram till målet. Tar man inte en paus då oh då kommer man missa målet för att man inte orkar ta sig fram emot det. 

Du skall bli vårt öga … 

Mose tvekade inte. ”Du ska bli…”. Han visste vad han ville. Han visste vad han behövde. Han visste vem som var lämpligt. Därför säger han till Hobab: ”Du ska bli ….” När Gud kallar dig till att bli ögat för folket i din omgivning är han lika säker på dig. Så vill du anta utmaningen?

Publicerat den

Läs med mig 4 Moseboken – Kapitel 13

Sänd spejare … Man ville kolla in det land man skulle in i. Fick berättat för mig hur man gjorde i Benin. När Gud la en ny plats på deras hjärta gick man först dit. Läste av hur platsen var. Vilka utmaningar man såg. Vems ande som regerade där. Sen gick man hem. Bad en månad. Sen kom man tillbaka väl förberedda för den platsen. Så började man ett nytt arbete med att berätta om den levande Guden. Att bespeja, undersöka, inventera är något vi behöver fundera kring. Det är att förbereda oss för uppdraget.  

Man skulle tillsammans undersöka landet … Kanske var det ett sätt för att alla stammarna skulle få samma information. Så att man kunde förlita sig på deras slutsats om landet. 

Uppdraget var detsamma för alla … Noteras kan vara att samtliga från olika stammar hade samma uppdrag. Inte uppdelade på olika infallsriktningar. Tydlig beskrivning om vad de skulle undersöka. Man skulle också ta med av landets frukt för att se hur bördigt det var. 

Det flödar av mjölk och honung M E N … Dom fick ett gott intryck av att landet var bördigt men det fanns ett stort［ M E N ］ för dom. Detta men blev ett stort problem för dom. Vilket drog ner deras mod. Det missmodet spred dom till folket. Dom flesta i gruppen såg ingen möjlighet att inta landet ….     Men det fanns ett annat M E N

Men Kaleb såg något annat … Kaleb såg något helt annat dom andra. Han såg möjligheten. ”Låt oss genast dra in i landet”. 

Vad ser du? … När du ser på uppdraget på din plats? På uppdraget Gud kallar? Vad ger du för bild av det? Din egen med dina egna brister som jämförelse? Eller Guds bild med hans kraft som täcker upp bilden?

Ju mer de inte trodde … Man kan ana att deras rädsla ökade i takt med deras berättelse om detta landets folk. Man såg sig själv som gräshoppor i jämförelse med landets inbyggare och resliga folk. Man till och med ansåg sig ha möjlighet att bedöma hur deras folk såg på dom. Tänk vad viktigt det är på vilket sätt man ser på utmaningarna. 

Vilka［ M E N ］har du i ditt liv? … Hur många gånger har du sagt ett ”men” i ditt liv? Hur många gånger har du tvekat? Vilket ”men” har du idag som du kämpar med? Att se på saken genom Guds ögon ger kraft, mod och tillit. Be om att få Guds syn på saken. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Publicerat den

Det Gud har lovat att ge

”Mose sade till Hobab, som var son till midjaniten Reguel, Moses svärfar: ”Vi bryter nu upp och går till det land som Herren har lovat att ge oss. Följ med oss, så ska vi göra gott mot dig. Herren har lovat Israel allt gott.””
‭‭Fjärde Moseboken‬ ‭10‬:‭29‬ ‭SFB15‬‬

Jag läser i 4:e Mosebok just nu. Där läser jag versen som jag citerade ovan. Där läser jag uttrycket…

Som Herren har lovat att ge …

Följer man Israels historia ser man att Gud gång på gång ger dom löften vad han vill ge dom. Ibland blir det så bra. Gud kan ge dom det han lovar. Men ibland händer det något och Gud får avvakta med sitt löfte. Kanske får det helt enkelt utebli. Jag tänker att Guds löften är inte bara en automatik som händer. Det finns villkorat på något sätt. Så jag tänker så här….

För att få det Gud vill ge kan det innebära att man måste bryta upp från något man redan har. Man kan ibland få lämna platsen man bor på för att frigöra löftet över sitt liv. Eller gå till en plats där löftet blir möjligt.

För att få det Gud vill ge kan det innebära att man måste avstå något som hindrar. Kanske ett levnadssätt eller något annat vi gör som gör det omöjligt för Gud att infria löftet. Men det kan också vara sådant man har så kärt att det tar allt vårt fokus.

Så när Guds löfte uteblir kan vi behöva vända frågan till oss själva. Är vi på ett sådant sätt att Gud inte kan infria sitt löfte? Eller är omständigheterna förändrade så att det inte längre går?

Så min fundering idag är…..

Behöver du bryta upp från något för att Guds löfte skall infrias i ditt liv?

Hade inte Israels folk brutit upp med sitt läger och gått till det land som Gud hade lovat dom hade de varit kvar i öknen fortfarande. Så fundera på vad du behöver bryta upp ifrån för att inte vara kvar i ”öken” du just nu väntar i.

Gör vad du kan för att Gud ska kunna ge sig det han lovat dig.

Publicerat den

Läs med mig 4 Moseboken – Kapitel 12

Talade illa om … Vad gör orden vi talar? Vilken frukt ger dom? 

Skulle då Gud bara prata genom Mose? … Avundsjukan är tydlig. Liksom adam och Eva möter om Ormen ”Skulle då Gud ha sagt?”. Gud talar genom vem han vill. Om du vill kan han tala genom dig. Fundera då på hur det skall gå till. Vad som behövs för att det skall ske. Hur blir du en bra mottagare av Guds tilltal.

Om det finns en Herrens profet … Om den finns talar Gud till den genom syner och drömmar. ”Om det finns …. ” Vi skulle behöva be om fler som får den profetiska gåvan. 

Men med Mose var det annorlunda … Gud tala debil Mose Ansikte mot Ansikte. Mose var betrodd i hela Guds hushåll. Hur stort är inte det??? Ändå misstrodde man Mose. Ände respekterade man honom inte för det. 

Som vi i vår dårskap … Mycket kan vi göra i vår dårskap. Väl är om vi själva inser det och vill förändring och försoning. Värre är när vi lever vidare i vår dårskap förblindade av samma dårskap. Då är det ute med oss. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Publicerat den

Vilket språk använder du?

När jag kom till USA så behövde jag kunna engelska. Det är det språket man använder där. Eller kanske ska man titulera det amerikanska. Nu hade jag möjlighet att även använda svenska eftersom jag mötte även de som kunde svenska. Ju mer jag rörde mig i landet insåg jag att det är rätt många språk som används där. Liksom i många andra länder nu för tiden. Ibland var det svårt att förstå vad man sa. Det berodde nog mer på mig än den som talade. För språk har väl inte varit min starkaste sida precis.

Vilket språk använder du? Du kanske är flerspråkig. I dagens läge är det inte sätt att hitta den som till och med kan fyra språk. Många barn växer upp med två språk i hemmet.

Det finns ett språk som bibeln beskriver som tungotal. Ett språk som bara Gud förstår. Ett bönespråk som Anden smörjer oss till att kunna. Man kan då undra varför vi behöver det språket. Jag har funnit att det gör mig gott att använda det. Ett språk som inte har några begränsningar. Språket har en innebörd av att finna orden som är gott för mig. Och dig. Ord som verkligen behövs för nuets situation. Det är därför det fungera så bra. Även om jag inte förstår det till fullo.

Jag tänker också på hur vi pratar. Vad blir frukten av vårt prat? Hur uppfattar andra vårt språk? Hur mycket kan vi påverka med vårt sätt att prata? Ibland har jag en känsla av att vårt tonläge skadar mer än det gör nytta. Ibland borde vi nog vara mer tysta när vi inte har bättre sätt att utrycka oss på.

Vad innehåller vårt prat? Uppmuntran? Eller trycker vi ner andra med vårt prat? Hur pratar vi om olika händelser, saker och om andra? Vad säger du om dig själv?

Har skrivit om det någon gång tidigare….. och då lyfte jag fram en översättning som säger att ”vårt tala skall vara hjärtevinnande. En tanke väl värd att fundera kring.

När jag läser i 4 Moseboken om spejarna inser jag vikten av hur vi ser på saker och vad vi säger om det. Dom flesta spejarna hade ett ”men” med sig hem. Dom såg det bördiga landet men också det storväxta folket. Helt plötsligt såg man omöjligheten. Men det fanns en som såg något helt annat. Kaleb. Mitt bland det övermäktiga såg han något annat också. Han såg Guds möjligheter. Dom andra talade otro. Men Kaleb talade tro. Vad talar du? Tro eller otro? Vad kan få dig, att likt Kaleb, tala tro?

Så vilket språk använder du? Vad blir frukten av sitt tal? Får din omgivning nytt mod? Eller sprider du missmod? Jag tror att när vi hamnar i ett negativt prat kan du vända på det. Att han helt enkelt gör ett under och vårt tal ändrar karaktär. Behöver du be om det idag? Jag ber gärna med dig om det. Jag vill gärna att mitt tal ger en god eftersmak. Vi ber om det idag om du vill.

Publicerat den

Läs med mig 4 Moseboken – Kapitel 11

Började klaga … Nu kan jag inte veta hur Israels folk verkligen hade det. Man upplevde säkert att det inte var gott nog. Men vad saknades egentligen i jämförelse med andra på den tiden. Så hade man Gud på sin sida. Det är lätt att man glömmer bort hur man har det – egentligen. Lätt att bli hemmablind. Innan du börjar klaga – inventera först läget. 

Försmäkta … Man upplevde att man var trött på att bara få enahanda mat. Men om man ser på olika folks matvanor genom tiderna så är vi väl rätt enahanda i maten. Somliga äter mest ris. Andra mest pasta. Andra återigen mest potatis. Så varför klagar dessa undrar jag? Det beskrivs som något gott – som fina bakverk – så varför klagade man på det?

Delad börda … Gud fördelar arbetes börda på fler. Mopse orkade inte allt själv. En fördelning som Gud såg som viktigt. Han gav dom samma Ande som vilade över Mose. 

Klagan blev mer än nog besvarad … Det fick så mycket kött att det stod dom upp i halsen. 

Är Herrens arm för kort? … Mose undrade om det ens var möjligt att Gud sulle kona svara på sin egen ide. Intressant att Mose tänker så. Kanske är det så vi också tänker ibland när Gud kommer med sin uppmana, sin vision, sin hälsning till oss. Som att Gud säger: ”Nu Mose ska du allt få sen vem du ifrågasätter. Se lyssna och Lär!”

Synligt handlade Gud … När han tog av den Ande som vilade över Mose märktes det. De 70 reagerade tydligt när de fick samma Ande som vilade på Mose. 

Allt folket … Tänk om alla i din församling fick mäktigt del av Guds Ande. Vad skulle då ske? 

Har du några tankar om detta avsnitt?