Det gäller livet … Rubriken i Folkbibeln 2015 är i detta kapitel ”Hör Guds Ord – det gäller livet”. Kan det sägas mer tydligt än så? Att läsa bibeln är detta – det gäller livet!!
Vända om … Israels historia har visat på att det är möjligt att vända om. Även om man dumdristigt gått åt fel håll. Är du på fel väg? Vänd om.
Omskuret hjärta … Ett hjärta som är varmt för Herren. Hängivet Honom. Brinner för Honom. Hur är ditt hjärta?
Älska Herren din Gud … av hela ditt hjärta och hela din själ.
Gå över ån … Eller att gräset är grönare på andra sidan staketet. Vi behöver inte springa till avlägsna platser för att upptäcka Ordet och Gud. Nej det är mycket närmare än så. Det finns i ditt hjärta.
”Och låt oss ha blicken fäst på Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. För att nå den glädje som låg framför honom uthärdade han korset, utan att bry sig om skammen, och sitter nu på högra sidan om Guds tron.” Hebreerbrevet 12:2 SFB15
Jag tänker att det finns väg i den tiden vi lever i som blir mer och mer viktigt. Det är att ha blicken fäst på Jesus. Bibeln säger att han är trons upphovsman och fullkomnare. Genom att vi fäster vår blick på honom blir det då vår rätta utgångsläge.
Hur många gånger sätts inte vår tro på prov? Då behöver vi påminna oss om var vår tro och tillit vilar mot. Det kommer stärka vår tillit och vår tro.
Jesus är också trons fullkomnare. Det innebär att i honom får allt sitt ja och amen. Alltså han har makt att fullborda sina löften.
Jesus är vårt hopp. Det är honom vi kan lite på. Vi kan förlita oss på att han står för sitt ord.
Genom allt som sker behöver vi en fast grund att stå på. Därför behöver vi fästa vår blick på honom. Mer än någonsin. Tider kommer då du kommer behöva veta varifrån din hjälp kommer. Det kommer tider av oro då du behöver veta vem som är din frid. När du behöver ledning i livet behöver du veta vem du först och främst behöver vända dig till.
Jag tror att Gud pockar på vår uppmärksamhet. Att Jesus drar vår blick till sig. Det är en tid då vi behöver välja väg. Vem vill vi fästa vår tillit till? Vem vill vi ha som förebild? Det är en utmanande tid som behöver rätt fokus. Jag menar inte att rätt teologi inte är viktigt men jag menar att Jesus är det allra viktigaste. Som det står, ” sök först Guds rike och hans rättfärdighet så….” Först Jesus är rätt ordning.
Så i alla livets skeenden, jobb fritid sömn ja allt, så behöver vi fästa blicken på Jesus.
Förnyat förbund … Vad för förbund och lite har du gett till Gud? Har du fullgjort det? Saknas det något? Behöver det förnyas? Stanna upp en stund och rannsaka dig själv. Finns det löften som du inte fullbordat och genomfört som behöver tas nya tag i?
Vems folk är du? … ’Du skall vara Hans folk och Han din Gud’. Är det så?
Rot som frambringar malört … Vad får slå rot inom oss?
Tjäna andra gudar … Genom Moseböckerna kan man se ett folk som tillber den levande Gud. Men också ett folk som övergav honom. Som började tillbe och tjäna andra gudar. Vi har fått lära vad det ger för frukt. Vi har också set hur det blir när man vänder om till den Gud som skapat allt. Vi har sett hur det vänt allt till välsignelse. Vi har sett en Gud som är mycket tålmodig och full av nåd och barmhärtighet. Det bör leda oss rätt i våra val. Den erfarenhet vi har fått lära bör stämma oss till ett rätt handlande.
Bild tagen av Janne Ternvall. Tack för lånet av bilden
Jag läste något på min väns Facebooksida som fick mig att reflektera lite. Janne skriver så här:
Inatt blev bördan för tung för grenen. Så ta inte åt dig mera jobb än du orkar bära. Det blev ett budskap till mig som nappar på allt och vill vara med överallt. Skala bort det som inte är nödvändigt i livet. Vad som är viktigast är att hålla sig fast i stammen JESUS❤️🙏
Hur lätt är det inte att ta åt sig för mycket jobb. Så spänner vi vågen för hårt. Tar åt oss för mycket som gör att det blir helt enkelt för tungt. Så går det sönder helt enkelt. Tack Janne för den hälsningen. Tror inte du är ensam om att ha lätt att nappa på massa erbjudanden.
Men bördan kan bli för tung av annat slag också. Det man möter och går igenom blir helt enkelt för tungt att bära.
”Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila.” Matteusevangeliet 11:28 SFB15
Jag tror att vi ibland behöver lyfta av bördan så att livet blir lättare. Inte så att vi ignorerar den. Det blir sällan bra. Men att få lyfta av den till Jesus, lägga den vid korset är så gott och det lättar på livets ångest.
Ordet vila är intressant understa sammanhang . Innebörden är:
Det grekiska ordet anapauo kan med sin innebörd och sin pågående aktiva verbform översättas: ’kommer jag alltid ge vila/en välförtjänt paus’. Jesus citerar 2 Mos 33:14, i Guds närvaro och vilja finns vila. ” (källa: Kärnbibeln)
Du som idag bär på en tung börda som ser ut att bli på tok för tung för dig – lägg den hos Jesus.
När jag tänkte vidare i bilden så finns det en orsak till varför det blev för tungt för grenen. Det var helt enkelt för många äpplen på den. Jag lärde mig tidigt när jag hade trädgård med äppelträd att det var bra att gallra redan när det fanns för många äppelkart. Om man låter för många frukter växa så blir det helt enkelt för mycket. Kanske en haltande bild men ….
Man behöver rensa efter hand i livet. Då är risken mindre att det brister för oss.
Ser att en annan gren hade fått stöttning. Vi kan behöva hjälp till att stötta och bära när någon i vår omgivning får bära ett för tungt oss för den. Vem behöver du stötta och bära i den närhet?
Vi kan också behöva be om hjälp. Inte den starkaste sida hos dom flesta. ’Klara sig själv’ är en väl inövad idé för många. Vi behöver träna på att be om hjälp. Det är inte så farligt. Inte alls egentligen . Utan det är snarare den bästa vägen. Våga be om hjälp.
Kom till mig ….
Jag hoppas att du kan höra den hälsningen från vår Herre idag
Janne skrev …
Vad som är viktigast är att hålla sig fast i stammen JESUS❤️🙏
Lyssnande … Hur lyssnar vi till Gud?Ibland använder jag ordet ’kalibrera’ för att beskriva tanken jag har att ställa in sig på ett bra sätt att lyssna. Alltså, man tar bort bruset som kommit till och får en tydligare möjlighet att lyssna. Det är som när man på dom gamla radioapparaterna rattade in rätt frekvens för att få in radioprogrammet man ville lyssna till.
Noggrant följa … Somliga av oss har svårt att följa bruksanvisningen närvi ska montera ihop tex IKEA-möbeln eller LEGO-byggsatsen. Skulle tro att vi någon gång insett bristen i att inte följa beskrivningen. Likaså finns det somliga som följer exakt varje sidas moment för att inte missa något. Vilket kan ibland uppfattas som väl petigt. Hur noggrant lyssnar och följer vi det vi hör från Gud?
Löftet … Här läser vi att det följer välsignelser genom att lyssna noggrant och följa det. Inte minst det att det kommer lyckas oss väl. Byggsatsen blir rätt byggd och den kan fungera som den var tänkt.
Hela livets välsignelse … Vi läser att allt i livet kommer att få del av Guds välsignelse. Kanske kan det få oss att stanna upp och fundera lite … ”Herren skall öppna sina förrådshus …”
Olydnad … Konsekvensen är då att olydnad leder till något helt annat. Vilket vi inte kan skylla på någon annan än oss själva. De tär vårt eget val.
Jag tänker på berättelsen om när Jesus får besök om natten. (Joh 3) Det var Nikodemus som kom när mörkret lagt sig. Han vill prata lite med Jesus. Han hade frågor han brottades med.
Jesus stängde inte dörren. Han hade tid att lyssna. Han hade tid för samtalet även om natten bröt in. Han hade tid med Nikodemus.
Har vi tid att lyssna?
Den frågan riskerar att ge oss lite dåligt samvete. För allt för ofta tror jag att vi känner att vi inte alltid har tid med att lyssna. Hur gärna vi än skulle vilja det. Även om vi faktiskt är rätt bra på att lyssna och ta tid för det så känner vi mig att det skulle behöva bli mer av det.
Vi glömmer lätt att vi faktiskt har lyssnat. Men det är så lätt att fördöma sig själv att inte gjort tillräckligt. Hur mycket man än gjort.
Kanske skulle vi bestämma oss för att bli bättre lyssnare. Inte falla i gropen att leverera alla svar. Utan mer inta positionen lyssnande. Vi måste inte alltid ha svar. Men vi skulle nog behöva låta andra prata utan att vi avbryter.
En större fråga blir att har vi tid att lyssna?
Vi kan verkligen skapa känslan av att ha för mycket att göra. Inte att stanna upp.
Kan det bli försent?
Ja det är verkligheten. Det kan bli för sent att lyssna. Helt enkelt för att det blir för sent av olika anledningar. Det borde väcka oss att ta vara på tiden och tillfällena. Liksom Jesus inte avvisade Nikodemus behöver vi vara redo att ta emot.
Ibland undrar jag vad vi människor söker först av allt. Om du skulle sätta upp en lista över vad du önskade först av allt. Det du skulle vilja ha först om du fick välja.
Du kanske har läst om mina önskelistor vid julen när jag var liten . Dom vår låååååånga. väldigt långa. Mycket långa. Som var verkligen av den längre sorten. Men jag hade nog svårt att välja ut en sak som jag helst ville ha. För allting var ju av sorten ”helst vill ha”.
Bibeln har en vers om sökandet. Den finns i Matteus kapitel 6.
”Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också.”
Om man läser den i Kärnbibeln lyder den så här:
”Nej, sök först (längta, fråga och sträva främst efter) hans rike (kungarike, styre) [Guds rike] och hans rättfärdighet (rätt, rättvisa), så ska allt detta [andra – mat, dryck och kläder också, se vers 31] ytterligare ges (förökas; läggas till) åt er. [Guds rike är rättfärdighet, frid och glädje i den helige Ande, inte mat och dryck, dvs. det består inte i det yttre, se Rom 14:17.]” Matteus 6:33 SKB
Här förstärks ”sök” med ”längta, fråga och sträva främst efter”. Det vi främst vill ha.
Jag tänker att det finns en poäng i att stanna upp och fundera på vad vi främst vill söka efter. Och reflektera över vad det skulle innebära om vi fick det.
En annan fråga blir då: ”vad vore bra för oss att främst söka efter?
Kanske vore det vist att göra en inventering över vår önskelista vi har för livet. Reflektera över den. Möjligen är den helt okej i ett längre perspektiv. Eller så behöver den förändras på något sätt. Det är utmanande att göra denna övning. Det kan krävas mod. Men jag är rätt säker på att det kan innebära välsignelse att göra den.
Primören … Primören, alltså det som kommer först av det du sått, det som smakar extra gott, det ville Gud att man vigde, avskilde, offrade, till Gud. Man kan tycka att det vill man ha själv. Nu var det inte allt detta första utan en del av det. Man ger inte det näst bästa till Gud. Man ger det bästa man har. Säger något också om i vilken prioritet man har. Man ger först åt Gud sen till sig själv.
Att förstå vem som gjort vad … Det visar på också att vi vet att det är Gud som gjort det möjligt för oss att kunna göra sådant som leder till inkomst. Om inte han gjort det möjligt skulle vi inte kunna jobba eller så en åker tex. I tacksamhet ger vi av det vi fått nåden att inneha.
Av hela hjärtat … Hjärtat behöver vara med. När vi ger något, gör något, helhjärtat leder det till välsignelse i vårt liv.
Av hela hjärtat … Om vi inte kan göra det helhjärtat har vi möjlighet att be Gud om nåden att kunna få göra det. Att han kan få kalibrera vårt hjärta efter hans hjärta. Då kommer vi att vilja göra det – helhjärtat.
Igår kväll var det återträff i DUO-appen för den Stora Älgvandringen. SlowTv när den är som bäst menar många. Andra undrar hur man kan stirra in i en tv-sändning som saknar liv. Ja jo då missar man mycket som händer i den sändningen.
Återseenden är något alldeles extra. Att möta någon man inte träffat på länge är något helt underbart.
Men det kan också vara någon man mycket gärna vill träffa. Då kan en kort frånvaro vara grymt lång.
Det kan bara en film man såg för många år sedan eller återseendet av en bok som var så bra att man läser den igen. Återseenden kan vara så olika.
Ett återseende kopplar ihop dåtid med nutid. För när man träffas igen kopplar minnet tillbaka till då man sågs senast. Somliga menar att man tar upp den förra träffen i nutida träffen som om det inte var någon tid alls emellan. Som om man bara tar vid meningen man sa där den slutade förra gången.
Ett återseende har så många olika dimensioner. Minnen. Känslor. Upplevelser. Man liksom nästan lever två parallella tider samtidigt.
Återseenden är också mognad. Man har kommit en bit till på livets väg sen man sågs senast. Det gör att man delar en ny fas i livet då man möts. Tiden mellan dessa möten har en historia att berätta.
Inte ovanligt skapar det vidare cirklar. Frågan kommer lätt ”hur är det med NN då”? Man bli intresserad av dom som finns runt omkring den man nu möter.
Åter se det man sett tidigare behöver inte betyda att man ser samma sak. Man upptäcker att det man då såg inte finns mer för allt har förändrats. Förhoppningsvis till det bättre kanske.
Var rädd om återseenden. Dom skapar möjlighet för ett nytt längre fram i tiden. Funkar inte återseendet blir det troligen inte något nytt möte.
Så vårda era återseenden. Dom har sitt värde både i dåtid, nutid och framtid. Dom kan välsigna för många år framåt.
Pedher´s blogg 